Tag Archives: telia

Nätneutralitet i EU till slut?

Som vi alla vet så har bl.a. Telia utnyttjat sin ställning på telekommarknaden till att premiera företag såsom Facebook och Spotify genom att sänka nätneutraliteten i sitt nät så att de blir gratis medan andra tjänster får en kostnad.

Ifall det går att kommunicera och lyssna på musik genom dessa kommersiella otjänster så kommer bl.a. ideella, ideologiska, världs- och internetvänliga alternativ att tryckas undan och bli otillgängliga samt svåranvända av kunderna hos dessa företag. Eftersom företag som Telia, som dessutom agerar på en väldigt sluten och kontrollerad marknad, är stora nog att välja vilka företag som får leva och dö måste detta regleras i lag, vilket kallas “nätneutralitet”. Att alla noder på internet är lika mycket värda och ska behandlas lika.

Jag läste på GNU social från Free Software Foundation att det nu klargörs i regelverken för EUs telekommarknad att nätneutralitet skall råda. Det måste nu testas för så kallad “zero rating” (nollkostnad) måste nu testas i varje enskilt fall i respektive land – där man ska göra bedömningen utifrån “marknadsandelen för internetleverantören, påverkan av konsumentens programval och hur utbredd verksamheten är” (“taking account for factors such as the market share of an ISP, effects on app choice, and the scale of the practice”).

Så jag hoppas verkligen att Telia (och 3? och vilka andra det nu är) förbjuds pyssla med att främja skev konkurrens på internet.

Frigör din e-legitimation med FriBID

Häromdagen blev jag tipsad om en mjukvara som jag av någon anledning glömt bort existerade. Därför upplyser jag med glädje alla frustrerade internetianer med fria operativsystem att FriBID-projektet lever och fungerar.

BankID är en styggelse som bygger på fri och öppen standard-kryptering, PKCS och hela kitet, men obfuscerat och trasigt för gemene man att använda. Det är proprietär mjukvara med dold källkod, mycket slarvigt ihopslängt, ostrukturerat och inte minst sagt en osäker lösning som företaget bakom – Finansiell ID-Teknik BID AB – levererar. En lösning datoranvändare ska lita på utan att någon vanlig dödlig får granska dess funktion och eventuella säkerhetshål.

Dessutom fungerar inte den officiella BankID-applikationen med t.ex. operativsystemet FreeBSD – och inte ens med det välkända Ubuntu GNU/Linux ifall man använder en 64bit-plattform. Allt på grund av den slutna källkoden. Så frustrationen för vanliga användare är givetvis enorm när företaget man förlitar sin onlineidentifiering på säger “nej du, det där stöder vi ej”. Tacka vet jag då fri mjukvaru-världen som ger svar på tal och levererar en fullt fungerande, mycket mer lättinstallerad och inte minst säkrare lösning i form av FriBID: Fri programvara för e-legitimation.

Oavsett vilken fri plattform du kör kan du använda dig av FriBID, med tryggheten i behåll. Är du osäker kan en tredjepartsanalys göras på källkoden och du bestämmer själv exakt när, var och hur programmet körs, används och sprids.

Om det inte var tydligt nog ovan så är det lättare både att installera och använda FriBID. Särskilt när det faktiskt fungerar, till skillnad från den proprietära lösningen. Tyvärr finns dock inget fritt alternativ för t.ex. Telias NetID ännu, men följande mail fick jag som svar från Telia när jag antydde att proprietär mjukvara i legitimeringsärenden är opålitlig och potentiellt osäker:

Dina synpunkter på standardisering och otryggheten med sluten källkod för den plugin vi valt att använda förmedlar jag till våra tekniker.

Det konstiga med både NetID och BankID är dock att din webläsare egentligen klarar av att hantera allt med kryptering och certifikat på egen hand. Jag förstår inte varför man behöver installera några extra plugins…

Fråga till Telias ansvariga för samhällskontakter

Dagens Nyheter hade en chatt med Patrik Hiselius, “ansvarig för samhällskontakter” hos Telia, under sitt tema “Vårt internet“. Ämnet denna gång var “om operatörernas roll för ett fritt internet. Hur anser de sig kunna påverka utvecklingen på nätet?” och jag kände mig givetvis peppad att ställa en fråga.

