Tag Archives: riksdagen

Hejdå Vänsterpartiet och Ung Vänster, ni saknar själ

Mikrobloggkonversation om nedanstående ämne går att läsa på Free & Social.

Hej, jag gick med i Ung Vänster tidigare i år i förhoppningen att det fortfarande fanns politiska strömningar inom riksdagen som inte gick rakt emot mina politiska övertygelser om arbetsrätt, immaterialrätt och värnande om grundläggande mänskliga rättigheter.

Jag ser idag att Vänsterpartiet – som Ung Vänster ändå bär visst ansvar för – har bytt grafisk profil till något som gör direkt reklam för ett företag (Apple) som står för i princip allt jag hatar. Att denna analys ej har gjorts av någon i partiet – eller framförts tydligt nog från ungdomsförbundet – är i mina ögon en företeelse som inte annat än avfärdar min tilltro och respekt.

Att Ung Vänster indirekt/direkt gör reklam för slutna, domändiskriminerande tjänster som Facebook och Twitter gör ju inte det hela bättre. Apple-reklamen från moderpartiet blev nog helt enkelt sista droppen för vad jag kan stå ut med att ett förbund jag är medlem i medverkar till.

Så min önskan är att ni återtar er själ och står upp för grundläggande människorätt genom att inte stödja de företag som direkt motverkar sådana värderingar. Då kanske det är intressant att vara medlem.

Så jag begär härmed utträde från Ung Vänster. Namn och adress är:
Mikael Nordfeldth
Box 404
90108 Umeå


Mikael Nordfeldth
http://blog.mmn-o.se/
mmn@hethane.se
+46705657637

Politiken idag suger (eller: jag kandiderar till PPs riksdagslista)

Jag har märkt av ett ökat antal diskussioner och tankar kring vänster- och högerskalans vara och icke vara på sistone. Närmare bestämt sedan Folkpartiet och Miljöpartiet sagt sig vara okej med att regera tillsammans.

Mest intressant tror jag har varit Ola Nordebo, politisk ledarskribentmojs på Västerbottens Kuriren, som deklarerar att vänster-högerskalan är en floskel:

Vänster-höger-skalan äger inget förklaringsvärde i praktisk politik bortom banala floskler, den existerar inte

Ett annat välformulerat inlägg är från den musikaliska duon Kreti och Pleti som diskuterar svensk politiks retoriska kris.

Så vad är då felet i dagens politik? Egentligen brister det redan på första steget. Dagens politiker har inga visioner, inga drömmar, inga långsiktiga mål eller knappt ens några reformförslag att argumentera för.

Det är skönt att se att flera spektran av politiken märker att det mesta som talas idag är goja. Jag menar, jag är ung och har tyckt så mest hela tiden under min uppväxt. Det är något jag tänkt varit gemensamt för alla generationers yngre år – otåligheten och “men det är ju bara att”-tänket. Fast växande antal (procentuellt) verkar tycka att politiken går åt fanders.

Alla närmar sig varandra och debatterna blir totalt jävla lame. Varför bry sig om politik när alla ändå tycker likadant? Jag kör vidare på Nordebo-länkandet och ser över påståendet att blockpolitiken inte ger svar i alla lägen.

Går det att få ihop ett fungerande regeringsalternativ med fyra partier med så skilda idétraditioner som M, Kd, Fp och C skulle det givetvis i ett kritiskt läge vara möjligt att kompromissa fram ett alternativ även med Mp och S. Blockpolitiken förvrider synen på många.

För frågan är vad nyttan egentligen är i att fördela politiken i block. Vänster/höger betyder, enligt floskeltankarna ovan, ingenting. Eller snarare för mycket samtidigt. Det kan finnas större meningskiljaktigheter högerfolk emellan än det finns vänsterfolk emellan. Inte ens med 2-dimensionell politik blir det acceptabelt tycker jag personligen. Det handlar nog endast om att göra saker enkelt för den stora, grå massan.

Så vad gör man för att lösa suckassigheten? För att undvika t.ex. komplexiteten i ett parti som måste stödja dödstraff OCH förkasta aborträtten. Jo, för politikens framtid ligger i sakfrågorna. 2006 års riksdagsval “handlade om jobben” – 2010 års val vet vi inte riktigt än. Fast vad händer med alla andra delfrågor som man bufflas om fokus ligger på t.ex. jobbpolitik? De glöms bort, that’s what.

