Tag Archives: piratpartiet

Frågor om kontanter vs. kortbetalning

En journalist från Västerbottens Kuriren kontaktade mig via okrypterad epost och frågade lite om kontanter, kortbetalning och spårning. Här är mitt svar med samtliga rader från hens mail inkluderat:

On 2016-07-19 10:11, [Namn] wrote:
> Jag heter [Namn] och arbetar på VK som reporter. Vi har lite tankar kring
> att det i höst kommer nya mynt och då kommer det inte längre att gå att
> betala med mynt när man parkerar.

Aha, var kommer informationen om att man inte längre kommer kunna betala med mynt från? Det är ju bara att konfigurera/programmera om myntinkasten i de existerande apparaterna för nya vikter m.m.

Kul kuriosa är att vi vid Hamnmagasinet, där jag jobbar, haft folk som kommit in och velat ta ut pengar i _mynt_ för att _kortbetalningen_ inte fungerat i någon vecka vid “Skeppsbron” (åtminstone t.o.m. slutet av förra veckan).

> Vi går mot ett allt mer kontantfritt
> samhälle, vi lämnar digitala spår efter oss

Ja, frågorna man borde ställa sig är:

1. Vem kontrollerar dina pengar/köp? (för både säljare/köpare – vem kan säga stopp för betalningar? Exempelvis för en fullt legitim webbutik som inte kan ta emot kortbetalningar)

2. Hur hög är säkerheten? Det finns saker som tvåfaktorautentisering m.m. vid internetköp, men oftast går det fortfarande att handla med bara kortnummer + CVC.
(Mobilt BankID gör ju det här ännu värre, om jag överblickar din låskod – t.ex. med mobil- eller övervakningskamera – och sedan stjäl telefonen, så äger jag din identitet)

3. Hur ofta hör vi inte om att bankerna har problem med att genomföra digitala transaktioner? Nu ids jag inte söka upp länkar till nyheter för allt, men min uppfattning är att det är problem med kortbetalningar på åtminstone en bank i taget en gång i månaden. Vad gör man när det elektroniska systemet inte fungerar?

4. Vad händer med uppfattningen om pengar? Det är min övertygelse att när man gör en virtuell betalning så har man inte samma uppfattning av värdet. Först och främst är det pedagogiskt uruselt för barn, som fostras in i en konsumtionskultur där man inte får en konkret uppfattning av hur mycket man spenderar – men även vuxna övertrasserar sina konton utan att veta om det. Vilket inte är möjligt om man rent fysiskt får slut på pengar i plånboken.

Snabba, ogenomtänkta betalningar gynnar konsumtion, vilket är det sista vi behöver när överkonsumtionen i är vad som orsakar majoriteten av allvarliga, globala problem (klimatförändring, utnyttjande av människor i tredje världen m.m.)

Samt spårningen förstås, vilket är ett kapitel för sig. Dock arbetar ju VK aktivt med att göra gratis reklam för spionbolag, övertala folk att underkasta sig absurda slutanvändaravtal, att man identifierar sig som fysisk person för att läsa nyhetsartiklar m.m. Så jag tänker mig att ni skiter i den aspekten helt och hållet egentligen.

> jag undrar om ni i
> Piratpartiet har något att säga om det.

Själv så lämnade jag Piratpartiet våren 2014 när det visade sig att intresset att faktiskt leva som man lär inte existerade. Planering, möten, diskussioner – allt – skedde på slutna, centraliserade spionplattformar såsom Facebook och Twitter, hos vilka jag ej var eller ville bli kund. Så jag är alltså inte med i PP längre .)

> Ring mig gärna, mitt nummer nedan.

Använder inte heller telefon av anledningen att det är centraliserat, osäkert och inte minst så undviker jag allt som kan tänkas gynna Telia vilka aktivt samarbetar för att underlätta övervakning i diktaturer m.m.

Kontakta mig gärna antingen över XMPP eller med OpenPGP-krypterat mail (och signerat). Min XMPP-adress och OpenPGP-fingeravtryck står nedan, samt bifogar jag min publika nyckel.


