Tag Archives: reklam

Alkoholreklam till minderåriga, annonsören eller publicerarens ansvar?

Läste nyss en artikel hos SVT där de nämner alkoholreklam riktad mot minderåriga på Facebook (och deras dotterbolag Instagram) m.m.

Mailade iväg en fråga till Konsumentverket om det inte rimligen är _Facebook_ som borde granskas och bära ansvar för sådan publicering.

Hur resoneras det om t.ex. en dagstidning eller en tv-kanal gör reklam riktad till barn, eller olämplig dryckesreklam etc.

Det känns som rimligast att det måste vara mediet/plattformen som accepterar + distribuerar annonsen som är ansvarigt för själva publikationen (man har ju ansvariga utgivare på tidningar och webbplatser/databaser m.m. av en anledning). Den som köpt reklamplatsen har ju inte någon konkret kontroll i slutänden över vilka som får se det, medan plattformen i åtminstone Facebooks fall vet _exakt_ hur gammal någon är m.m.

Man kan givetvis som annonsör välja profilering för vilka som ska se reklamen, men eftersom Facebook använder hemliga algoritmer för att bestämma när något faktiskt visas är det ju omöjligt att faktiskt kontrollera detta för annonsören – endast Facebook kan ta ansvar för vem som ser materialet.

Skekraft främjar hokuspokus och humbug

Skekraft, ett kommunalägt bolag i Skellefteå, främjar humbug och ger oskälig konkurrensfördel till företag som pysslar med att lura människor med pseudovetenskaplig hokuspokus-bluff.

De har nämligen en reklamkampanj som heter Energiexperterna (eller “Få en annorlunda energirådgivning”) där man uppmuntras till att kontakta företag som lever på att lura på folk kristaller, kostsamma “lektioner” och en massa låtsasidéer som enbart bygger på empiriska studier över hur man bäst lurar människor – inte vad som faktiskt gäller i den fysiska verkligheten.

Intressant nog har de inte med elfobiker på listan, men det kanske man förstår när företag arbetar med att sälja just den produkten. Kanske vore något för konkurrensverket att granska om de tycker att kommunala bolag inte borde främja en hittepå-lära framför en annan!

Det där med Sveriges Radio och reklam

Det är inte direkt så att detta är första gången jag hörde Twitter- och Facebookreklam på Sveriges Radio, men jag fick faktiskt nog efter att ha hört företagens namn säkert 10 gånger inom loppet av ett par minuter. Så det blev ett besök till Granskningsnämndens hemsida.

Tack för din anmälan

En kopia på anmälan skickas till den adress du angett.

Program: En kärleksattack på svensk hiphop

Kanal eller station: Metropol 93,8 Stockholm

Sändningsdag: 2012-10-11

Sändningstid: 17:00-20:00

Utveckla varför du vill få programmet eller inslaget prövat:
Det kommersiella företaget Twitter gynnas oerhört mycket, bland annat genom att man på radion nämner företaget flertalet gånger men även aktivt värvar “Gästtwittrare” och man uppmanar att “gå in och kolla på” Twitter.

Man uppmanas även att man lagt ut bilder “på våran Facebook”, alltså ett annat kommersiellt företag, samt att man uppmanas gå in och “kolla på Facebook”. Detta har jag svårt att göra utan att bli kund/produkt hos det företaget, vilket jag undrar varför Sveriges Radio försöker locka mig att bli.

Det mesta av detta skedde c:a 17:10 och framåt (c:a 10 minuter in i sändningen).

Detta är en återkommande marknadsföring på väldigt många Sveriges Radio-kanaler och program.

Kommersiell reklam på Umeå kommuns hemsida

Mailat till Umeås stadsdirektör Mikael Öhlund, efter inspiration (och initial brevmall) från Free Software Foundation Europe och deras projekt för att upplysa om fria PDF-läsare.

Hej Mikael!

Jag noterade noterat att Umeå kommun gör kommersiell reklam för en programvara på er webbplats. Just nu rekommenderar ni besökare på umea.se att ladda ner den kommersiella programvaran “Adobe Acrobat Reader” på t.ex. sidan “Om webbplatsen”:

 

Även om denna programvara är gratis för användaren så görs det samtidigt gratis reklam för ett specifikt företag. Att göra reklam för ett företags programvara och inte deras konkurrenter är inte förenligt med en kommuns uppdrag och konkurrensrätten.

