Tag Archives: Konkurrensverket

Direktupphandlingar och annonser/reklam

Jag är nyfiken på hur lagen om offentlig upphandling gäller vid inköp av reklam.

Exempelvis den hypotetiska myndigheten “Umeo Kommun” som köper reklam från en hypotetisk asocial media-leverantör “Fasadbook”. Ifall beloppet av inköp överstiger 100 000kr förstår jag det som att särskilda krav kring dokumentation och riktlinjer behöver finnas. Ifall beloppet överstiger 534 890kr så måste inköpen ha skett genom att först annonseras ut.

Ifall inköpsbeloppet för reklam från Fasadbook exempelvis skulle överstiga 534 890kr – och den enda möjliga leverantören för detta är specifikt företaget som driver Fasadbook – kan en offentlig upphandling göras ö.h.t. då? Eller räknas alla marknadsföringsinköp (även utanför Fasadbook, t.ex. hos deras hypotetiska konkurrent Twatter) som köp “av samma slag”, som det benämns på er hemsida?

Det är ju nämligen väldigt svårt att offentligt upphandla reklam då det oftast _måste_ köpas direkt från en enskild plattformsoperatör med monopol över reklam- och tjänsteutbudet.

Eller blir det bara otillåtet för myndigheten “Umeo Kommun” att spendera mer än 534 890kr hos respektive enskilt reklamföretag (eller på reklam/annonser i helhet)?

Mailade ovanstående till Konkurrensverket och hoppas på ett informativt svar.

Utveckling inom BankID’s marknadsställning och samarbete med Google

På GNU social så nämnde @pettter att det numera finns ett krav på Google Play Services för att använda Mobilt BankID.

Detta fick mig att tänka på ett ärende hos Konkurrensverket härom året där de beslutade att inte gå vidare (Konkurrensverkets diarienummer 350/2014) med att utreda ifall BankID utnyttjar sin dominans på marknaden (de är den enda generella lösningen för e-legitimation som används av Sveriges myndigheter).

Eftersom denna utveckling med inlåsning till Google och att man måste bli kund där påverkar flera aktörer på marknaden negativt eftersom samarbete med Google är långt ifrån lätt och inte minst saknar man förhandlingsutrymme mot en sådan jätte. Så jag mailade iväg detta till Konkurrensverket:

Hej,

den 26 maj 2014 beslutade ni (Dnr 350/2014) att inte vidare utreda eventuella konkurrens-/monopolöverträdelser utifrån BankID’s ovilja – trots sin marknadsdominans – att leverera mjukvara för GNU/Linux-operativsystem eller andra fria operativsystem (mjukvaran finns endast till kommersiella aktörer Apple, Microsoft, Google och inte tillgängligt ex. som källkod vilket skulle kunna möjliggöra tredjepart att utveckla stöd).

En viss utveckling i BankIDs fall har skett på sistone som dock kan intressera Konkurrensverket. Deras mobilmjukvara för Android-plattformen har tidigare gått att använda även i fria Android-alternativ (CyanogenMod, Replicant m.m.). Detta har dock ändrats och ett krav på “Google Play Services” har dykt upp för att använda “Mobilt BankID”-applikationen.

Detta innebär att användaren _även_ måste bli kund hos det annars helt orelaterade företaget Google, vilket har en direkt påverkan på konsumenters produktval och konkurrensmöjlighet på marknaden.

Telefontillverkare och operativsystemsutvecklare (såsom Jolla, Fairphone m.fl.) drabbas direkt negativt av detta eftersom de inte kan konkurrera på marknaden lika väl eftersom de inte har rätt att återdistribuera “Google Play Services”. Vill man ha fungerande Mobilt BankID, vilket är ett krav för alltfler myndigheters onlinetjänster, kan man inte längre göra detta utan att ingå i oansenliga avtal med någon IT-jätte.

Så som lekman tycker jag detta låter precis som något Konkurrensverket borde undersöka närmare.

(pettter nämner i en uppföljande notis att den bara säger att det in funkar, klickar man bort meddelandet funkar det än så länge… men poängen om missbruk av sin dominanta position på “marknaden” kvarstår då de _uppmanar_ till att bli kund hos Google för att kunna använda något som man i praktiken behöver för majoriteten myndigheters e-tjänster)

Att FriBID inte fungerar längre för BankID-ärenden

Mailade nyss detta till Konkurrensverket. Jag har tidigare skrivit om FriBID och varför det är överlägset BankID ur mångfalds- och säkerhetssynpunkt.

Hej,

Finansiell ID-teknik är de som utfärdar “BankID” och “Mobilt BankID”, två säkerhetsverktyg som används i e-legitimation på såväl privata som offentliga internettjänster. Allt från banker till Skatteverket använder sig av deras teknik för att verifiera den fysiska identiteten hos en anslutande internetanvändare.

Under 2014 har de avsiktligt avvecklat stödet för GNU/Linux-plattformen, ett operativsystem med mycket utbredd användning. Tidigare har stödet varit bristfälligt men användbart – sedan ett teknikskifte utesluter de dock användare som inte är kunder till Microsoft (Windows) alternativt Apple (Mac OS X).

De skriver på sin egen sida:

Linux Ubuntu 32-bit 10.04 och senare
Stödet för Linux upphör att fungera succesivt under 2014.

http://support.bankid.com/sv/supportbankidcom/Mitt-BankID-fungerar-inte/Systemkrav/

“BankID” är dessutom proprietär teknik och på grund av detta finns inte möjligheten att ersätta deras mjukvara med alternativa klienter, såsom den kompatibla klient jag använde tidigare, FriBID (innan “teknikskiftet”). FriBID utvecklades primärt av en enskild företagare som även släppte källkoden fritt licensierad för andra att vidareutveckla, se https://fribid.se/

En jämförelse skulle vara att t.ex. ett enskilt företag är leverantör av däck till bilar och för att köpa däck måste man inneha en bil måste av ett fabrikat som däckproducenten godkänner. T.ex. skulle man bara kunna köra bil i Sverige med Volvo och Toyota, men inte SAAB, eftersom de sistnämnda kan vägras användning av de enda tillåtna bildäcken.

Min uppfattning är att Finansiell ID-teknik antingen bör:
1. Tillhandahålla mjukvaran BankID till den stora mängden GNU/Linux-användare där ute.
2. Alternativt tillhandahålla öppna specifikationer så att tredjepartsutvecklare kan utveckla stöd till alternativa plattformer.

Är detta en sund uppfattning och vilken eventuell hjälp kan finnas hos Konkurrensverket?


Mikael Nordfeldth
XMPP/mail: mmn@hethane.se

FriBIDs forum diskuteras detta aktivt samt finns en projektsida på wikin för “Cava”-systemet som det kallas.