Tag Archives: musik

Administrativa Stim-kostnader

Jag är medarrangör till Osjälvständighetsfestivalen som sker på midsommarafton i Umeå varje år (sedan 2010). Osjälvständighetsfestivalen arrangeras av Common Culture of Umeå, som förespråkar fri musik och övrig kultur, t.ex. sådant som är fritt licensierat under någon lämplig Creative Commons-licens (precis som ex. Wikipedia är).

Fritt licensierad musik innebär oftast rent konkret att upphovsrätten inte kan missbrukas som den tidigare gjort, med monopol-inlåsning och utpressning av ungdomar som fildelar. Istället vänder sig fria kreatörer mot finansiering som passar bättre i ett demokratiskt samhälle än att kontrollera distributionen av information. Dessa metoder kan vara, vilket kan kännas igen från kulturhistorien, att faktiskt producera och framföra sina verk, bidra med sin kunskap och expertis till andra människor och eventuellt rentav få personer att bidra till ens framtida kreationer för att de tycker om vad man gör.

Så den kultur som presenteras på Osjälvständighetsfestivalens står alltså utanför den diktatoriska struktur Stim har byggt upp, där de hävdar sig rätten att – även om en kreatör inte är medlem i den ekonomiska föreningen – utöva inkassoverksamhet å alla upphovsrättsinnehavares vägnar (inom tonsättar- och låtskrivarvärlden). De menar att man som kreatör då kan bli medlem och retroaktivt få ut pengar från upp till 3 år av deras inkassoverksamhet i ens namn.

Osjälvständighetsfestivalen får dock, år efter år, kravbrev från Stim som hävdar att vi måste – utan att ange varför man behöver deras “musiklicens” – skicka in musikrapporter. Detta är sjukt drygt. Tydligen – om man inte skickar repertoarlistor för utländska artister(?!) – kan de komma att fakturera en extra hanteringskostnad à 500kr per utebliven lista.

Jag blev i år less och kontrade med en “Administrativ avgift” för “Stim-kuverthantering”:

Fakturaspecifikation
Produkt/tjänst Antal À-pris Totalt Lev.datum
Administrativ avgift, Stim-kuverthantering (2010-2013) 4 500 2000 2013-07-02
Summa 2000
Plus moms (25%) 500
Summa inkl. moms 2 500,00

Ah yes. Fuck you, Stim. Sluta sabba kulturlivet i Sverige. Låt oss ideella arrangörer arbeta med bra artister utan att behöva punga ut med pengar som ändå kommer att fördelas till Per Gessle & Co. i slutänden. Vi vill finansiera de som faktiskt behöver det för att arbeta vidare med sin kulturella utveckling. Inte några jäkla gamar som häckar på föråldrad lagstiftning.

Vi får se om de ens öppnar kuvertet…

MADE-festivalens finkultur fular fel

För i runda slängar ett år sedan kommer jag ihåg att jag läste en “jämförelse” mellan fin- och fulkultur i Nöjesmagasinet Citys Umeå-utgåva. Den handlade om MADE-festivalen jämfört med Kulturnatta, vilka båda är ett aktuellt ämne i kulturens Umeå idag. Förutom att jämförelsen känns uppgjord, journalistiken som vanligt brister City och en massa annat smutskastande så används ju i alla fall någotsånär min definition av fulkultur.

Some might say att Kulturnatta mest är en blöt kulturmatta, men, då glömmer man för ett ögonblick att kultur kommer i alla former – högt och lågt, glest och fullsatt och bra och dåligt. Kultur är i många avseenden lika mycket till för utövarna som för mottagarna. […]

Made-festivalen däremot drabbades redan första året av en introvert elitstämpel, inte minst därför att den hölls i finkulturens ointagliga fästning – NorrlandsOperan. […]

Ändå är det inte svårt att ställa de två emot varandra. Och, för att spetsa till rubriken ytterligare, och underblåsa den här beefen mellan Kulturnatta och MADE (som givetvis inte ens existerar), har vi valt dårraden ”Finkultur” och ”fulkultur” går 10 ronder i tokjämn duell….

I mina ögon är tillställningarna inte ens jämförbara och erbjuder helt olika plan av fritidsberikande kultur. Jag vill ha båda – och jag vill ha dem säregna! Vidare bör nämnas att Kulturnatta är en av de tillställningar i Umeå som har lägst besökare:fylla-förhållande – vilket vore kul att jämföra med “finkulturens” traditioner. Mycket i den diskussionen påminner mig förövrigt om rsms snack om gråklubbar, med visst tillägg av vin-i-pausen-metodik och liknande.