Ett sätt att åtgärda detta är att ni helt tar bort denna reklam. På http://fsfe.org/campaigns/pdfreaders/petition.sv.html kan ni hitta en lista över organisationer, företag och privatpersoner som stöder denna begäran genom att de undertecknat “Namninsamling angående reklam för properitära programvaror på myndigheters webbplatser”.

PDF är en öppen standard och det finns en stor mängd PDF-läsare, det finns inte något rimligt skäl att vare sig tvinga eller rådge användare att använda en specifik PDF-läsare.

Om ni vill hänvisa besökarna till hur de får tag på en PDF-läsare rekommenderar vi att ni erbjuder länkar till flera olika PDF-läsare och en text som säger “För att öppna den fil behöver du en PDF-läsare, här är en lista på några alternativ”.

http://www.pdfreaders.org finns det flera exempel på PDF-läsare som ni istället kan länka till. De PDF-läsare som listas där är alla fri programvara, vilket betyder att alla kan använda dem i valfritt syfte, studera hur de fungerar, dela dem med andra och förbättra dem. De är också leverantörsneutrala vilket innebär att olika företag kan sälja, förändra eller göra programvaran till en del av de tjänster företaget erbjuder.

Om du har frågor, eller skulle vilja veta mer om fri programvara och öppna standarder generellt så erbjuder såväl jag som http://fsfe.org/ er gärna stöd.

Det vore även intressant att diskutera Umeå kommuns samarbete med Facebook samt Twitter. Vilken typ av utbyte sker sinsemellan och vad får Umeå kommun ut av att göra gratis reklam för dessa privatägda, amerikanska företag?
Enligt: http://www.umea.se/umeakommun/omwebbplatsen/socialamedier.4.21763a1712dee63cddc80006053.html

Update 2011-11-18: Fick positivt svar om uppdatering från Jan Bergman, kommunikationsdirektör vid stadsledningskontoret/Umeå kommun! Läs nedan:

Hej!

Jag är kommunikationsdirektör vid Umeå kommun och har fått stadsdirektörens uppdrag att svara på dina frågor då detta rör mitt ansvarsområde.

Man kan konstatera att Adobe Reader hos de flesta företag och myndigheter sedan många år har utvecklats till att bli en ”inofficiell” standard”, men det är korrekt som du skriver att det finns fler pdf-läsare än Adobe Reader. Vi har därför lagt in en länk till pdfreaders.org. Tack för tipset!

När det gäller Facebook och Twitter så gör vi inte direktreklam för dem, utan för våra sidor där. Vi har närvaro på de stora plattformarna eftersom en stor del av våra målgrupper finns där. Skulle vi se att stora delar av våra målgrupper befinner sig på andra arenor så skulle vi befinna oss även där. Som myndighet har vi inget annat utbyte med dessa företag.

Med vänlig hälsning
Jan Bergman

Ingen reklam tack, tycker Flurken

Flurken vill inte ha din reklam! Smajl.

Detta passar inte riktigt in i min modeblogg, så det får ett separat, svensktextat inlägg. Fast jag tror att mycket inspiration kommer från Nümph eller Monki! Mina favvoklädesmärken alltså… [följt av något man skriver till modebloggläsare].

…men när jag tänker efter verkar det som att det mest kommer från Inkoddi [mirror] ursprungligen, fast beblandats med nya intryck…

…i vart fall kände jag kreativiteten falla in och fipplade en glad figur till lägenhetsdörren! I call it “Flurken”. Få individer lär veta varför, eller vad det innebär. Men det är nog lika bra så. Det karaktäriserar flurkismen på sätt och vis.

Update: Hur kan man göra en modeblogg utan reklam egentligen? Det är något jag lär fundera på under denna period av personlighetsbyte. För ska man ändra på världen och göra t.ex. modebloggare till fullgoda, demokratiskt bidragande medorgare i en nation måste man veta vad som lockar.

Fame and fortune eller bara uppmärksamheten? Ett utlopp för egocentrism, kanske affärsmässighet eller handlar det faktiskt om att man vill göra något bra/utvecklande? Samt faktiskt tror på det. Kanske är det vi icke-modebloggare som missförstått? Hm. Nåja, detta blir för långt för ett post scriptum nu. I stop now.

