Tag Archives: rättsväsende

Använda rättssystemet för kommersiella syften

Antipiratbyrån bloggar om att “färre tittar på nedladdad film“. Inlägget leds triumferande med:

Mediamätning i Skandinavien rapporterar idag om att konsumtionen av nedladdad film minskat sedan IPRED infördes.

Läser man vidare verkar det inte alls som så. Följande var vad jag kommenterade:

En kort tid efter nedgången steg den rapporterade nedladdningen till sin tidigare nivå.

Vänta, hade det effekt eller inte? En högst temporär effekt kanske menas? En stor, temporär, effekt?

Alltså, för att bevara en “lägre” konsumtionsnivå av fuldelat material så måste man ha återkommande, stora rubriker om dömda fuldelare som får dagsböter alternativt fängelse+miljonskadestånd.

Vad har förresten haft mest fördelaktig effekt för upphovsrättsindustrin, dagsböter eller fängelse+miljonskadestånd?

Är det rätt att använda ett förtroendebaserat, juridiskt system i kommersiellt syfte?

[Dagsböter tidigare har ju inte haft någon nedåtgående effekt. Inte fängelse+miljonskadestånd för TPB heller, trots att APB kopplar fällande domar till nedgången. Ipred svängde ju tillbaka rätt fort och … ja, suck my balls helt enkelt.]

I sko heller dö

Imorse hittade jag äntligen, efter att ha gått igenom typ femtielva hårddiskar efter tillslaget, en kopia av den bootleg som gjordes på releasefesten med Glesbygd’n och deras skiva Tid’n Lid. Inte för att det var vad jag letade efter, men jag blev glad ändå. Att jag sedan faktiskt hittade det på en MP3-spelare som inte ens är min? Ah, kulturspridning som backupmetod…

Så nu sitter jag och spelar igenom bootleggen och hittar på egen text för en dialekt jag skamligen nog ej behärskar. Se det som mitt uppror mot Umeåpolisens passiva destruktion av min tro i rättsväsendet. Utöver det, se det även som motsvarande den drivkraft tillsammans med likasinnade som göds genom omvärldens sakteliga förfall.

Samhällets maskin, äter allt som håll oss fria.
men folket som lever här, oumbärliga som rötter,
och när västliga vindar svep bort vår profetia,
står vi med rak rygg kvar, stolt på egna fötter

Glesbygd’n – Betong

Kjell Jannesson, kammaråklagare, är mannen som “håller på med viktiga saker” (utöver devalvering av förtroende) och inte vill att jag ska ringa honom. Trots att han sprider misstankar som endast kan upplevas sanna om man rökt något mysko. Sådant jag endast trodde man pysslade med nere bland sörlänningarna.

Jenna upp i Norrland, hava ve syna å ve sett,
folke borti rosenbad, folk utan vett å etikett!

Glesbygd’n – Parasita

Igår snackade jag förövrigt med ett band i stan som ska göra något som inget oetablerat band gjort tidigare. Sorry, Let’s Bowl!, som har noteratsandra fronter lokalt, ska släppa sin EP i vår. Det låter inte nämnvärt coolt i sig, men håll utkik! När allt är spikat kanske ni klurar ut varför jag nämner det i detta inlägg.

Ikväll blir det än mer på ämnet. Diskussion om framtid. Skapande. Utveckling. För min del lite lagom påeldat av de desperata försöken från IFPI etc. att klamra fast vid en obefogad maktposition. Följande sjöngs inte på releasefesten, men är ändock backupad:

sen kommer dagen då vi alla bör, gå ut på byn å marschera
[skrika högt å propagera]
göra som alla andra göra, lyfta näven ännu mera

Glesbygd’n – Tomma ord för döva öron

I sko heller dö än å dansa efter din pipa. (Nu känner jag mig sådär supertaggad som bara ett självpeppande, egocentriskt blogginlägg kan få en att känna sig bara man sätter fetstil på rätt ställen.)

Oskyldighetsbevis vs. kommunikation

Jag älskar den här situationen. Verkligen. Jag har pepp, drivkraft och ett mål att arbeta mot. Inte minst så bekräftas min tolkning av situationen av alla er som följer utvecklingen. Tack för det, gott folk. Även er jag kallar dumma i huvudet (hey, it’s the internet, folks).

I vart fall. Jag har haft många goda samtal med folk där vi analyserat situationen, eventuella framtida scenarion, händelseförlopp som lett till dagens läge etc. Det har fått mig att ännu mer vilja faktiskt förstå tankarna bakom razzian på Hamnmagasinet.

Så nu har jag närmast tänkt besöka kommunjuristen, som IT-kontoret hade fört talan med. Kommunjuristen var den som föreslog/tog kontakt med polisen i ärendet. Vad har denne fått höra från IT egentligen? Någon måste ju ha förvrängt det till “hemska datamängder”, “farligt dataintrång” och “awesome mad hacker skillz”, istället för att “vi har glömt erbjuda ett IT-avtal”.