Men. Finkulturen kring MADE-festivalen verkar sakta luckras upp för att nå ut till en större publik.

Från att ha gått till ett miljonslöseri med enstaka besökare har MADE-festivalen lyckats nå ut, tvätta bort lite elitstämpel från Norrlandsoperan och rentav satsat på kommersialistisk populism. Dels i form av särskilda artister som drar en helt annan målgrupp än NO!s ordinarie besökare, men även genom att inte återta den urinerande spanjorskan, eller någon slags motsvarighet. Sådant resulterade ju i kryddstarka kommentarer från kreti och pleti.

Ärligt talat tyckte jag mer om charmen i MADE-festivalen när det var den pretentiösa finkulturens högborg. Avantgarde överallt, ett axplock av det otillgängliga och konstiga som bara vinpimplande finkulturtomtar kan uttrycka uppskattning för i eccentriska termer. Jag tycker om den folkkulturen i sig, samt finner det oerhört intressant att beskåda kreationerna som därav följer. Det är tilltalande på ett mycket gemytligt och obskyrt vis.

Fast jag svär. Äldreomsorgen har ännu satt sitt spår i Norrlandsoperans Kågedal. Den ungdomsanpassade invigningskvällen av festivalen var nog det som passade in bäst i ens ordinarie konsert- och festivalbeteende. Lite komma och gå, och när musiken går igång ställer man sig nära scenen för att underlätta artistens scennärvaro. Det är ju ingen biograf – det är livespelning! Fast andra bullar var det igår, fredag, när jag kom indundrandes till en lokal med dundrande scenuppträdande – men till min fasa en sittande publik.

På den röjiga, finska klezmerpunken fanns minsann inget alternativ. Där var det lämpligt benutrymme längst fram, inget mer. Inte för att någon satt längst fram, då får man ju ont i nacken av att titta åt sidorna för att följa de rörliga finnarna i Alamaailman vasarat på scenen. Frågan är bara om stolsplaceringen var medveten eller ej – kanske var det för att dölja det typiska tomrummet som uppstår när man inte automagiskt har 100 fans i gropen framför en Thåström. Jag är övertygad om att det åtminstone var slentriananpassat med många sittplatser för årgångsbenen hos den, fortfarande, generaliserade MADE-besökaren.

Men ja, alltså. Det är ju det som är härligt. När saker inte riktigt är som man förväntar sig. Även om det innebär att man vill stå upp under föreställningen. Men det är ändå inoriginaliteten som MADE-festivalen fortfarande lever på. Kruxet är att man följer någon slags pretentiös metodik där man stänger dörrarna direkt efter insläpp och omöjliggör rundvandrarbeteendet som annars är standard på sådana här större arrangemang. Men ska man uppleva finkulturen bör det ju göras på finkulturens villkor. Annars fular man fel.

Jag undrar om inte rubrikens uttryck att “fula fel” får mer svar i det inlägg jag bör börja författa alldeles strax om Lars Böhlins i mina ögon missriktade, eller kanske felformulerade, krönika om män och öltält som “fulkultur”.

CCOU: Malin Frimodig och Miranda Lundin

Bara en vecka eller så innan CCOU hade Malin Frimodig skrivit ihop låten Brighten the Dark. Om det blev premiärspelningen vet jag inte, då hon spelade i Skellefteå veckan innan, men färskare kultur än såhär får man inte varje dag!

[youtube 0doO7B9q7EY]

…även om Miranda Lundin faktiskt knäckte detta genom att skriva färdigt en av låtarna tidigare samma dag innan hon uppträdde på vardagsrumscenen för UmeTV. Nu senast på Common Culture of Umeå fick vi höra en en lite annan, kanske mer mognad, tappning av den låten – Too Many Shorelines and Too Few Cruel Towns:

[youtube Z0Bb7Htol-Q]

Musiken, i motsvarande crap-kvalitet som YouTube förvisso, kommer jag att publicera i framtiden så ni kan slänga in det på era mediaspelare och whatnot. Håll utkik!

CCOU: isak falk-eliasson – saker och ting

Jag ville kalla låten “studera himlen”, men isak falk-eliasson sade att den hette “hinna med”. Fast sedan hette den enligt ett sms istället “saker och ting”. Sedan konverterade jag och laddade upp till YouTube, så nu blev det som det blev.