“Modebloggare” innebär f.ö. snarare “vardagsblottare” än att det har något med klädbranschen att göra. Jag är helt fascinerad av begreppet.

Stim och Creative Commons

Jag har blivit upplyst om att Stim vill tillåta licensieringen Creative Commons non-commercial.

Johan Bakke frågar sig om det innebär att Stim kommer att strunta i att leta efter den “kommersiella användningen” eftersom det kan vara så svårt att skilja från icke-kommersiellt.

DN bl.a. publicerade en TT-artikel om detta där Stim nämner att man då “får använda musiken på välgörenhetsgalor och bloggar utan reklam”.

WTF? Bloggar utan reklam, för att vara icke-kommersiellt? The Pirate Bay-rättsprocessen genomsyrar deras tankesätt.

En blogg är inte kommersiell bara för att den har reklam. Tänk t.ex. blogg-hotell som finansierar sina gratisbloggar med reklam. Eller om man själv har reklam för att ha råd att betala servern/webhotellet som bloggen hostas på.

Kommersiellt syfte är i syfte att tjäna pengar. Icke-kommersiellt syfte är när man samlar ihop pengar för att ö.h.t. gå runt. Reklam på bloggar och hemsidor som inte profiterar på verken i sig (typ en blogg eller The Pirate Bay) är inte kommersiellt syfte.

Fast det här behöver tänkas igenom och utvecklas. Klart är i alla fall att reklam inte automagiskt betyder kommersiellt syfte. Man försöker inte sälja något helt enkelt.

Falkvinge önskar privata gåvor, bu eller bä?

Jag fick ett mail där Rick Falkvinge önskar pengar för att överleva. Först vill jag personligen uttrycka att jag tycker detta är dåligt beteende, ett oönskat mail och förmodligen inte en särskilt klok strategi i största allmänhet. Den funkar säkert, men är nog inte alltför uppskattad.

Dock tycker jag det är oerhört galet konstigt hur många andra som tycker illa om idén reagerar med värdelösa argument.

20 papp till mat och hyra (och omkostnader) per månad vill han ha. Jisses säger guldkalven, dela med två och du har vad en student har per månad. Sen har han mage att säga att pengarna ska betalas in på hans privata konto.

Guldkalv

…har studenter TIOTUSEN i månaden? Det var betydligt mer än vad jag trodde!

Å fan, behöver Falkvinge pengar för att överleva? Det behöver ju inte artister, filmskapare och skivbolag, så varför Falkvinge?

Säfflemannen

Va? Piratpartiet vill definitivt att artister och filmskapare ska få pengar. Den kommersiella rätten bör bestå och det finns många sätt man kan tjäna pengar på sin musik och få ihop pengar för en film. Speciellt när Piratpartiet vill BEHÅLLA upphovsrätten SOM DEN ÄR TÄNKT. För att främja kreativitet, nyskapande och utvecklande – inte stävja konkurrens och inrätta monopol, som det ser ut idag.

Piratpartiet skulle kunna ge artister en större andel av pengarna, som bör vara skäligt stor för den insats (kulturellt samt mödomässigt) som en kreatör faktiskt medför samhället (som trots allt finansierar kulturen!).

(notera att alla mina tre länkars inlägg påstår att Piratpartiet önskar att artister inte ska få pengar för sitt jobb – är det en generell “duhr, fildelning är ondska”-uppfattning? förstår man inte att fri fildelning HJÄLPER artister som faktiskt förtjänar sitt levebröd?)

Och eldsjälen Joakim Jardenberg på Mindpark som startat en rörelse för att samla in pengar till Wikipedia, bra så, sajten behövs! Men vad är det för fel på att som Linda Skugge gjort med Vulkan och PM Nilsson & co är i full färd med att fixa med debattuppstickaren Newsmill att få lönsamhet även på nätet och betalt för hederligt arbete? Wikipedia har inte ens försökt med annonser. Men några administrerar väl sajten? Och de kan ju inte leva på luft.

