Tag Archives: UR

Konstiga krav på URs Programchef-kampanj

Nu är jag sådär jobbig igen och mailar till svenska, relativt publika företag som premierar amerikanskägda privata företag med en lång historia av privatlivsintrång och skamlig hantering av personuppgifter.

Det gäller denna gång Utbildningsradion, UR, som driver en Programchef-kampanj. Den välkomnande texten på sidan för kampanjen är:

Nu kan du göra ett av våra program till ditt! Det enda som krävs är ett Facebook- eller Twitterkonto. Börja med att söka upp ett program, utifrån ämnen som intresserar dig. (Eller låt oss leta åt dig – utifrån din Facebook-profil kan vi ge förslag på passande program.)

Kampanjen handlar om att hitta människor vars intressen passar särskilda program och därigenom kanske kan sprida kunskap om dess existens till nya människor runtom i Sverige. En mycket god idé och självklart intressant eftersom mer kunskap åt fler är en bra sak!

Jag blir dock mycket förvånad av att de _kräver_ att man har ett användarkonto hos antingen Facebook eller Twitter. Mig veterligen så är det endast c:a 50% av befolkningen i Sverige som ö.h.t. _har_ ett Facebook-konto (och betydligt färre med Twitter). Av de som sedan har ett konto på sidan är det långt ifrån alla som faktiskt _använder_ det. Alltså har man från URs sida effektivt begränsat sin spridning av kampanjen till mindre än halva befolkningen. Way to go.

Hej, jag tyckte Programchef-kampanjen verkade väldigt intressant. Dock har jag svårt för att bli kund/produkt hos ett privatägt amerikanskt företag som förbehåller sig rätten att sälja och vidareupplåta information om mig, mina vänner, mina vanor och mina intressen till tredjepart i reklamsyfte.

Så skulle det gå att “bli programchef” utan ovanstående grova intrång i privatlivet gjorda av företag som inte ens kontrolleras av svensk lagstiftning? Typ med OpenID eller en helt vanlig e-postadress.

En sak jag särskilt reagerar på med detta är att ni försöker nå ut till så många som möjligt (alla) med denna kampanj. Det är mig veterligen bara ungefär hälften av Sveriges befolkning som faktiskt _har_ ett Facebook-konto. Och av dessa är det långt ifrån alla som faktiskt använder det! Gällande Twitter är det ännu färre som nyttjar tjänsten.

OpenID och vanlig e-post är inte domändiskriminerande och kräver inte att man går med på något användaravtal hos något obskyrt utländskt bolag med mycket dubiösa karaktärer i styrelserna. Om det går att anpassa sidan för detta är det min övertygelse att man får ett större genomslag än med det exkluderande Facebook/Twitter-kravet.

OpenID är mycket snarlikt både Facebook-inloggning och Twitter-inloggning rent programmeringsmässigt. Den enda skillnaden är att OpenID inte bryr sig om vilken domän du kommer från. Du behöver alltså inte bli kund/produkt hos ett vinstdrivande företag utan kan upprätthålla dina privata data och din onlinepersonlighet helt inom din egen kontroll, eller förlägga det på någon du litar på.

Vidare får man även exempelvis OpenID-inloggning genom registrering på ex. de flesta StatusNet-instanser där ute, dvs ett federerat socialt nätverk där man kan kontrollera sin egen information utan att opålitliga typer som Mark Zuckerberg kan luska i ens privatliv – eller sälja vidare det till slumpade annonsföretag för en spottstyver. Leve Free & Social och leve OpenID!

SVT-anmälan om barnpornografi bör bestå

Uppdatering: Jag noterar att Daniel Tanse i en intervju uttryckligen frånsäger sig ändringen av brottsrubriceringen. Det framgick inte (tydligt åtminstone) i SVT Debatt-inlägget. Således antar jag att mitt resonemang om debattprovokation genom brottsanmälan är det som gäller.

– Polisen har skickat ärendet vidare till Justitiekanslern. Jag har försökt få dem att ändra tillbaka brottsrubriceringen till barnpornografibrott, men det har de hittills inte gjort. Det vore bra om det sker en prövning, inte minst med tanke på den aktuella domen mot mangateckningarna.

—-

Jag har läst igenom Daniel Tanses förklaring till varför han anmälde SVT för barnpornografibrott. Tidigare har jag uttalat mitt stöd för anmälan, med reservationen att jag inte läst så mycket mer av förklaringarna bakom. Jag kan dock härmed påpeka efter att ha läst hans yttrande om varför att jag inte håller med om syftet som Daniel Tanse utger sig ha haft:

Men med tanke på vart UR och RFSU vill leda ”utvecklingen” så är jag glad att jag gjorde den, och jag hoppas verkligen att varken ytterligare sexualisering av ungdomar, eller för den delen dåligt förtäckt barnpornografi, någonsin blir ”modern”.