Min förhoppning är att svensk politik lär sig av Unix-filosofin “låt varje enskilt program göra en sak väldigt bra”. Varför prata gott om en sak men samtidigt smyga in grisen i säcken genom ett partiprogram som ingen vanlig dödlig läst? Lär av Piratpartiet – där grundläggande principer diskuteras genom rationalitet utan att låsa fast sig i en ideologi. Tänk att få diskutera politik rationellt – istället för att tänka “så tycker inte jag, för jag är höger/vänster”. Ideologi kan vara skadligt.

Med dessa ord har jag tänkt annonsera ut att jag kandiderar till Piratpartiets val av riksdagslista. Jag är piratpartist av följande anledningar – vilka tillsammans även hjälpt Piratpartiet att tycka Rätt(tm):

  1. Piratpartiet försöker inte lösa alla problem i hela världen. Politiken löser specifka problem med samhället och krockar inte med någon demokratisk ideologi.
  2. Piratpartiet arbetar öppet. Vem som helst kan granska verksamheten och delta i utvecklingen. Begränsad politik begränsar makt/inflytande – vilket leder till begränsad korruption.
  3. Piratpartiet är starka förespråkare av subsidiaritetsprincipen. Vilket överensstämmer med Unix-filosofin om ett välskrivet program per uppgift.

Jag är en stark förespråkare av fri mjukvara och kultur. Att kunna ta del av, modifiera och sprida vidare verk är en naturlig del av informationssamhället.

En öppnare demokrati är även nödvändigt för att stå emot den utveckling mot ett storebrorsamhälle som märkts av tydligt på senare tid.

Min kandidering till Piratpartiets riksdagslista är att betrakta som ett rent och skärt stöd för att bena ut sakfrågorna från de politiska blocken. Många är överens om mycket – prioritera detta på dagordningen. Låt inte ideologi hålla tillbaka beslut bara för att “andra sidan lade förslaget” t.ex.

Lämna paketpolitikens Sverige

Många har sagt att enfrågepartier är dåliga. Vi behöver inte sådana! Många har vidare insett att t.ex. Piratpartiet inte alls är ett enfrågeparti och säger att vi inte alls behöver fokuspartier. Paketpolitik är idealet idag och det tycker jag är problematiskt på många sätt.

Ju fler debatter och politiska manifest etc. jag läser desto starkare känslor får jag för specialister inom ämnesområden. Parlamentarismens nackdel är att politikerna behöver sätta sig in i alltför många områden på samma gång. Det är svårt för vem som helst – och därför har vi remissinstanser etc. Tyvärr fungerar ju de inte alltid riktigt som de ska – eller snarare så lyssnar inte politikerna på dem.

Och så tänker ni er här ett rabbel om “friska vindar” och “nytt blod” i politiken, så får ni det gamla tjabblet om att vi behöver engagera unga. Men jag hade tänkt ta det steget längre och se över hur vi bör engagera.

Miljöpartiet och Piratpartiet har varit de tydligaste fokuspartierna med chans att – eller till och med lyckats – få mandat i maktens korridorer. Båda grupperna har etablerats från specialiserade intressen med djup ämnesrelaterad kunskap. Junilistan kan jag även erkänna att jag respekterar, mycket tack vare den sakkunskap om EU (men inte så mycket annat) Sören Wibe har förmedlat (+ kritiskt tänkande).

Jag säger inte “avskaffa parlamentarismen och ersätt med specialister”. Däremot tycker jag att när ett viktigt och brett ämne, där erfarenhet och kunskap är A och O, får ett så starkt intresse som miljö- och piratfrågor… Då ska det uppmuntras! Inte minst av de etablerade partierna!

Det tog Miljöpartiet ett tag att komma in i Riksdagen, men ärligt talat. Tror någon att Sverige hade haft en så avancerad miljösyn – som får resten av världen att verka retarderad – om vi inte haft ett starkt Miljöparti i Riksdagen?

Tror någon då att vi i Sverige skulle kunna ta täten inom informationsteknologin om regeringen står och fnyser åt frågor som dominerar intresset hos de kommande politikernas generation?

Med detta sagt vill jag även styrka att jag är nöjd med ett Miljöparti som riktar in sig på miljöfrågor och ser till att det är vad de kämpar för. Enligt deras överenskommelse med vänsterblocket – i kombination med att behöva upprätthålla en egen samhällsideologi – känns det dock för mig som att mycket bara blir floskler.