Ronge Kommunikation

Här använder Ronge Kommunikation ett annat ideellt eldsjälsarbete som liknelse på sätt och vis – något som överlever på brinnande intresse och donationer (av såväl pengar som arbete). Vad Ronge inte alls verkar ha greppat är att Wikipedia är ett uppslagsverk. Ett uppslagsverk presenterar fakta. Annonser hör ej hemma där. Det är ett principbeslut som man bör stå fast vid från Wikipedias sida.

Att börja be folk klicka på länkar till marknadsföring är Dåligt™ på en sida som Wikipedia. Mer ska inte behöva sägas om saken.

Sedan, precis som med artister (den absoluta majoriteten bortom tvivel) idag så jobbar man extrajobb etc. – och ens “kreativa sida” (vare sig det är musik eller) finansieras inte av produktionerna i säkert 99% av musikerfallen. Film är lite speciellt, men det är ju en budget som vilken annan. Musik är dock jättebilligt såvida man inte är en symfoniorkester (vars upplevelse – alltså säljargument – ej går att fildela ändå!).

Men sedan, Rick Falkvinge, 20000kr? Så mycket? Jag förstår om du reser mycket och så, men får man om man donerar till dig ta del av din personliga budget också? Det går alltid att skära ner på saker, och du kanske bor dyrare än du behöver, eller kanske borde börja äta vegetariskt och laga fler grytor?

Fast det förstås, lånen – som har betytt jättemycket för Piratpartiet – behöver betalas tillbaka. Det förmodar jag är största utgiften. Det är dock endast något jag kan intala mig som saker är nu. Jag donerar inte till en svart låda, även om jag har förtroende för dess syfte.

Kostnadseffektivisering går alltid att göra. Det är min filosofi.

Update 2008-12-31 15:45

Guldkalv verkar inte ha uppfattat, trots att han finner det nödvändigt att skriva ett uppföljande inlägg pga läsarstorm på hans föregående, att Piratpartiet inte alls tycker att artister borde sluta få betalt. Kommersiella rätten försvaras fortfarande (fast den borde ju inte gälla t.ex. när artisten är död). Jag hoppas min kommentar till honom som jag skrev ovan når fram på något vis!

Helsidesreklam är förbannat jobbigt

Västerbottens Kuriren hade helsidesreklam när man besökte deras sida nyligen. Det gjorde mig sur. IRC är bra för att släppa ut ilska.

<MMN-o> Alltså, VK borde mördas förövrigt
<MMN-o> för sina framsidesreklamer
<Piotten> mordmördas
<Piotten> ja
<MMN-o> helvete vad sur jag blev
<Hool> MMN-o bet en VK dig när du var liten?
<Piotten> hur sur?
<MMN-o> JETESUR
<MMN-o> NAZISTSUR
<MMN-o> Nästan så att jag vill FÖRNEKA FÖRINTELSEN på deras BLOGG
<MMN-o> GRRRR
<MMN-o> SÅ SUR BLEV JAG
<Piotten> igen
* Therese tror att MMN-o blev lite sur
<Therese> lite mycket

Telia är inte snabbast i stan, avliva reklamen

Det är ofta jag stöter på dålig reklam. Reklam som verkligen får mig att inte vilja stödja företaget/organisationen bakom det alls. Inte på något sätt.

Den här gången så är det dock steget värre. Den här gången tycker jag att företaget borde lägga ner sin verksamhet inom det aktuella området. Det handlar om Telia och det handlar om mobilt “bredband”.

  • Det är inte ens lika snabbt som med en standard ADSL-uppkoppling… (8-24 Mb/s i telejacket vs. 7-14 Mb/s via ett HSPA-kompatibelt modem…). Sedan finns ju folk med 100 Mb/s i väggen, de kommer man inte ens i närheten av med mobilt “bredband”. För att inte nämna den avskyvärda uppladdningshastigheten…
  • Det är inte säkrare än någon annan internetuppkoppling. Oavsett om det trådlösa är krypterat, du får ett antiviruspaket och “supersäker lagring i bergrummet” och sådant crap så är säkerheten inte bättre än vad man själv gör den. Folk svarar fortfarande på motsvarande Nordea-scams och dylikt…
  • Det tål att upprepas att man är inte snabbast i stan.

Ren och skär falsk marknadsföring. Telia borde böta till mänskligheten. Vi borde skicka Arla-haren på dem och övriga reklamföretag så de blir skjutna i huvudet eller ibland i magen.