[youtube rhts6svY4nk]

Uppträdandet i sig var på Common Culture of Umeå, vilket var alldeles nyss i helgen som jag skrivit om en del.

Notera sceninredningen förövrigt. Jag hoppas folk fattar referensen till vardagsrum.

Första kvällen på CCOU

Erik Josefsson med en liten del av publiken
Erik Josefsson snackar om sitt arbete nere i EU. Foto: Zash

Common Culture of Umeå har avslutat sin första kväll och jag tycker det blev suveränt. Okej att inte alla småaktiviteter vid sidan av skedde, men folk verkade definitivt tycka att det var kul och värt i slutänden!

Erik Josefsson stod för ett intressant och förklarande föredrag – eller snarare frågestund – om sitt arbete nere i EU. Efteråt så snackade vi lite om bl.a. hur människor automagiskt applicerar sociabilitet även i såväl döda som immateriella ting. Jag försöker fortfarande greppa resonemangets helhet och vad jag egentligen tänker själv i ämnet. En spröttanke därifrån var – till skillnad från “vad är information” – “vad kan information vara?”

Fredrik Jonsson i Kreti och Pleti sjunger starkt på Common Culture of Umeå
Fredrik Jonsson (Kreti och Pleti) sjunger för fullt! Foto: Frank Drotz

I övrigt gav isak falk-eliasson och Kreti och Pleti härliga shower som kommer att YouTubas och UmeTVas senare! Missa dessutom inte imorgon (ikväll, lördag) då det är en ny laddning föredrag och musik!

Det blev förövrigt lite kruppkrux med UmeTV-livesändningen mitt i Kreti och Pleti märkte jag. Helt buggat,men min MPEG2-hårdvaruencoder identifierade sig inte under mystiskt  lång tid. Jag tror den kraschade eller något, det är svårt att veta med proprietära hårdvarulösningar. Sedan borde man inte sända en 8 Mb/s-ström över wlan i en smutsig wifi-miljö. Att jag aldrig lär mig… Men det som sändes blev bra i alla fall!

Jag och David Sundqvist, vi som dragit i flest trådar för arrangemanget, har i alla fall nu konstaterat att vi (Common Culture of Umeå-folket) erbjuder vad som rätt och slätt bör börja kallas: “Umeås finaste fulkultur”. Vi snackade hastigt om det var “fin fulkultur” eller “fulaste kulturen” eller hur det nu kan definieras. Men vi fastnade för det enda rätta.

Smaka på den du.
Umeås finaste fulkultur.

Bästa “kunskapsprogrammet” ever

Jag svär, på heder och samvete, att UmeTV är den bästa tv-kanalen i Sverige. Förmodligen till och med bäst i hela världen! Och UmeTV är ju dessutom global genom att man kan se på WebTV:n t.o.m. i Kina.

Nivån av amatörighet är helt perfekt – och alla jag känner som är med och producerar utvecklas för varje gång vi gör något. Inte till mer pretto, utan bara mer skillade.

I början var det jag och Habib som satt i en soffa. Det var utzoomat, dåligt ljud och ingen visste vad som hände. Webstreamen fungerade kasst, vi hade noll struktur och än mindre någon tv-personlighet.

Nu saknar vi fortfarande både tv-personlighet och struktur, men vi blir allt bättre på att göra programmen sebara för tittarna. Till detta så har alla gäster hjälpt till bara genom att bara finnas på plats. Motivation och drivkraft liksom, samt innovation och tips. Gästande artister som uppträttscenen har varit helt fantastiska de också.

Ja, just det. Vi har ju byggt en scen av lastpallar i vardagsrummet. Till detta får vi låna micar och stativ från t.ex. Hamnmagasinet (Putte rockar). Det bästa av allt är att vi ännu lyckats göra allt med nollbudget, genom tjänster och gentjänster. Samt ren och skär teknisk expertis.

Nu har det dessutom spawnat en till programserie verkar det som, med frink och soso i fören. Kunskapsafton kallar de det och det kan inte bli annat än helt superballt. Det går att lyssna på dem prata om obskyra ämnen länge om man så bara har möjlighet. Och den möjligheten har man alltså nu!

“En djupdykning i de mest osannolika ämnen” beskrivs det.
Missa det inte på UmeTV, söndag 19:00.