Mikael “MMN-o” Nordfeldth: Telia verkar vara en förtrupp för det avneutraliserade nät där tidigare okända fenomen uppstår. Det gäller såväl kommersiella tjänster som erbjuds orättvisa konkurrensfördelar (t.ex. oändlig Spotify-trafik) som att viss typ av internettrafik blockeras (t.ex. VoIP i stil med Skype). Dessa tilltag stryper de möjligheter som hittills varit förutsättningen för att internet skulle kunna nå så brett och stort som det har gjort. Vilken framtid har internets fri- och möjligheter sett från Telias ögon?

Patrik Hiselius: Hej Mikael – Vi blockerar inte Skype. Kunderna kommer också framöver att erbjudas IP-telefoni, men då som en tilläggstjänst eller i abonnemang till olika priser. Om vi på sikt skulle utveckla en egen app/klient för MVoIP (mobil interenttelefoni) så kommer den trafiken naturligtvis att hanteras konkurrensneutralt som all annan trafik.

Hela chatten, med allas frågor (mer eller mindre intressanta), finns arkiverat hos Dagens Nyheter. Åtminstone en till av frågorna var på samma tema:

Sara: Vad tycker u o att operatörer stryper Skype?

Patrik Hiselius: Hej Sara, Jag kan bara svara för TeliaSonera. Vi blockerar inte någon tjänst. Telias kunder kan idag och kommer alltid att kunna använda internettelefoni, men det kommer inte att vara gratis.

Nedanför följer mitt mail i sin helhet, om än lite modifierat för HTML-layoutens skull… Dock utan att fixa de stavnings- och syftningsfel som råkade smyga sig in. Pöh.

Ett mail till Patrik Hiselius hos Telia

Hej, jag ställde en fråga genom DN-chatten häromdagen gällande Spotify- och Skypedatatrafik relaterat till nätneutralitet. Svaret finns på DNs hemsida.

Nedan följer en mycket viktig, om än ganska lång text. Jag ber dig ha överseende med detta och läser – och gärna ber någon annan läsa – hela vägen till slutet. Det jag vill förmedla är dels faktumet att datatrafik på internet alltid bara är datatrafik – och tillåts en typ bör alla tillåtas (nätneutralitet). Dessutom nämner jag hastigt risken med internets utveckling ifall vissa trafiktyper diskrimineras och censureras, trots att “en byte är en byte”.

Som jag ser det har du i ditt svar presenterat två helt olika policys för hantering av internettrafik hos Telia, i var sin efterföljande mening.

  • Dels “som en tilläggstjänst eller i abonnemang till olika priser” – vilket alltså särskiljer datatrafik från datatrafik.
  • I den andra meningen säger du att eventuell framtida egen VoIP-tjänst “hanteras konkurrensneutralt som all annan trafik”.

(För att tydliggöra varför jag använde “VoIP” ovan är för att det är rent tekniskt samma sak som MVoIP, vilket är samma protokoll – SIP – och endast särskiljs vid [vilseledande] marknadsföring.)

Det är nog vid “konkurrensneutralt” våra definitioner går isär och jag gärna för diskussion kring det. Att hantera trafik “konkurrensneutralt” på internet innebär att _endast_ ta i beaktande _tekniska_ aspekter för att tillåta eller prioritera tjänster – t.ex. skydd mot distribuerade DoS-attacker eller att VoIP tilldelas en viss dedikerad bandbredd för stabilitet.

Begreppet “konkurrensneutralt” kan liknas vid marknadsekonomi som en renodlad fråga om _efterfrågan_ från konsument, eftersom utbudet inte artificiellt regleras av annat än lagstiftning – och allra sist bör det regleras av internetleverantören.

En slutsats jag vill förmedla omöjligheten att begränsa/blockera internettjänster (sett från neutralitetsperspektivet). En enskild kommersiell produkt som Skype är mycket lätt att stänga ute, då den bygger på ett strikt och förutsägbart protokoll. Dock finns det redan idag otaliga varianter av röst-över-internet-teknologi. Decentraliserade lösningar som är gjorda för att vara “stryktåliga” för den typ av censur Telia ämnar ha i sina icke-tilläggstjänster.