Mikael Nordfeldth
https://blog.mmn-o.se/
XMPP/mail: mmn@hethane.se
OpenPGP Fingerprint: AE68 9813 0B7C FCE3 B2FA  727B C7CE 635B B52E 9B31

Mitt engagemang i Piratpartiet (peppa Amelia till EU#1)

Jag har börjat tappa motivationen på riktigt när det gäller engagemanget i Piratpartiet.

Inte bara för att majoriteten man kommer i kontakt med fullt ut skiter i att leva som man lär och nyttjar övervakningsapparaturer hejvilt och tycker det är helt okej (Facebook, Skype, Twitter…).

Inte bara för att välgödda, arga vita män i Piratpartiet av egoistiska skäl stöder övriga välgödda, arga vita män och odlar en typisk herrklubb.

Inte bara för att partiets demokratiska verktyg i form av ett oöversiktligt nätforum innebär att endast de som saknar aktiviteter på sin fritid (eller de som blir avlönade för syftet) har möjlighet att hänga med och delta i två flera veckor långa medlemsmöten per år.

Inte bara för att de i ovannämnda paragraf som inte kan hänga med men är fanboys till välgödda vita män klickar på sina idolers länkar till omröstningsforumet endast i syftet att uppfylla den välgödda arga vita mannens önskan.

Det finns en massa anledningar också som jag inte ids ta upp.

Det viktiga med detta inlägg är snarare att påtala att mitt engagemang hänger kvar i princip endast tack vare Amelia och hennes stab. De gör – så gott som – allt rätt, på rätt sätt och med rätt ideologiska drivkraft.

För att citera Ásta Helgadóttir, från det isländska Piratpartiet:

Amelia is badass.

Amelia Andersdotter har fucking balls:

Kommer Engström på förstaplats så är det trist och tråkigt. Inte för att han skulle vara nämnvärt dålig egentligen. Utan för att Amelia är så jävla bäst. Hon är den utan tvekan främsta förmågan inom Piratpartiet för att göra det jobb som görs i EU-parlamentet.

European Death Star support from Swedish Pirate MEP

The best April fool’s jokes are the ones that are serious.

I present to you Amelia Andersdotter (pirate MEP) promoting the construction of a European Death Star:

“I have in fact already devised a plan to become the supreme Chancellor of the European Union.”

Isn’t she awesome? Also, she has a deep understanding of what it means to have power, and be in a leading position.

“…part of the political leadership is to be able to create the institutions that you need in order to achieve your goals.”

Radiotjänst, UmeTV och slutna “tv-mottagare”

Det finns mycket att säga om att datorer (stationära, bärbara och handhållna) numera räknas som tv-mottagare. Vi börjar med det som ligger kronologiskt först i ordningen, nämligen NÄR datorer kan ha börjat räknas som tv-sändningsmottagare i förhållande till de senaste månadernas utveckling. Vi borde nämligen ha fått dessa rabalder redan 2009 när UmeTV sände hela sin programtablå på internet.

“Det har inte någon betydelse om det är TV4, Kanal 5, SVT eller något annat programbolag som sänder TV-programmen.”

Så skriver Radiotjänst om varför de börjat ta ut betalt för onlinesändningar. Det var minsann inte svaret för ett par år sedan när UmeTV, lokal-tv-sändningarna i Umeå kommun, pionjärade branschen och sände samtliga sina program online.

Anledningen till att UmeTV inte sänder på nätet nu är att Radio- och TV-Verket (idag Myndigheten för radio och tv) började kräva extra kostnader för att tillhandahålla sändningsarkiv och grejer på internet. De pengarna finns inte (särskilt eftersom licensavgifterna för tv inte bidrar till lokaltv-stationer).

Men än intressantare kanske är vad en “tv-mottagare” är. Radiotjänst beskriver på sin hemsida (tillagd fetstil):

En dator är avgiftpliktig när tre kriterier är uppfyllda:

  • Internetuppkoppling
  • Det måste finnas en utsändning/vidaresändning d.v.s. en sändning som är avsedd att tas emot av allmänheten och som samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst som vill ta emot den (rundradiosändning)
  • Det måste finnas en utsändning av TV-program, d.v.s. “ett samlat schemalagt programutbud”

Internetuppkoppling – men inte någon möjlighet att faktiskt avkoda tjänstens material? Tidigare har ju alla kunnat “ta emot” sändningen, som med internet, med hjälp av en koppartråd. Faktum är att allt som leder ström har tagit emot analoga tv-sändningar i luften sedan de började sändas. Vad som dock har gällt som krav för betalning har ju varit en mottagare i form av demodulering, så man faktiskt avkodar sändningarna till ljud och bild.