Tillräckligt många specialister i samma ämne kommer att nå konsensus. Tillräckligt många utan kompetens i samma riksdag kommer att stifta lagar som våldsraperar inte bara specialisterna utan även resten av nationen.

Politiker och åsikter om rättsfall

Kritik mot Falkvinge igen. Jag förstår mig på sätt och vis på den, även om den är uppenbart felriktad.

Rick Falkvinge har skickat ut ett pressmeddelande där han kräver att rättegången görs om. Detta är något nytt i svensk politik. Det är högst anmärkningsvärt att en partiledare till ett parti som mycket väl kan bli indvald i såväl Europaparlamentet som Sveriges Riksdag har synpunkter på hur en enskild rättegång har skötts.

Min kommentar på detta var:

Hej. Idag på direktsänd (SVT24) riksdagsdebatt sade kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth att hon välkomnar domen mot The Pirate Bay.

Att politiker, ens i ledande positioner, yttrar sig i enskilda fall är inte ovanligt. Om en minister dock, som Thomas Bodström misstänks (än idag) ha gjort, arbetar för att ett rättsmål ska tas upp – _då_ är det oerhört allvarligt.

Detta är inte det enda mystiska i inlägget, som ändå verkar allmänt positiv till kritiken mot rättegången. Inlägget försvarar även Falkvinges åsikter, men tycker att det är något som ska avgöras av domare och inte partiledare (vilket ingen har påstått motsatsen till).

Personligen tycker jag att Falkvinges agerande är olämpligt och trist. Domstolarnas oberoende är av central betydelse i ett demokratiskt system.

Uppenbarligen är alla överens. Vad anser Bjerke egentligen är “inkonsekvent” hos Falkvinge?

Ur det perspektivet får vi alla ett bättre samhälle om våra politiker håller sig till de frågor där de ska tillämpa inflytande.

…och en fråga som TPB-rättegången, rättssäkerhet och debatten därikring är exakt vad en piratpartist ska hålla sig till. .)

Alltså, jag har inget intresse av att försvara Falkvinge, men det här var lika rikat mot andra piratpolitiker, och politiker i övrigt, som direkt mot Captain Falconwing. Det är klart att politiker ska ha något att säga till om när det gäller hur rättegångar skötts och hur lagar tillämpas. Är inte det politikers uppdrag till stor del?

…varför skrev jag detta inlägg ö.h.t? Det var nog bara Bjerke som formulerade sig konstigt när han var trött eller något. Och nu är jag trött. Bad combo.

Anna Troberg livebloggar från Ipred1-hearing

Följ Anna Troberg i hennes livebloggande från folkpartiets hearing i riksdagen om införandet av privatpolislagen i svensk lagstiftning.

Sådär, nu har jag installerat mig och de andra piraterna (Christian och Jonathan) på folkpartiets hearing om IPRED.

Ska vi ge makt åt privatpersoner och företag att göra något polisen inte har rätt till? Bör vi se till att privatpersoner och företag kan använda sig av utpressningsmetoder för att berättiga en lidande affärsmetod?

Just nu har just den första felaktiga floskeln uttalas, nämligen “upphovsrätt är äganderätt”. Det vet vi ju att det inte är.

Vidare så rapporteras det åtminstone nu precis i början över IRC också direkt från riksdagen.

<Magma> NU pratar någon jävla nationalekonom om upphovsrätt
<Magma> Han säger att 99% av pengarna i mjukvara finns i CLosed Source
<Magma> Men större delen av den tekniska utvecklingen finns i Open Source

Knappt hinner jag publicera så fortsätter Annas liveblogg.

Upphovsrättens förstjänst står i relation till konsumentens nytta – Que? Why? Den här får någon gärna förklara för mig.

Det där handlar – tror jag – om att ifall en konsument som vill köpa Madonnas senaste album verkligen ska få Madonnas senaste album i bästa kvalitet, inte en Kinakopia som är inspelad från kassettband. Handlar egentligen om trademark, men försvaras genom upphovsrättsliga metoder.

Samtidigt fortsätter IRC att förmedla seger genom FAIL.

<Magma> Bard tycker frankrike är ett framgångsland när det gäller upphovsrätt

opassande listar övervakningslagar

I god rapporterings-ed borde jag egentligen kommentera vardera inlägg i denna artikel. Dock är jag trött för tillfället.

opassande.se har nämligen gjort en uppdaterad översikt av övervakningslagar. Läs, kritisera, kommentera.