Det enda sättet att komma åt den typen av trafik är att enbart _selektivt_ öppna delar av internet. Fenomenet kallas ibland “kabeltv-internet” och beskrivs av bl.a. Lawrence Lessig (se länklista nedan) såhär i Washington Post:

“Without net neutrality, the Internet would start to look like cable TV. A handful of massive companies would control access and distribution of content, deciding what you get to see and how much it costs. Major industries such as health care, finance, retailing and gambling would face huge tariffs for fast, secure Internet use … Most of the great innovators in the history of the Internet started out in their garages with great ideas and little capital. This is no accident. Network neutrality protections minimized control by the network owners, maximized competition and invited outsiders in to innovate. Net neutrality guaranteed a free and competitive market for Internet content.”

—Lawrence Lessig & Robert W. McChesney

Inget önskvärt scenario alltså. Vilket är varför jag frågar om er och Telias syn på nätneutralitet. Med anledning av ditt svar önskar jag ännu en gång fråga – nu lite tydligare – har ni av intresse att i samtliga era internetabonnemang hantera en Byte som en Byte?
Dvs, Att om jag betalar för 5 gigabyte i månaden så får jag använda 5 gigabyte i månaden – oavsett om det är bilder på katter eller röstsamtal.

Mvh,
Mikael Nordfeldth
http://blog.mmn-o.se/
mmn@hethane.se
070-5657637

PS. Är det någon term jag använt som inte är tydlig kan du läsa korta förklaringar på följande länkar. Alternativt så är det bara att fråga så gör jag mitt bästa att förklara i lekmannatermer. Jag vill inget annat än att du ska förstå mitt resonemang så gott som möjligt.

  • “DoS” är en slags “överbelastningsattack”
  • Nätneutralitet är att internet hanteras neutralitet
  • Decentraliserade nätverk – t.ex. hela internet. Det finns ingen enskild central punkt för att systemet ska fungera.
Sara: Vad tycker u o att operatörer stryper Skype?
Patrik Hiselius: Hej Sara, Jag kan bara svara för TeliaSonera. Vi blockerar inte någon tjänst. Telias kunder kan idag och kommer alltid att kunna använda internettelefoni, men det kommer inte att vara gratis.

Ipredinated S02E04: Motgång hos mina medkämpar

Jan Guillou och övriga, som mig, upphovsrättsinnehavare och kreatörer i Sverige har stött på motstånd! Nätoperatören Ephone med personuppgifterna för första Ipred-fallet har sagt ifrån på bevisgrund. Ephone anser att beviskraven måste ställas mycket högt för att kunna kräva ut annars enligt lag skyddade personuppgifter. Skärmdumpar kan ta sig i röwet.

Och Ephones VD säger att om domstolen kommer fram till att de ska lämna ut kundens namn så kommer de att göra det.

Fast helt bulletproof verkar det ju inte vara. Tyvärr pysslar inte vinstdrivande företag med civil olydnad eller motsvarande, det får vi överlämna till folkrörelsen med fildelare.

Solna Tingsrätt säger att de siktar på att vara färdiga med första Ipred-fallet innan midsommar. Hoppas de håller samma schema för mig också!

Förhoppningsvis är Telia, som medverkat mången gång i SÄPO-samarbete för avlyssning och dylikt, mer villiga att lämna ut uppgifterna! Så jag slipper någon uppkäftig ISP som värnar om sina kunders djupt demokratiskt stadgade rättigheter.

Vi i Piratpartiet tycker givetvis att för icke-kommersiella syften ska fildelning vara tillåtet. … men det säger ju sig självt, fildelning är inte kommersiellt per definition. Det är ett uttryck som del av socialt nätverkande.

Att göra en Ipred-anmälan, del 5

RRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR

Man måste ju veta vem ett informationsföreläggande ska uppdras åt. Enligt Ripe NCC är det i mitt fall:

role: TeliaNet Registry
address: TeliaSonera AB Networks
address: Marbackagatan 11
address: SE-123 86 Farsta
address: Sweden

…men det finns inget bolag som heter så. Så jag tänkte att det närmaste, där adressen stämmer i alla fall, borde vara rätt: TeliaSonera Network Sales Aktiebolag. Men man kan ju inte vara säker på att de vet vilken person som står för ett IP-nummer, så jag mailade registry@telia.net för att fråga. Svaret blev att jag skulle prova på växeln 90100. Det visade sig vara personalväxeln – och de sade att kundtjänsten (90200) ska kunna hantera sådana här ärenden.