För att jämföra med något i de aktuella nätsändningarna så är internetuttaget ett fysiskt objekt. Att lägga till ett abonnemang gör att det leder elektrisk ström (koppartråd/antenn) – men för att ta emot sändningen på ett sätt som människor kan ta in behövs särskild videoavkodning. Personligen använder jag endast fri mjukvara så långt det går – och i den skaran ingår inte det Flash-plugin som såväl svtplay.se som tv4play.se och alla andra kräver att man installerar för att titta på sändningen.

För egentligen borde man väl kunna argumentera att om ens granne har internetabonnemang och trådlöst nätverk i lägenheten – ja då kan du ju “ta emot” sändningen i din lägenhet, eller hur? Åtminstone med Radiotjänsts nuvarande argumentation, särskilt då eventuellt lösenord på nätverket kan jämställas med mottagarmjukvaran Adobe Flash som metod att tillgängliggöra sändningen för en själv.

Och vad är att “utan särskild begäran” ta emot sändningen? Att göra ett HTTP-anrop till en nedladdningssida (strömning) är ju en mycket särskild begäran. Eller är det något juridiskt språk för att säga “licensavtal”? (för då är det ju en EULA, installation och hela kitet för Adobe Flash, vilket plötsligt blir flera särskilda begäranden)

PS. UmeTV sände förresten i ett öppet och fritt videoformat som vem som helst kunde ta emot utan sluten mjukvara. Det är sjukt mycket mer public service än SVTs Adobe-kramande sändningar som kräver sluten programvara som ingen vanlig dödlig får veta hur den fungerar.

Piratpartiet borde ha lämnat Skypeskutan för länge sedan

Nu tycker jag att det inte finns ett endaste uns av försvar kvar för Skype-användning i den debatt som nu ett tag legat på is inom Piratpartiet. Först ska jag förklara vad vi hade kunnat göra om XMPP fick samma utrymme som Skype – där samtliga punkter är direkta kontraster till vad Skype omöjliggör för användare:

  • Obegränsad anpassningsmöjlighet. Varesig partiets aktivister är funktionshindrade eller ej, vare sig man är fattig och har dålig hårdvara eller ej, vare sig användaren befinner sig mitt i tumultet i Syrien eller diskuterar våfflor på Trästockfestivalen – så hade vi alla kunnat kommunicera, koordinera och organisera.
  • Byggande av framtiden. Partiet hade legat i teknologins framkant och kunnat erbjuda alla aktivister en stabil, öppen och fri metod att kommunicera som kan integreras i så gott som vilken teknologi som helst det kommande decenniet och längre fram.
  • Budgetnedskärning med förbättrad funktion. Gratis röst- och videokommmunikation via våra “smartphones” – vare sig man är ansluten på 4G, 3G, wifi eller landlina. XMPP erbjuder ej censurerbar kommunikation över datatrafik och man kontrollerar infrastrukturen själv – så t.ex. Telia inte kan tvinga en att betala mer för mindre.

Så vi borde ha lämnat Skype bakom oss för länge sedan. Inte nog med att det alltid varit ett slutet protokoll med endast proprietära klienter. Inte nog med att meningsmotståndaren Microsoft köpte upp Skype och man således med Skype-användande aktivt gynnar mjukvarupatent, molnifiering och upphovsrättsförstärkning. Inte nog med att Skype samarbetar för avlyssning av politiska dissidenter och dylikt…

…numera är det dessutom så klart det kan bli att Skype, med Microsoftstyret, överlåter privata konversationer till den övervakningsentitet som önskar ta del av dem.

Det finns inte en chans att jag kan acceptera partiets aktiva stöd för Skype som kommunikationsplattform. Inte för styrelsearbete och inte för organisering. Någon måtta får det vara.

Lösningen som idag erbjuder mer och bättre funktionalitet än Skype heter XMPP. Piratpartiet har redan – under helt egen kontroll – den infrastruktur som behövs. Det enda som behövs är att folk lever som de lär. Det finns fria, öppna klienter för användning av XMPP-nätverket som det enda hindret hittills för att använda har varit personfaktorn. Folk har inte velat göra det.

