Tag Archives: Umebiblioteket

Samrådsmöte om de nya biblioteketslokalerna

Generisk byggrelaterad bild

Följande såg jag att Umeå kommun publicerat på sin hemsida. Även om “bibliotek” inte nämns så gör “lokaler för kultur” det. Samt givetvis Umeås nya mantra: handel och hotell! (Umeå är uppe i 3 de facto beslutade hotellbyggen plus ett par planerade)

Samrådsmöte om kvarteret Heimdal/Kulturväven

Syftet med detaljplanen för kvarteret Heimdal är att skapa möjligheter att uppföra ett kulturhus. Förutom lokaler för kultur kommer huset att rymma både handel och hotell. För att ge dig möjlighet till insyn och att lämna synpunkter på detaljplanen inbjuder kommunen till samrådsmöte:

Onsdag 23 mars, klockan 18.30
Umeå Folkets Hus, Peterson-Bergersalen

Jag rekommenderar alla som är intresserade, förespråkare av eller motståndare till biblioteksflytten att infinna sig på detta möte för att visa vilken folkstorm som faktiskt råder. Så länge det bara finns ord i artiklar och insändare betyder inte engagemanget något för politikerna i staden. Ser de att människorna som inte tycker som de faktiskt existerar så är det mycket mer sannolikt att våra åsikter åtminstone behandlas i politikens rum. Så ta chansen att tycka till!

Det är sällan kommunens invånare bjuds in till ett öppet möte på så vis. Vanligtvis brukar det finnas en utställd detaljplan (Var? I stadshuset tror jag. Hur ska man veta?), ungefär som med det till synes spontant bortstuvade Hemköp som ska ersättas med “utökade ytor för handel, hotell och konferenser samt kontor och bostäder” enligt kommunens projektsida. Eller badhuset mitt i centrum som ska byggas i samband med ytterligare hotell och fler “utökade ytor för handel” etc…

Med anledning av mitt intresse för stadsplaneringen så har jag tänkt närvara den 23 mars 18:30 på Umeå Folkets Hus i alla fall. Kom dit du också.

Umeå, badhuvudstaden som vill bli stor

Jag tror vi håller på att satsa på att bli badhuvudstad i Umeå. Redan idag finns flera simhallar, badanläggningar och äventyrsbad i staden eller nära tillgängligt. Utöver detta har vi planer för ytterligare äventyrsbad etc. Inte för att jag är den som är rädd för förändring, men…

Ett par exempel på vad som redan finns mycket nära för umeborna:

  • Storsjöhallen i Holmsund, öppet året om
  • Umelagun vid Nydalasjön, öppet på somrarna
  • Umeå simhall som alla kommunala skolelever åker till
  • IKSU (2 anläggningar) som har allt från trivselsim till vattengympa

Vidare har vi nära tillgång till exempelvis Örnsköldsvik, c:a 1-2h bort beroende på färdsätt, och det relativt stora Paradisbadet. Ännu större och pampigare är Piteå Havsbad, som förvisso kräver mer av en heldagsutflykt då bilresan i sig tar 3-4h enkelväg. Båda dessa kan argumenteras vara svåråtkomliga för mindre ekonomiskt välbefogade familjer – men samtidigt är de ju mycket ståtligare och större än vad som ö.h.t. rent fysiskt ryms i området som Umeå fattat beslut om.

But lo and behold – vi vill bygga ännu en simhall i Umeå. Uppe på Ersboda tydligen! Som i och för sig inte är något extra äventyrsbad, så det kanske är försvarbart… Och det blir förmodligen lättare för familjer etc. boendes nära Ersboda att göra mer spontana badbesök. Dvs, två argument som totalt saknas för centrumäventyrsbadet som kommunfullmäktige vill prångla in. Där är det egentligen enda argumentet att centrumkommersen gynnas, med tanke på det hotell och den galleria som också planeras på samma trånga yta:

I projektet ingår, förutom badhuset, bland annat en om- och tillbyggnad av Mimerskolan som blir hotell, butikslokaler och kontor.

Västerbottens Kuriren

Detta är ju allt ganska lustigt, galet och/eller korkat. Att vi vill bygga ytterligare anläggningar dvs, oavsett om vi vill öka vår befolkningsmängd med nästan 100% på 50 år från 100- till 200 000. Det finns något som inte klickar hos stadsplaneringen… Inte nog med att det är onödigt, olämpligt och opassande – konkurrensen lär ju uppnå ett antiklimax.  Särskilt när det kommer till Holmsunds äventyrsbad – ett mindre äventyrsbad som är mycket omtyckt. Det badet har säkert utbyggnadsmöjligheter om man skulle vilja satsa på något beständigt och hållbart. Med dagens planerade badhus så är risken snarare att man sannolikt utarmar Holmsundbadets besöksstatistik.

