Tag Archives: konkurrens

Utveckling inom BankID’s marknadsställning och samarbete med Google

På GNU social så nämnde @pettter att det numera finns ett krav på Google Play Services för att använda Mobilt BankID.

Detta fick mig att tänka på ett ärende hos Konkurrensverket härom året där de beslutade att inte gå vidare (Konkurrensverkets diarienummer 350/2014) med att utreda ifall BankID utnyttjar sin dominans på marknaden (de är den enda generella lösningen för e-legitimation som används av Sveriges myndigheter).

Eftersom denna utveckling med inlåsning till Google och att man måste bli kund där påverkar flera aktörer på marknaden negativt eftersom samarbete med Google är långt ifrån lätt och inte minst saknar man förhandlingsutrymme mot en sådan jätte. Så jag mailade iväg detta till Konkurrensverket:

Hej,

den 26 maj 2014 beslutade ni (Dnr 350/2014) att inte vidare utreda eventuella konkurrens-/monopolöverträdelser utifrån BankID’s ovilja – trots sin marknadsdominans – att leverera mjukvara för GNU/Linux-operativsystem eller andra fria operativsystem (mjukvaran finns endast till kommersiella aktörer Apple, Microsoft, Google och inte tillgängligt ex. som källkod vilket skulle kunna möjliggöra tredjepart att utveckla stöd).

En viss utveckling i BankIDs fall har skett på sistone som dock kan intressera Konkurrensverket. Deras mobilmjukvara för Android-plattformen har tidigare gått att använda även i fria Android-alternativ (CyanogenMod, Replicant m.m.). Detta har dock ändrats och ett krav på “Google Play Services” har dykt upp för att använda “Mobilt BankID”-applikationen.

Detta innebär att användaren _även_ måste bli kund hos det annars helt orelaterade företaget Google, vilket har en direkt påverkan på konsumenters produktval och konkurrensmöjlighet på marknaden.

Telefontillverkare och operativsystemsutvecklare (såsom Jolla, Fairphone m.fl.) drabbas direkt negativt av detta eftersom de inte kan konkurrera på marknaden lika väl eftersom de inte har rätt att återdistribuera “Google Play Services”. Vill man ha fungerande Mobilt BankID, vilket är ett krav för alltfler myndigheters onlinetjänster, kan man inte längre göra detta utan att ingå i oansenliga avtal med någon IT-jätte.

Så som lekman tycker jag detta låter precis som något Konkurrensverket borde undersöka närmare.

(pettter nämner i en uppföljande notis att den bara säger att det in funkar, klickar man bort meddelandet funkar det än så länge… men poängen om missbruk av sin dominanta position på “marknaden” kvarstår då de _uppmanar_ till att bli kund hos Google för att kunna använda något som man i praktiken behöver för majoriteten myndigheters e-tjänster)

Umeå kommun orsakar skev konkurrens bland webbtjänster

Mailade iväg följande till Konkurrensverket:

Hej, jag önskar anmäla Umeå kommun för att skapa skev konkurrens eftersom de ofta gör reklam för Faceboook (och dess dotterbolag Instagram) samt Twitter, Google (och dotterbolaget YouTube) samt andra privatägda företag.

Att de gör reklam för dessa tjänster gör att de motsvarande typer av tjänster jag i egenskap av egenföretagare driftar förlorar konkurrenskraft och möjlighet att etablera sig på marknaden.

Bland annat har Umeå kommuns officiella hemsida flera länkar till ovannämnda sidor på diverse verksamheters sidor (t.ex. sidor riktade till ungdomar, men även deras allmänna kommunwebb: http://umea.se/umeakommun )

Vilken typ av information behöver man för att kunna göra en sådan anmälan, vem riktar man sig till och hur går man konkret tillväga för att göra en sådan här anmälan?
Och som bonusfråga: Finns det kompensationsmöjlighet när det visas att Umeå kommun har utnyttjat sin myndighetsposition och på så vis saboterat möjligheten för näringsidkare att försörja sig?

Tack på förhand!

Viva la rättshaverism!

Polisen, PDFerna och FSFE

Som uppföljning på mina gamla inlägg Brev till PDF-polisen och Kommersiell reklam på Umeå kommuns hemsida så fortsätter jag i PDFreaders-kampanjens anda att uppmana myndigheter och dylikt att inte bryta mot EU-konkurrenslagstiftning:

Tydligen har de ingen registratormail, så jag skickade in på sidan för Synpunkter på webbplatsen. Och tydligen missade jag att byta ut “en kommuns” mot “polisens” innan jag skickade iväg (se överstruket nedan):

Hej Polisen!

Jag noterade att Polisen gör kommersiell reklam för en programvara på sin webbplats. Just nu rekommenderar ni besökare på polisen.se att ladda ner den kommersiella programvaran “Adobe Acrobat Reader” på t.ex. sidan “Ansökan tillstånd konsert/musikevenemang “:
http://www.polisen.se/sv/Service/Blanketter/Tillstand/Vanliga-blanketter/Ansokan-tillstand-Konsertmusikevenemang/

Även om denna programvara är gratis för användaren så görs det samtidigt gratis reklam för ett specifikt företag. Att göra reklam för ett företags programvara och inte deras konkurrenter är inte förenligt med en kommuns polisens uppdrag och konkurrensrätten.

