Tag Archives: Nasty Old People

Revolutionera filmvärlden med pensionärer och Lib-Ray

Hanna Sköld fick inte stöd genom etablerade filmproduktionsmetoder. Det sket hon dock i och tog ut ett lån för att producera filmen “Nasty Old People” vilken vi i CCOU gladeligen visade på Common Culture of Umeå 2009. Hon hade nämligen släppt filmen under en semi-fri licens (Creative Commons med Non-Commercial-kravet) varpå hon fick sjutusans massa fans, en massa ekonomiskt stöd och slutligen visades hennes film på Sveriges Television varpå projektet klev över resultatgränsen för plus/minus-noll. Hon får givetvis fortfarande stöd och donationer för den filmen, vilket bevisar att fri film har alla möjligheter i världen att göra vinst.

Nu satsar hon med sina kompanjoner på att göra en ny film – Granny’s Dancing on the Table – som kommer att släppas för nedladdning (sannolikt den halvfria CC-by-nc-sa den också). Tillhörandes denna film produceras även ett spel (oklart vilken licens källkoden släpps under) för att helt enkelt skapa en bättre kontakt med tittare – och sannolikt i slutänden även resultera i ännu fler tittare och donatörer.

Det är i skrivande stund lite mer än ett dygn kvar av Kickstarter-kampanjen för hennes nya projekt och jag hoppas att fler än jag spenderar dessa sista timmar med att låta projektet klättra de sista drygt $3000 $790 0 USD (donationsracet är komplett!) som behövs för projektet. Kampanjen kallas även “The Kidney Bay” – med beskrivningen:

I want to create a film and release it directly at The Pirate Bay, as I did with Nasty Old People. But the film industry says that to finance this I’d basically have to sell my kidney.
If you support my project, you prove them wrong (and I can keep my kidney…!)

Utöver detta finns även parallella satsningar på de mer tekniska delarna av filmvärlden – nämligen distribution. Alla dessa filmer som släpps fritt/gratis måste ju på något sätt distribueras utan onödiga extrakostnader. The Pirate Bay är förstås en given distributionsplattform med sin indexeringstjänst över fildelare som gärna använder sin bandbredd för den fria kulturens nytta. Men det är ju inte alltid lika användarvänligt, flashigt, eller “paketerat” som konsumenter är vana med.

Lösningen är förstås att släppa en film på skiva – precis som all proprietär distribution. De flesta har en DVD-/Bluray-spelare – och även tekniskt ovana människor kan relatera till den VHS-liknande idén om att “starta enhet, stoppa in media, tryck på PLAY” och endast koppla in en eller två kablar till sin tv. Problemet är dock att den etablerade industrin inte använder fri teknologi vilket orsakar onödiga, administrativa extrakostnader t.ex. till Copyswede (där man bl.a. måste ange “All rights reserved”), jurister och annat icke-relevant för kulturskapare och konsumenter.

Det mest intressanta svaret på denna idioti verkar vara Lib-Ray – “Non-DRM Open-Standards HD Video Format” – ännu ett Kickstarter-projekt som håller på att förverkligas (de har nått önskad donationsnivå). Målet är göra en standard som inte försöker begränsa filmernas målgrupp och dessutom är fri att implementera, vilket resulterar i billigare hårdvara som är mindre frustrerande att använda. Dessutom ska man förstås inte begränsas till optiska skivor utan även kunna använda standarden för att distribuera film på t.ex. SD-kort, USB-stickor eller externa hårddiskar.

This can all be done on a tiny shoestring budget compared to what was spent on Blu-Ray, because we’re doing everything in the open with open source software and open standards. And we’re not wasting our time on elaborate schemes of “copy-protection” or “region-coding” or “DRM” — which are all about preventing playback, not enabling it.