Allt som nämnts ovan – och en massa annat hittepå – planeras dessutom huvudsakligen till innan år 2014. Good luck, Umeå badhuvudstad och byggarbetsplats, till de (hittills) beslutna byggprojekten:

Snart är Umeå inte lika mycket Umeå längre. Folk väljer att bo i städer som Umeå av just anledningen att de är Umeå och inte Stockholm. För utveckling och problematisering av dessa resonemang, förvisso gällande landsbygd snarare än småstäder, hänvisar jag till Ola Nordebo och hans ledarkrönika “Nästan som i storstan – fast bättre och på eget vis“:

Varför är det storstäderna som växer så det knakar? Vad kan vi lära av dem och vilka misstag kan vi undvika? Det handlar inte om att passivt härma något, utan om att erkänna hur förutsättningarna faktiskt ser ut, när egna vägar söks.

Att sedan min åsikt är att de misstag vi bör undvika är att överstiga en viss populationsmängd/-densitet. När småstaden blivit (vill bli) storstad har man förlorat sin karaktär. Var sedan denna gräns går är jag inte lika säker på, Umeå kanske har utrymme att växa – men vi bör akta oss för den jargong som råder idag. Förutsättningarna för Umeå att vara en lyckad stad ligger inte i att konkurrera med närliggande städers överlägsna utbud utan snarare dra nytta av sitt strategiska läge.

Holmlund bryter möjligen mot lagen

Yttrandefriheten är en av de viktigaste lagar, grundlagarna, vi har i Sverige. Politiker är diskuterbart de mäktigaste personerna i Sverige och bör således respektera lagboken, särskilt bestämmelser som är förutsättningar för demokrati. En högt uppsatt politiker, exempelvis demokratiskt valda kommunalråd, är en mycket utsatt position där man rimligen bör vara försiktig i hur man förhåller sig till exempelvis yttrande-, tryck- och åsiktsfrihet.

Anders E. Björkman är en privatperson som, likt de många andra, inte vill flytta Umeås stadsbiblioteket till kajen. Förvisso finns det inget sådant beslut än, men Anders E. Björkman synar kraftigt Umeå kommuns agerande i ärendet och lyfter även kritik gentemot lokala medias tveksamma oengagemang i genomlysande och granskning av relationerna mellan Balticgruppen (ett kapitalstarkt, lokalt privat företag) och alla dess konstellationer. Det gäller såväl såväl lokala tidningsmedia (tidningen i singular) som kommunen, universitetet och förmodligen även övriga eventuella okända samarbeten/överenskommelser.

Förmodligen skulle den grävande journalisten inte hitta några egentliga olagligheter, däremot troligen en del lagliga oegentligheter, och lika förmodat upptäcka hur maktsfärerna glider om varandra som varma geléhallon i både formella och mindre formella sammanhang – kapital, konst, politik, medier, akademi – i en kantig tango, med emellanåt plats för fler än två i taget.

Nu senast har dock alltså Lennart Holmlund (s), kommunalråd i Umeå och ordförande i kommunstyrelsen, kritiserat Anders E. Björkman. Inget ont om det, mer än tillvägagångssättet. Lennart Holmlund sms:ade nämligen Anders E. Björkmans chef, trots att inlägget var skrivet som privatperson, och menar att Västerbottens Museum – där han jobbar som webbredaktör – minsann inte alls borde söka sponsring från Balticgruppen i framtiden. Vem han nu är att yttra detta kan man ju fundera över:

“Hej Ulrica. Jag läste den debattartikel som din webbredaktör skrev mot Baltic. Det är ju en person som haft flera sådana artiklar förut men nog är jag helt säker på att du och museet för all framtid inte bör kontakta Baltic för att de ska sponsra någon verksamhet. Jag vet ju att han skriver vad han vill som privatperson men han kan långt ifrån må bra med alla de insinuationer som fanns. Dessutom en massa fel, men det ansvaret ligger ju på VK som publicerar.”