Kreti och Pleti for the win!

Vi tackar Kreti och Pleti varmt för att de kom på besök i UmeTVs “studio”! Det blev en varm och glad tv-kväll med soppa, kaffe, ananaskaka och fin musik av de gästande artisterna. Tack även till studiogästerna som var trevliga och gav lite mer liv i publiken!

Kreti och Pleti - Live in Vardagsrum
Kreti och Pleti - Live in vardagsrum. Foto: Frank Drotz

Saker och ting kan dock givetvis alltid förbättras. Ljudet från denna första vardagsrumspelning (“studion”) blev rätt distat vid tillfällen. Detta berodde nog mest på mig som gainade upp micarna alldeles för högt. Monitorljudet lät inte taskigt, men uppenbarligen blev sändningen lite småcrappy. Ett misstag som definitivt inte kommer att göras om!

[youtube ldCB-Nc2lcA]
Kreti och Pleti – Stackars Wallenberg

Talkshowen kommer förövrigt numera att hållas på tisdagar 19:00. Torsdag är upptaget för andra ideella åtaganden för de två programvärdarna – därav flytten.

Så nästa program blir nu på tisdag (13 6 oktober) 19:00. Frågan är vad vi ska göra då?

Gratis musik och sådant – fast live

Det här med fri kultur är ju inte så pjåkigt egentligen.

Tidigare i somras hölls Täfteåfestivalen respektive Trästock. Jag tog mig förvisso inte till någon av dem, men de som var där hade det dock kul hörde jag, såväl pirater som Dennis Lyxzén.

Åselemarknad erbjöd gratis bussresa till sin händelse t.o.m. och verkar ha lyckats hålla nere fylleproblemen i förhållande till tidigare år.

Dock behöver man ju inte ta sig ens utanför Umeå för att få musikaliska upplevelser och dylikt. I skrivande stund pågår det en rockspelning i Rådhusparken och senare ikväll blir det ännu mer, ordnat av Kulturskolan.

Kulturskolan innebär att Umeå-ungdomar bl.a. får testa på livet som arrangörer av kulturhändelser. Jättebra och awesome att ungdomar får testa på lite ideellt engagemang och se att det inte krävs mycket för en bra tillställning.

Och imorgon riggas för 4:e och sista gången denna sommar torsdagsscenen upp mitt på Rådhustorget för Sommaren i City.

Vidare framåt kommer alternativfestivalen Sunset Park – också den gratis och fri att besöka – som förra året erbjöd bl.a. electropopen Alice in Videoland (som förvisso sög live) och thrash-metallen Electricution. Variation förnöjer liksom.

Det bästa med Sunset Park är givetvis att de ska rigga Action Art-stationer.

Alltså, det mest intressanta av ovanstående är väl att allt är gratis att besöka, artisterna får ändå betalt, samt att jag inte har gått på allt TROTS att det är gratis. Jag trodde att allt gratis innebar samhällsförfall och dekadens. Kultur som är gratis är ju bara skit, fråga bara Per Gessle och Jan Guillou.

Föreläsning: Musikbranschen, död eller levande?

Gratis föreläsning för musiker

Föreläsningen som reder ut begreppen kring hur det funkar i dagens musikbransch. Den 22 maj gästas av Pelle Berglund som till vardags arbetar på ett av landets ledande bokningsbolag, ”2 entertain” och har över 20 års erfarenhet av den svenska musikbranschen med stora rockturnéer.

  • Hur funkar bokningsbolagen i dag?
  • Hur kan man leva på sin musik i dag?
  • Hur påverkas musikbranschen av nedladdningen?
  • med mera..

Umeå Folkets Hus Fredag 22 maj kl 18-20 (obs ca tid för sluttid)
Fri entré, men föranmälningar krävs!

Anmäl dig eller ditt band genom att skriva ett mail till: info(a)kretsen.org

Jag ska dit!

Johan Bakke – Bryssel som mål

Aha, en till Ipred-pirat! .)

En ny piratlåt är på gång, förhoppningsvis ska jag hinna spela in sång i helgen sedan får ni ladda ännu mer. Och kom ihåg att på min blogg har fildelningsdomen ingen betydelse och det enda Ipred kan ställa till med här är att du får ett tackkort hem i brevlådan! =)

Lyssna på låten, skicka något till Johan och var glada – för Piratpartiet intar EU i vår!