Tag Archives: opretentiös

Jag vill ha ett fulkulturens manifest

Om man ska författa ett fulkulturens manifest, vilka delar ska då vara med?

Googlar jag runt så hittar jag mest folk som använder “fulkultur” bara som ordvits, som ett begrepp för att beteckna oseriös kultur och till och med dra någon slags klassanalys över begreppet. Eventuellt hittar man någon som diskuterar att vad vissa snobbar hävdar är dåligt egentligen är bra, men det använder fortfarande finkulturen som norm.

I en del lägen kopplas fulkultur ihop med alkoholförtäring, och i en del fall saknar jag definitioner ö.h.t. Dessutom verkar det mesta kring begreppet inte ha uppdaterats på ett eller ett par år. Så det är på god tid att man styr upp vad fulkultur faktiskt är:

  • Opretentiöst. Jag har på sistone använt detta begrepp ganska mycket och bl.a. rett ut ungefär vad jag menar i en konversation med med Isak Falk-Eliasson.
  • Kostnadseffektivt. Eller måste det vara det? Kanske det blir en följd av att inte vara pretentiös. Här blandar jag gärna in t.ex. DIY-anda och annat grundläggande för realkreativitet.
  • Osjälvt. Ett begrepp jag inte är helt säker på vad det betyder. Det är inte “osjälvisk” och inte riktigt “osjälvständig”. Men överlappar säkert på flera ställen. Ordet kommer från Osjälvständighetsfestivalen.

Är “osjälv” kanske att det inte skapas av någon särskild? Att det fulkulturella är sådant som [kan] skapas av “the commons”?

Sådant jag personligen inte vill tillskriva fulkulturen är:

  • Motsats till finkultur. Jag tror inte på motsatsförhållanden inom kulturen, det segregerar endast. Kontraster ska utnyttjas för att nå nyskapande, inte orsaka grupperingar och uteslutande. Det räcker med punk vs synth, så att säga.
  • Omainstream. Och särskilt inte anti-mainstream. Fulkultur tilltalar inte den stora, grå massan kan jag gå med på. Fast om något fulkulturellt trots allt blir mainstream är det ju bara bra. Det är ju fortfarande fulkultur om det följer de övriga principerna i vårt kommande manifest.

Omainstreamheten är en egenskap som förövrigt delas väldigt mycket med just finkulturen. Mycket som klassas finkultur är ju som t.ex. avantgarde, vilket jag personligen tycker är superawesome och mycket väl kan dela stjärterum under fulkulturens parasoll.

Sedan älskar jag verkligen hur min norrländska/västerbottniska gör tydliga anspråk i denna text. Prefixet “o” är en underbar kreation. Kort, enkelt och gör all skillnad i världen.

Låt höra om någon har fler förslag på vad fulkultur är och inte är. Jag är idel öra.