Tag Archives: tv-mottagare

Radiotjänst, UmeTV och slutna “tv-mottagare”

Det finns mycket att säga om att datorer (stationära, bärbara och handhållna) numera räknas som tv-mottagare. Vi börjar med det som ligger kronologiskt först i ordningen, nämligen NÄR datorer kan ha börjat räknas som tv-sändningsmottagare i förhållande till de senaste månadernas utveckling. Vi borde nämligen ha fått dessa rabalder redan 2009 när UmeTV sände hela sin programtablå på internet.

“Det har inte någon betydelse om det är TV4, Kanal 5, SVT eller något annat programbolag som sänder TV-programmen.”

Så skriver Radiotjänst om varför de börjat ta ut betalt för onlinesändningar. Det var minsann inte svaret för ett par år sedan när UmeTV, lokal-tv-sändningarna i Umeå kommun, pionjärade branschen och sände samtliga sina program online.

Anledningen till att UmeTV inte sänder på nätet nu är att Radio- och TV-Verket (idag Myndigheten för radio och tv) började kräva extra kostnader för att tillhandahålla sändningsarkiv och grejer på internet. De pengarna finns inte (särskilt eftersom licensavgifterna för tv inte bidrar till lokaltv-stationer).

Men än intressantare kanske är vad en “tv-mottagare” är. Radiotjänst beskriver på sin hemsida (tillagd fetstil):

En dator är avgiftpliktig när tre kriterier är uppfyllda:

  • Internetuppkoppling
  • Det måste finnas en utsändning/vidaresändning d.v.s. en sändning som är avsedd att tas emot av allmänheten och som samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst som vill ta emot den (rundradiosändning)
  • Det måste finnas en utsändning av TV-program, d.v.s. “ett samlat schemalagt programutbud”

Internetuppkoppling – men inte någon möjlighet att faktiskt avkoda tjänstens material? Tidigare har ju alla kunnat “ta emot” sändningen, som med internet, med hjälp av en koppartråd. Faktum är att allt som leder ström har tagit emot analoga tv-sändningar i luften sedan de började sändas. Vad som dock har gällt som krav för betalning har ju varit en mottagare i form av demodulering, så man faktiskt avkodar sändningarna till ljud och bild.

För att jämföra med något i de aktuella nätsändningarna så är internetuttaget ett fysiskt objekt. Att lägga till ett abonnemang gör att det leder elektrisk ström (koppartråd/antenn) – men för att ta emot sändningen på ett sätt som människor kan ta in behövs särskild videoavkodning. Personligen använder jag endast fri mjukvara så långt det går – och i den skaran ingår inte det Flash-plugin som såväl svtplay.se som tv4play.se och alla andra kräver att man installerar för att titta på sändningen.

För egentligen borde man väl kunna argumentera att om ens granne har internetabonnemang och trådlöst nätverk i lägenheten – ja då kan du ju “ta emot” sändningen i din lägenhet, eller hur? Åtminstone med Radiotjänsts nuvarande argumentation, särskilt då eventuellt lösenord på nätverket kan jämställas med mottagarmjukvaran Adobe Flash som metod att tillgängliggöra sändningen för en själv.

Och vad är att “utan särskild begäran” ta emot sändningen? Att göra ett HTTP-anrop till en nedladdningssida (strömning) är ju en mycket särskild begäran. Eller är det något juridiskt språk för att säga “licensavtal”? (för då är det ju en EULA, installation och hela kitet för Adobe Flash, vilket plötsligt blir flera särskilda begäranden)

PS. UmeTV sände förresten i ett öppet och fritt videoformat som vem som helst kunde ta emot utan sluten mjukvara. Det är sjukt mycket mer public service än SVTs Adobe-kramande sändningar som kräver sluten programvara som ingen vanlig dödlig får veta hur den fungerar.