Så Piratpartiet bör – om organisationen ska verka som den lär – omedelbart avbryta användningen av Skype som mjukvara och protokoll.

Annars, vad kommer härnäst. Ska Anna Troberg skaffa en iPhone och göra reklam för SF Bio?

Att leta buggar och grejer

Jag försöker som bekant utveckla och förbättra mjukvaran StatusNet i syfte att göra den mer lättanvänd, bättre integrerad med slutna tjänster (för att hjälpa migrering till öppna nätverk) och inte minst förbättra och förnya funktionalitet. Min slafsiga test-utveckling av Free & Social-instansen kan man följa på Gitorious för närvarande, i framtiden kommer jag även att publicera kod och projekt på GitHub.

Ett par utmaningar för min del är bl.a. att detta är den största mjukvaran jag arbetat med hittills, dvs flest rader av kod i projektet. Således tar det ett tag att sätta sig in allt. Dock känns det som att de senaste månaderna har inneburit stora steg för att förstå strukturen tillräckligt för att kunna modifiera kärnfunktionalitet i StatusNet.

Den största delen av min utveckling hittills, sedan jag sökte stöd för projektet i februari, har varit för pluginet “FacebookBridge” där min version för närvarande slurpar i sig det mest relevanta från anslutna användares “home timelines”. Inlägg, användarprofiler och bildbilagor importeras till större delen, men eftersom Facebook verkar ha sjuttielva olika TYPER av bilagor och liknande kommer det behövas mer arbete på den fronten.

Twitter finns det redan ett närmast komplett stöd, där har jag mest skrivit buggfixar så att användarupplevelsen är mer konsekvent samt att StatusNet 1.1.0 fortfarande har ett par buggar. Inte minst har jag snyggat till kod, men sådana patchar är svåra att få med i originalmjukvaran, varför jag egentligen borde fokusera mest på småfixar snarare än större omskrivningar.

Men så kommer man förstås till den stora problematiken med detta projekt, att dessa slutna användarsidor verkligen försöker stänga ute sådana projekt som StatusNet från att nyttja informationen. Jag tror det endast är en tidsfråga innan t.ex. Twitter stänger av sitt API för 3:e-partsklienter (om de inte betalar för sig) och dylikt.

Jag välkomnar varmt fler att testa StatusNet och försöka locka över användare till ett öppet och decentraliserat socialt nätverk. Dock kommer det framöver att behövas ett bättre lockningsrop, som även ickeprogrammerare kan uppskatta. Hur förklarar man bäst varför det är bra att kontrollera sin egen information och decentralisera infrastruktur? Inte ens majoriteten inom Piratpartiet och Ung Pirat förstår ju poängen och fortsätter gladeligen att bruka de enorma, slutna nätverken i direkt motsats till den politiska ideologin.

Internetfonden ger stipendie till StatusNet Sverige

Jag har tillsammans med Umeå Hackerspace gett mig in på att utveckla den fria mjukvaran StatusNet. Beskrivning av projektet finns hos Internetfonden. Ni kan även lyssna på ett radioinslag i P4 Västerbotten med mig pratandes om fritt flöde av information på nätet:


20120611 – P4 Västerbotten – Internetfonden stöder StatusNet Sverige

För att möjliggöra decentraliserad sociala media har OStatus-protokollet utvecklats och implementerats i AGPLv3-form genom mjukvaran StatusNet. Det är med detta i grunden som StatusNet Sverige vill bidra till en fri, decentraliserad communityplattform för att göra det användarvänligt, tilltalande och allra mest sömlöst att migrera.

Projektledaren ska i samarbete med Umeå Hackerspace buggrapportera, laga buggar, förbättra användarvänligheten i StatusNet samt skriva ny funktionalitet. Arbetet sker i en egenkontrollerad upplaga av StatusNet-källkoden, men aktiv kommunikation och syncning kommer att ske tillsammans med StatusNet Inc, ett litet utländskt företag som idag är de huvudsakligen drivande.