Lennart Holmlunds SMS till Anders E. Björkmans chef

Ovan menar alltså Lennart Holmlund att en privatperson som yttrar sina åsikter skulle påverka möjligheterna för organisationen denne jobbar hos att få bidrag från ett privat företag där Lennart Holmlund själv inte har någon formell makt. Är det ett hot eller ej? Vidare publicerade Lennart Holmlund ett inlägg på sin blogg med mailkommunikation som skett mellan han och Anders E. Björkman. Hela det blogginlägget har jag lagrat i en backup-textfil, men det intressanta följer här nedan, smått redigerat för layoutens och kronologins skull:

>> On Feb 17, 2011, at 7:59 AM, Lennart Holmlund wrote:
>> Din artikel i VK kommenterade jag den 2 februari på min blogg och skrev att jag tog upp några av de sakfel du hade i den. Några hot om andras bidrag kan jag aldrig göra så det är enbart skitsnack, det är de kommunala bidragen vi hanterar i Umeå kommun.

> Från: “Anders E Björkman” <x@x.x>
> Datum: 20 februari 2011
> Vad jag däremot inte riktigt upptäcker i din blogg som du skrev med anledning av min artikel är de “lögner och falsarier” du påstår att jag kommer med. Jag tror att du läser mellan raderna och hittar sådant som inte finns där. Jag skulle vara ytterst tacksam om du ville peka ut de lögner och falsarier som du faktiskt hittar i min text, på själva raderna alltså och inte i mellanrummen. Detta bör ju naturligtvis också komma VK:s ansvarige utgivare till del.

On 20 feb 2011, at 20.10, Lennart Holmlund wrote:
> Jag har kommunicerat färdigt med dig, du får aldrig mer svar av mig.

Utöver att Lennart Holmlund inte säger något alls, allra minst pekar ut vilka felaktigheter som finns i artikeln (förutom eventuellt bastubadandet), så kan man tolka in att han faktiskt menade sms:et som ett gott råd till Västerbottens museum. Efterkonstruktion eller inte så antyder Holmlund att det snarare gäller kommunen i helhet och dess 2014-bidrag etc, som privata företag kanske avstår från att ge ifall de blir påhoppade av, på ett eller annat vis, kommunalt anställda. Fast det tror jag ärligt talat inte på, hur klumpigt uttryckt Holmlund än brukar vara.

Min absoluta tolkning är att han syftade direkt Balticgruppens bidrag (utöver det han medger själv, att det gäller kommunens bidrag) och önskade tysta ner Anders E. Björkman genom att rikta sitt hot mot dennes chef. Denna tolkning står jag för om inget omvälvande nytt uppdagas. Holmlunds agerande anser jag definitivt väcker första stycket i detta inlägg till minnes om hur en högt uppsatt politiker faktiskt bör respektera demokratiska grundläggande rättigheter men inte alltid gör:

[TF 3kap 4§ 2s] Inte heller får en myndighet eller ett annat allmänt organ ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryckfrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Lag (2010:1347).

[…]

[TF 3kap 5§ 3s] För uppsåtligt ingripande i strid med 4 § andra stycket döms, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år.

Vem vågar kritisera ett politiskt agerande, särskilt som anställd i en politiskt styrd organisation, ifall politikernas högsta höns är beredd att hota om indraget stöd? En diskussion i kommentarsfältet har noterat att det mycket nyligen till tryckfrihetsförordningen överförda “repressalieförbudet” (citerat ovan) rimligen är vad man bör se närmre på. Min uppfattning är att meddelande om disciplinpåföljd i så fall skulle behöva innefatta den typ av hot kommunalrådet ifråga utövar mot en arbetsplats vars anställde uttrycker åsikter helt för egen maskin.

Anders Andersson hjälpte mig oerhört mycket i kommentarerna och länkade en lämpligare lagtext att referera till ovan. Tidigare citerade jag ett högmålsbrott, vilket jag medger var mycket långsökt. Mer juridisk erfarenhet, kompetens och diskussion behövs dock för att få en god uppfattning om eventuellt lagbrott.

PS. Är du emot flytten av Umeå stadsbibliotek till kajen? Aktivera dig!

PPS. Tidigare har Lennart Holmlund kommenterat Björkmans text på sin blogg, men utan att alls bemöta biblioteksflytten, kommentera blivande hyresavtals nackdelar och allra minst ge en djupare förståelse för den spontana bolagsbildningen mellan Umeå kommun och Balticgruppen för Kulturmötenas hus. Sedan saknade texten även Holmlunds karaktäristiska stav-, syftnings- och grammatikfel, så vem på info/PR-avdelningen skrev det åt honom?