Min förhoppning efter att ha donerat till dessa två projekt är givetvis – vilket de fria licenserna öppnar för – att ett direkt eller indirekt samarbete uppstår. Jag önskar att Hanna Skölds film blir verklighet och att den kan distribueras på ett igenkännbart sätt för folk som t.ex. vill handla film på butiken runt hörnet en sen lördagkväll – utan att behöva sluta surfa på laptopen bara för att klämma ut filmens bild på projektorn.

Paying for a movie (or supporting Creative Commons)

Being an active promoter of filesharing, people ask me “how will the artists/filmmakers get paid?” every once in a while. Usually I respond with either of these alternatives:

  • The same way they always have gotten paid: delivering an experience, not copies.
  • Artists/filmmakers don’t get paid today nor have they ever gotten paid.

Both statements are correct, though they differ in context, depending on the definition of “artist/filmmaker”. Either you speak of established filmmakers – those who produce for your everyday cinema – in which the first statement is correct. For these people a movie itself doesn’t mean money – they have to make it “sellable” in the sense of adapted to every possible viewer. Through the centralized and narrow-minded Hollywood, however, there are few enough films made to cash in this way using the big herd of movie watchers who don’t bother choosing movies.

By choosing movies I speak in the sense of actually discovering other sources than what’s force-fed through your standard media monglomerate monstrosity. Alternative distribution styles, independent labels/studios or maybe even just older movies in general – perhaps produced before the viewer was even born. Going to the cinema (or using most pay-per-view services) and looking at the schedule is not choosing.

The second statement, that creative people don’t get money, is correct in the sense of independents and those who haven’t already established themselves in the industry. The people who create because they want to and not because they signed a deal to write 15 songs in a year or deliver 3 identical movies featuring Tom Hanks. I’m talking about the films you previously never got to see because it was too expensive to create, distribute and reach out to an audience.

So how does one finance a movie without already having a huge herd of sheep at your doorstep, ready to pay $10-15 for a visit to the cinema and then $20 for the DVD? I’m not entirely sure how they did it, but the production of The Tunnel might provide that answer. I just “bought” 25 frames – one second – of that movie, meaning I donated $25 to the project. That’s more than I’ve paid for Hollywood crap-flicks the last 10 years. And this movie will be free to redistribute at no cost.

For more information on the phenomenon called “the Long Tail” and probabilistic distribution I’d definitely recommend starting with the book by Chris Anderson.
Go to your local library and borrow it for free.

Previously I have promoted and helped raise attention to Creative Commons-licensed films such as Nasty Old People, though I did not support it financially. That specific production however, as well as other free films, seem to have made it fine anyway thanks to other people supporting it. As with any film production it requires taking a risk, but from what I can see there have been relatively small problems for actually good, well-produced films to finance themselves in order to gain a profit. Star Wreck (2005) is a marvellous example of a €15,000 budget movie catching attention and eventually making it possible to finance a €6,500,000 production called Iron Sky – set to be released in 2011.

But let’s return to The Tunnel, set to be released on torrent trackers in late 2010. It was denied an IMDb listing (until they release it) due to not using an “official” distribution channel, they also somehow mark the dawn of a new age in filmmaking and project funding. IMDb notes that they do feature films distributed via BitTorrent, not explicitly saying – but giving the impression – that they don’t want to give the film possible credits required to “be serious”. Who knows, The Tunnel may very well be a trick to collect $135,000 and close the project?

My hopes however are in the finalization and distribution of the movie before December 2010. This in order to show it as part of the 2010 edition of Common Culture of Umeå, a short festival promoting free culture such as that which is licensed Creative Commons.

Having donated $25 I count it as no more than 2 ordinary cinema visits (only one if you count the overpriced popcorn). $25 also counts to approximately one newly released DVD. Though neither of those alternatives give you any right to redistribute the film to anyone else – ever. Keep in mind that you can’t (legally) invite your friends for a movie night using an ordinary DVD release. That sucks and is why I never pay for anything non-Free.

Creative Commons however gives you social freedom, free culture and the right to redistribute.