Målet är att 2013 ha en mjukvaruversion av StatusNet som dels har egen valbar funktionalitet motsvarar slutna communitys mest populära funktionaliteter samt att det även ska vara lätt att migrera till för nybörjare. En ännu djupare integration med andra communitys API:er ska också utvecklas, där StatusNet Sveriges mjukvara i praktiken går att använda som en klient mot de slutna sidorna samtidigt som man är en nod i ett decentraliserat globalt OStatus-community.

Om man vill börja experimentera och testa StatusNet kan jag rekommendera huvudutvecklarens egna instans identi.ca samt den jag driver med hjälp av Piratpartiet, Free & Social.

Vi kommer att hålla i hacknights hos Umeå Hackerspace där vi letar buggar, mekar och trixar för att skapa en bättre och mer lättanvänd mjukvara utifrån StatusNet med ny och förbättrad funktionalitet.

Nätneutralitet samhällets viktigaste princip

Insänt till Västerbottens Kurirens debattsida och hoppas att det publiceras, men det var ett par dagar sedan jag skickade och diskussionen är aktuell.

Frågan om nätneutralitet har stötts och blötts länge med förespråkare av ett fritt internet å ena sidan och enskilda, kommersiella intressen å den andra. Internet har öppnat för hela världen att kommunicera fritt för en obetydlig kostnad. Sakta men säkert eroderas musikbolagens affärsidé att tjäna pengar med ett distributionsmonopol och på senare tid har debatten istället kretsat kring telefonbolagens framtid.

Konceptet neutral trafik – att all data hanteras lika – är stommen i internets utbredning och framgång. Det betyder att nätleverantören inte lägger sig i om du surfar på bloggar eller videosidor och det enda som begränsar är kapaciteten i nätet. Betalar man för en mängd trafik ska det inte spela någon roll vad man gör med den. På så vis bygger man grogrunden för ett kunskapssamhälle med oslagbar innovationskraft.

Särskilt viktigt är nätneutralitet för ökad jämställdhet. Mobil kommunikation är mycket dyrt och svårutvecklat med de restriktioner mobiloperatörerna utövar på sina nät. Ett datanät som förbjuder fri IP-telefoni är ett hinder för personer med särskilda funktionsnedsättningar att leva och verka i bästa förmåga. Exempelvis har Västerbottens Läns Landsting problem med viktiga tekniska hjälpmedel på grund av dagens artificiella begränsningar i mobilnäten.

I Västerbotten märks att avsaknaden av pro-neutral reglering kan leda till censur. Inte minst har flera byanät, senast ut Bjurholm, hotat med begränsning av kommunikationen. Ofta beskylls användare för missbruk av “fildelning”, alltså fenomen som epostande och videouppladdning. Att begränsa detta är som att förbjuda människor att “ringa för många telefonsamtal” med sin telefon.

Piratpartiet kämpar i motvind för att bevara ett öppet och fritt internet. Sveriges riksdag tar varje år nya beslut som andas censur och integritetsintrång. Inga beslut tas som effektivt försvarar nätets positiva egenskaper. För ett mer jämställt kunskapssamhälle behöver vi alltså fler pirater i riksdagen.

En välkommen satsning på Open Data i Umeå

Under 2010 års valrörelse stred Piratpartiet i Umeå kommun för en öppnare och mer transparent kommun. Vi önskade metadata till kommunbeslut, taggar och indexering så man kan följa beslut från motion till slutrapport. Det krävdes att Umeå kommun skulle prioritera fri mjukvara, öppna standarder och tillåtande licenser.

Umeå kommuns informationspolitiska satsningar har på grund av att Piratpartiet inte kom med varit helt frånvarande. Inte ett ord om varesig öppenhet, transparens eller försvarandet av personlig integritet har kommit från något av fullmäktigepartierna. Istället har vi ettkommunfiniansierat bussbolag som övervakar resenärer olagligt. Vi har lika dålig möjlighet att följa upp kommunbeslut utan automatiseringsmöjlighet etc.

Så jag blev mycket glad när jag hörde att tjänstemannen Thomas Kvist arbetar hårt för att driva igenom Open Umeå – en satsning på att genomföra Open Data och Open Government. Något som förmodligen kommer att stöta på hård kritik när det möter politiken, då standardtänket är “ojojoj vi måste tjäna pengar” – eller åtminstone “inte förlora pengar”. Att göra något för samhällsnyttan – eller snarare se framtida kostnadsbesparingar – är något dagens politiker har mycket svårt med. Kortsiktig lönsamhet utan moraliskt tänk i värsta kapitalistisk företagsamhet är Umeå kommuns visa sedan alltför länge tillbaka.