Den mekaniska kundtjänsten med röstigenkänning saknade alternativ ö.h.t. för dessa ärenden och jag skrev in felaktigt telefonnummer två gånger varpå jag tror jag blev tvångsflyttad till en mänsklig operatör. Människan – samt hans kompis på kontoret – visste inget heller dock, hade inte fått information och kunde endast säga att “ja Telia finns på Mårbackagatan 11 så skickas det dit kommer någon att ta hand om det”. Så då får det väl bli att skicka informationsföreläggandet dit och hoppas på att Telia ö.h.t. har någon koll på sin egen organisation.

Skriva ut + signera kvar alltså. Fast det hinner jag nog inte på en halvtimme då min juridiska hjälp inte svarat på IRC…

Sedan när var Ipred bra för den lilla aktören? Var det inte Bert Karlsson som sade något sådant?

Sätt stopp för elallergi, ta bort ordet helt och hållet

Det är verkligen det dummaste fenomenet jag stött på. Elallergi. Och det finns till och med ett riksförbund!

Nu råkar det ju vara så att människor som kan väldigt lite om väldigt mycket brukar göra korkade uttalanden. Vi har sett det i riksdagen, vi har sett det i företagsplaneringar och vi har sett det i privatliv. Här är beviset på att det även sker i udda riksförbund för påhittade sjukdomar.

Stoppa rivningen av det fasta telenätet

Elöverkänsligas Riksförbund startar nu en namninsamling:

Till Regeringen:
Stoppa rivningen av det fasta telenätet
TeliaSonera vill inte längre underhålla det fasta telenätet. När stolparna blir gamla och dåliga eller exempelvis vid stormskador river man därför ledningen.

  • För svårt elöverkänsliga medför detta att man blir helt utan telefon!
  • Utan fast ledning kan man inte heller få bredband via ADSL eller motsvarade.
  • Det fasta telenätet fungerar även vid strömavbrott och i elfria stugor.

Notera hur den tekniska kompetensen är totalt frånvarande i självanalysen av deras argument. Det bör avskaffa dem rätten att uttrycka sig om saker som drivs av elektricitet. “Utan fast ledning kan man inte heller få bredband via ADSL eller motsvarade” säger de.

Men what le crap-the-shit-hell? ADSL innebär ju MER elektromagnetisk strålning i/runt hemmen än t.ex. optofiber.

Jag förstår visserligen att de inte vill ha radiolänkar, då det kanske skulle förvärra den påhittade sjukdomens symptom. Men om man nu måste bo ute i skogen så kan man väl ändå välja en by där man grävt ner fiber? Eller se till att få det nedgrävt.

Eller bara klara sig utan intarwebs, eftersom man ändå är “allergisk” MOT SIN DATOR.

Update 2008-02-07 18:10

GT.se har en debattartikel som kräver samma rätt till en god vårdnad för elallergiker som alla andra. FASS beskriver att några av symptomen på “sjukdomen” är trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, oro och ångest. Jag hade inte haft något problem att erbjuda “känsliga för elektromagnetisk strålning” en lika-som-sjukdomen obevisad behandling för de symptomen: ljusterapi. EHEHEHEHEEEE!

Telia är inte snabbast i stan, avliva reklamen

Det är ofta jag stöter på dålig reklam. Reklam som verkligen får mig att inte vilja stödja företaget/organisationen bakom det alls. Inte på något sätt.

Den här gången så är det dock steget värre. Den här gången tycker jag att företaget borde lägga ner sin verksamhet inom det aktuella området. Det handlar om Telia och det handlar om mobilt “bredband”.

  • Det är inte ens lika snabbt som med en standard ADSL-uppkoppling… (8-24 Mb/s i telejacket vs. 7-14 Mb/s via ett HSPA-kompatibelt modem…). Sedan finns ju folk med 100 Mb/s i väggen, de kommer man inte ens i närheten av med mobilt “bredband”. För att inte nämna den avskyvärda uppladdningshastigheten…
  • Det är inte säkrare än någon annan internetuppkoppling. Oavsett om det trådlösa är krypterat, du får ett antiviruspaket och “supersäker lagring i bergrummet” och sådant crap så är säkerheten inte bättre än vad man själv gör den. Folk svarar fortfarande på motsvarande Nordea-scams och dylikt…
  • Det tål att upprepas att man är inte snabbast i stan.

Ren och skär falsk marknadsföring. Telia borde böta till mänskligheten. Vi borde skicka Arla-haren på dem och övriga reklamföretag så de blir skjutna i huvudet eller ibland i magen.