Ge filmen Nasty Old People “biopublikens pris”

Nasty Old People, en film som släppts under Creative Commons by-nc-sa 3.0 som torrent på The Pirate Bay, visade vi ju med stolthet på CCOU. Nu finns chansen att ge de vi har att tacka för filmen ytterligare stöd!

Biopublikens pris är en tävling utlyst av Svenska Filminstitutet. Där ställer Nasty Old People upp i tävlingen och är definitivt en av de filmer som mest – eller överhuvudtaget – förtjänar priset. Även om den bara visats på ett oerhört begränsat antal biografer så har den (förmodligen) setts av åtskilliga tiotusentals människor över hela världen. Tack vare The Pirate Bay.

Tänka sig den dagen detta blir verklighet.

Så varför ska man rösta på Nasty Old People, mer än att den trotsar de etablerade produktions- och distributionsmodellerna? Googla så hittar du flertalet recensioner, eller för den delen möjligheten att ladda hem filmen själv… Men här är i alla fall en recension från random googling där någon random hade sett filmen på en fri-film-festival (min stilformatering):

Hanna Skölds debutfilm Nasty Old People är ganska annorlunda för att vara en svensk film. Filmen handlar om 19-åriga Mette som är nynazist och jobbar inom hemtjänsten. På grund av sin tuffa attityd får hon ta hand om de gamlingar som ingen annan klarar av att hantera. Gamlingarna är charmerande och underhållande – här finns till exempel den excentriske författaren som helst vill klara sig på egen hand, en sexgalen hundraåring och en tant som är rädd för allt och alla. De är givetvis karikatyrer men det gör dem inte mindre roliga. Bitvis känns det som att Amelié från Monmartre möter svensk diskbänksrealism á la Roy Andersson, och det är ju inte helt fel.

Det enda felet med filmen är att Hanna Sköld inte nöjer sig med att underhålla utan även vill få in något budskap i stil med “alla människor kan förändras till det bättre”. Men karaktärerna är lite för platta för att filmen ska få något riktigt djup. Till exempel förstår jag inte varför Mette blev nazist, vilket är ett problem eftersom det då är svårt att sätta sig in i vad hon är för typ av person.

Men Nasty old people sticker i alla fall ut på den svenska biomarknaden och det är förvånande att den inte har fått gå upp på fler biografer.

Common Culture of Umeå, första programsläppet

Common Culture of Umeå, 4-5:e december 2009

Common Culture of Umeå, den deltagarkulturellt uppmuntrande festivalen, har fått sitt första programsläpp.

Filmer: Nasty Old People (2009), Insecurity (2007), Star Wreck (2005)
Musik:
Kreti och Pleti, Miranda Lundin, Isak Falk-Eliasson
Föredrag:
Erik Josefsson (Europarl), Simon Lindgren (UMU)
Övrigt:
Fildelning, tävlingar (vinn ett USB-minne), testa-på-Linux etc.

Festivalen inträffar på Hamnmagasinet i Umeå, 4-5:e december. Inträdet är givetvis gratis. Mer information kommer efter vårt planeringsmöte i eftermiddag dit alla som kan vara funktionärer är inbjudna.

Bakom festivalen ligger egentligen bara en bunt individer utan närmare koppling någonstans. Mer än att vi är awesome. Bidragsmottagare är dock Ung Pirat Umeå, ungdomsförbundet till Piratpartiet alltså. Fast arrangemanget är inte partipolitiskt befläckat och vi vill hålla det så långt från något sådant som möjligt.

Filmer: Nasty Old People (2009), Insecurity (2007), Star Wreck (2005)

Musik: Kreti och Pleti, Miranda Lundin, Isak Falk-Eliasson

Föredrag: Erik Josefsson (Europarl), Simon Lindgren (UMU)

Övrigt: Fildelning, tävlingar (vinn ett USB-minne), testa-på-Linux etc.