Så vi får se hur det går för projektet! Inte minst kommer det i alla fall förhoppningsvis upplysa samhället om PSI-direktivet från EU samt skapa en första möjlighet att aggregera information om offentlig sektor på ett automatiserat, granskande och analyserande vis. Exakt vad det hela går ut på och alla framtida positiva effekter som kan komma av detta är jag hur pepp som helst på och diskuterar mer än gärna med andra.

Varför bredda Piratpartiet?

Piratpartiet håller på att förbereda sig inför att bredda för fullt. Först och främst håller jag med om Klaras kommentarer kring breddningen och dess inriktning från vårmötet (vars organisation och metodik jag ej förmår medverka i). Mycket är bra och visionerande medan annat är löjligt, töntigt eller rentav oseriöst. Ungefär som de flesta andra partiers ståndpunkter om man granskar kongressbeslut, historia etc. Så inga konstigheter där, mer än att man hade kunnat hoppas på att Piratpartiets breddning skulle skilja sig från mängden.

Dock är ju inte alla som engagerar sig i politik bra människor och sådana som vill göra saker bättre. Det finns många troll, såväl medvetna som omedvetna sådana. Många vill förstås göra saker bättre för sig själva snarare än andra – och dessa har ju alltid en större förmåga att kränga åt sig plats.

Jag ser huvudsakligen breddningen som något som ger oss uppmärksamhet, vilket ger oss möjlighet att sprida tankar och politisk inriktning som gynnar informationspolitiska ställningstaganden. Ifall vi bara får fram vår politik på ett par nya områden är det mycket bättre än att folk tror att Piratpartiet är ett en-till-tre-frågeparti. Och får vi andra partier att visa att de saknar konkret politik där vi har det – vilket är det absolut vanligaste – så är det ju exakt vad som behövs för att föra diskussionen framåt.

Dock vill jag mena att Piratpartiet håller på att bredda sig innan man ens själva lever som man lär. Piratpartiet är fullt av en massa integritetsignoranta individer i styrelsenivån som (åtminstone genom handling) förespråkar slutna protokoll, centraliserade tjänster, avskyvärda licensavtal, mjukvaror som förstör det fria mjukvaruekosystemet och dessutom betalar vi en massa pengar till inlåst infrastruktur och hårdvaruleverantörer som direkt verkar mot vår politik. Dessa människor är tyvärr alltför många, högljudda och inflytelserika i partiet för att kunna ändra på något i praktiken. Vi kommer att leva kvar med Skype, en Microsoft-orienterad medlemshantering (.NET-plattformen ), GSM-kommunikation, Applehårdvara, sluten forummjukvara, VMWare för serverparken och partiunderstödd promotion för Facebook och Twitter som sociala mediaplattformar trots deras extrema asocialitet.

Inte en själ i partiledningen (såväl den formella som informella) försöker aktivt uppmuntra bruk av fria, öppna plattformer och standarder. Kanske någon i vissa fall yttrar sig om detta i förbifarten, men sådan kommunikation går förlorad och har absolut ingen bäring i praktiken. Förvisso vill jag ge mycket cred till Henrik Brändén och Anna Troberg, som åtminstone talar varmt om dessa saker, men jag har än mycket konkret handling från dem att se. Mer action!

Så ska Piratpartiet bredda sig tycker jag att vi först och främst ö.h.t. bör leva som vi lär. Såsom att påtala hur Spotify är dåligt för artister och att gå på bio finansierar motståndet. Mer fri kultur åt folk och mer stöd åt kreatörer – och ingen finansiering av PR-lobbyn som försöker få Piratpartiet att verka som något dåligt. Mer piratkopiering – och inte minst frigörandet av inlåst kultur. Tvångs-CC-licensiera de verk du kopierar och använd huvudsakligen riktiga sociala media när du kommunicerar med folk.

Jag har ingen respekt för någon som beter sig som en vanlig politiker. Ord betyder inget utan handling. Så stå for the fuck’s sake upp för dina åsikter och värderingar. Eller är folk för pragmatiska? För vardagsinbitna.