Daniel Tanse försvarar här ovan sin anmälan trots att rubriceringen ändrades från “barnpornografibrott” till “förledande av ungdom”. Min åsikt om den hävdade moralpaniken kring filmen delar jag med bl.a. RFSUs Lena Lennerhed. En del andra verkar inte vilja se någon poäng med anmälan och menar att det, trots dålig lagstiftning, är skillnad på upplysning och underhållning. Fast fokus just nu ligger på vad som ens kan uppnås med den nya rubriceringen, då min förhoppning var att den ursprungliga rubriceringen skulle kunna provocera fram en mycket nödvändig lagändring.

Åsikterna gentemot lagen som reglerar barnpornografi är i absolut majoritet negativa. Det finns nog inte många individer som på allvar faktiskt anser att tecknad barnpornografi bör vara olaglig. Omoralisk kanske, men inte olaglig. Därför efterfrågas en lagändring av många förespråkare av yttrandefrihet, vilket dock inte kommer att komma genom prövningen i sig utan snarare från reaktioner kring domen. Följande skriver Mats Olofsson, debattredaktör på Västerbottens Kuriren:

Domstolarnas uppgift är inte att överpröva lagstiftarnas intentioner. Slutsatsen av de fällande domarna måste därför bli att dagens lagstiftning är olämplig och bör ändras/justeras.
Dras samma slutsats på den politiska nivån? Det vore på sin plats med en politisk reaktion.

Faktumet att brottsrubriceringen ändrades från “barnpornografibrott” till “förledande av ungdom” gör att det blir fel brott som utreds. Var detta ett medvetet val av åklagaren att göra detta, då denne kanske rimligen antog att SVT skulle bli fällda – och är det i så fall tjänstefel? Eller är det åklagarens legitima beslut baserat på en anmälan som gjorde för mycket fokus i just vad filmens innehåll leder till snarare än det konkreta brottet att materialet distribuerat av SVT skildrar barn i pornografisk bild? Lagen som kriminaliserar SVTs agerande och även Simon Lundström, mangaöversättaren, lyder såhär:

10 a § Den som

  • 1. skildrar barn i pornografisk bild,
  • 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
  • 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
  • 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
  • 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till

döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.

Bör nu Daniel Tanse göra en ny anmälan, förutsatt att han menade att kritisera lagen som täcker barnpornografibrott? Eller någon annan för den delen. Frågan för min del är dock huruvida en ny anmälan vore att “spamma rättssystemet” – ett ineffektivt (och trollmässigt) sätt försöka göra en lagändring. Om läsare av denna text vill flika in på den diskussionen, vad som är effektivast för att göra skillnad, vore jag oerhört intresserad av att få ta del av era åsikter.

Hovrätten: Tecknad “barnporr” är straffbart

Seriesamlare fälld för barnpornografibrott skriver SVT idag. Det här är ganska lämpligt eftersom SVT alldeles nyligen anmälts för barnpornografibrott av en student i Umeå på grund av UR-filmen Sex på kartan. Mangatecknaren Åsa Ekström har även hon yttrat sig på ämnet hos SVT.

Rätten sänker samtidigt straffet och betraktar brottet som “ringa”. Tingsrättens bötesstraff låg på 25.000 kronor. Hovrätten nöjer sig med ett straff på 5.600 kronor.

Förvisso är straffen låga, men faktum är att hanteringen av fallet från första början inte inneburit annat än hemskheter för den åtalade. Husrannsakan, nationella mediapåslag och inte minst en grov försämring av den såkallade rättsstaten i Sverige. Säkert en massa mer plus problem privat etc. etc.

Jag har fått tipset att man kanske borde anmäla t.ex. Västerbottens Kuriren för att länka till barnporr. För det gör de – och det bör rimligen vara medhjälp, uppmuntran till brott och säkert även terrorism. Åtminstone!

Under tiden kräver Kungliga Biblioteket att veta om 21 stycken av deras innevarande titlar är barnporr eller ej. Fast det verkar ju vara riktiga minderåriga barn. Inte nödvändigtvis utnyttjade eller groteskt presenterade utan bara under 18, för att lagen ska gälla. Det vore dock ett lagbrott att visa någon materialet för bedömning. Ja minsann, fängelse kan det bli – även för att bara titta på omslaget! Välkommen till Sverige – där begreppet barnporr är så utvattnat att nunnor har snuskigare liv än vad som porträtteras med de “utsatta” 17,999-åringarna som kan dömas till fängelse för nakenbilder av sig själva.