Så nu har ju alltså t.ex. min privata laptop beslagtagits, vilken jag gör arbete på i min verksamhet som egen firma. Den var dessutom i viloläge och inte ansluten till något nätverk. För att få tillbaka denna för målet helt orelaterade laptop inom rimlig tid skulle åklagaren behöva utesluta den från teknisk undersökning. Åklagare Kjell Jannesson var dock fast övertygad om att alla datorer ska genomgå undersökning.

Oskyldig tills bevisad motsatsen är en av de där klassiska klichéerna man alltid vänder sig mot när juridiken våldsraperar ens personliga integritet. För att motverka det skulle man behöva bevisa sig själv oskyldig. Inte ens det verkar jag ha chans att göra nu. Våldtäkten av mitt privatliv börjar så fort de börjar kopiera innehållet från min laptop, och då är det bara att tacka och ta emot.

Allt detta för att jag inte haft ett avtal? Vems ansvar är det att fixa åt mig, när uppkopplingen fungerar och internet är så självklart att det inkluderas i existensminimum? Tänk om de hade varit ärliga från IT-sidan istället för att koka ihop något om “allvarliga störningar”. Tänk om de hade ringt och fört denna konversation istället:

P: Hej, det är polisen.
U: Hej, vi ringer från Umeå kommuns IT-avdelning. Det är någon som använder internet trots att vi inte avtalat om detta, samt inte administrerat bort tillgången. Det har pågått aktivt sedan nästan 2 år tillbaka då denne började hyra kontorslokalen.
P: Suck my balls. Stäng av personen eller fixa ett avtal istället omedelbart. Kom tillbaka när ni har ett riktigt brott.

Ja då hade jag kunnat sitta och arbeta med ett legitimt nätavtal de sista veckorna jag ö.h.t. kan vistas i kontoret pga ombyggnationer. Öppen kommunikation segrar över lögn & batonger any day.

Vadan detta polisförakt?

En sak jag har märkt i samband med tillslaget mot mitt kontor har varit hur oerhört negativt inställda människor är till polisväsendet. Det ställer jag mig faktiskt kraftigt emot.

Polisväsendet är ett nödvändigt ont, det medger jag i sann nyliberal anda. För att upprätthålla ordning måste man ha en översittarmakt, trots att den – som av mänsklig natur – inte alltid sköter sig till 100%. Dock är inte polisen din fiende. Förutom, beroende på betraktelse av lagen, om man utfört ett brott. Rimligen är polisen rentav ens vän ifall olagligheten i brottet är befogat.

Folk hävdar att polisen ska samla “bevis för att göra någon skyldig”. Sure, de samlar säkert en massa crap som bara verkar relaterat eller misstänksamt. Dock är det ju inte polisen som dömer huruvida detta bevismaterial är nog för att straffa. Oavsett hur mycket skit polisen hämtat in är det ändå i slutänden upp till en domstol att ta beslutet.

Den dagen jag måste böta, eller sitter i fängelse, för ett brott jag ej begått (typ dataintrång) är dagen jag utvecklar ett förakt för rättsväsendet i helhet. Dock är det ju inte polisen som är problematisk i det fallet, utan domstolarna. Lägg inte fokus på polishat. Vill man styra upp juridikens Sverige finns det mer konstruktiva metoder.

Ni som uttryckt starka åsikter mot polisväsendet, är det från personlig erfarenhet? Har ni då behandlat dem som ni själva vill bli behandlade? Har ni varit skyldiga eller oskyldiga till det utredningen har gällt? Jag har ingen anledning att dölja något eftersom min verksamhet varit fullkomligt legitim och öppen. Därför kommunicerar jag gladeligen med polisen, även om jag framöver har tänkt ha offentlig försvarare eftersom de har bättre koll än mig på rättigheter etc.

Det jag kan säga på gatan om någon frågar har jag inga problem att säga i ett förhör. Jag står för vad jag gör och säger. Jag har ingen anledning att hyckla. Jag må vara naiv, men låt händelseförloppet ske i så fall. Jag hör nämligen samma nedlåtande snack om polisen från de jag vet är skyldiga som de som hävdar sig oskyldiga. Hittills har jag inga dåliga erfarenheter av polis, mer än utfrågningar som även vanliga människor nog hade gjort efter mitt normala beteende i vissa lägen.

Det är heller inte på polisens initiativ som husrannsakan skedde mot mitt kontor. Även om den dåvarande jourhavande FU-ledaren Mats Bruhn förmodligen borde läsa på lite om IT-infrastruktur, alternativt krävt något annat än hörsägen från IT-kontoret.