Ett sätt att åtgärda detta är att ni helt tar bort denna reklam. På http://fsfe.org/campaigns/pdfreaders/petition.sv.html kan ni hitta en lista över organisationer, företag och privatpersoner som stöder denna begäran genom att de undertecknat “Namninsamling angående reklam för properitära programvaror på myndigheters webbplatser”.

PDF är en öppen standard och det finns en stor mängd PDF-läsare, det finns inte något rimligt skäl att vare sig tvinga eller rådge användare att använda en specifik PDF-läsare. Det kan hända att särskilda formulär inte fungerar med alla PDF-läsare, men det finns ingen särskild som är unik i sådan funktionalitet.

Om ni vill hänvisa besökarna till hur de får tag på en PDF-läsare rekommenderar vi (FSFE) att ni erbjuder länkar till flera olika PDF-läsare och en text som säger “För att öppna den fil behöver du en PDF-läsare, här är en lista på några alternativ”.

På http://www.pdfreaders.org finns det flera exempel på PDF-läsare som ni istället kan länka till. De PDF-läsare som listas där är alla fri programvara, vilket betyder att alla kan använda dem i valfritt syfte, studera hur de fungerar, dela dem med andra och förbättra dem. De är också leverantörsneutrala vilket innebär att olika företag kan sälja, förändra eller göra programvaran till en del av de tjänster företaget erbjuder.

Om ni har frågor, eller skulle vilja veta mer om fri programvara och öppna standarder generellt så erbjuder såväl jag som http://fsfe.org/ er gärna stöd.


Mikael Nordfeldth
http://blog.mmn-o.se/
mmn@hethane.se
070-5657637

Behöver vi en modernare konkurrenslagstiftning?

Jag kan inte säga att jag är insatt i svensk konkurrenslagstiftning så utöver vad jag ämnar ta upp som förslag inför framtida revideringar kan jag inte uttala mig särskilt. Följande är dock en analys av pågående sabotage av informationsbranschen som utförs av enskilda leverantörer och i framtiden riskerar att hämma innovation och utveckling i förmån för enskilda leverantörers marknadsposition.

Först och främst är det kanske svårt att arbeta in detta i konkurrenslagstiftningen då en del tolkningar av situationen är “hårdare” konkurrens. Att två leverantörer som Apple och Microsoft försöker låsa in sina kunder i sina respektive plattformer kan ses som knivskarp konkurrens – eftersom det inte är kartellverksamhet. Men bara för att de inte samarbetar betyder inte att det skulle vara hämmande för handelsutbyte.

Det finns idag tre stora varumärken för allsyftesmaskiner (general purpose computing) med inriktning på mobilitet: Apple, Android och Microsoft. Tyvärr är fri mjukvara en svårtillgänglig dröm än så länge och de projekten har inte fått en rättvis chans på marknaden ännu. Så låt oss fokusera på marknadens dominerande leverantörer:

  • Apple: Största enskilda leverantör på marknaden för handhållna datorer med telefonfunktionalitet. Låst plattform (både mjuk- och hårdvara).
  • Android: Enbart en mjukvaruplattform. Google ansvarar för varumärke och utveckling men publiceringen av hård- och mjukvara är öppen för alla.
  • Microsoft: Knappt märkbara på marknaden. Låst plattform (både mjuk- och hårdvara). Argumentationen nedan gäller även om man grupperar dem med Apple.

Vi kan kortfattat säga att marknaden för kraftfulla (“general purpose”) telefoner respektive surfplattor domineras av Apple- och Android-plattformer. Det är en mycket intressant situation där å ena sidan en “helhetslösning” från enhet & mjukvara till att företaget ska ha sista ordet på vad du ö.h.t. får göra med produkten. Å andra sidan finns en öppen, inbjudande miljö med en uppsjö olika hårdvarutillverkare bakom där slutanvändaren erbjuds mer personliga och konfigurerbara lösningar.

Det obskyra i situationen här är att en låst plattform kommer att kedja fast användaren med metoder såsom svårigheter att migrera eller ren och skär inkompatibilitet. Om utvecklare t.ex. inte får samma chans att göra mjukvara på Apples plattform eftersom Apple vägrar godkänna den så begränsas kraftigt möjligheten för mjukvarukonkurrens sinsemellan. Allsyftesmaskiner är gjorda just för att köra vilket program som helst – alla begränsningar utöver de fysikaliska (klockfrekvens och utrymme) är påhittade och påtvingade av leverantörer.

Så varför kan man t.ex. inte enkelt installera Android på en iPhone?
Varför förbjuder Apple deras kunder från att köra mediaspelaren VLC?
Varför tillåts Microsoft tvinga leverantörer att handikappa datorerna?
Och hur kan Sony utan bekymmer retroaktivt förstöra funktionalitet?

Jag kontaktade Konkurrensverket och frågade vad de anser om situationen och fick en ganska bra jämförelse med kopiatorer. En vanlig företeelse är att köpa kopiatormöjligheter snarare än en kopiator i sig – och i avtalet kan det stå att du endast får använda leverantörens tonerkassetter. Detta anses en rimlig överenskommelse och ger en slags säkerhet i avtalet för båda parter att kopiatorn underhålls såväl som att kunden t.ex. inte köper kinakopior som gör att leverantören saknar inkomst.

(Nu är detta förstås inte riktigt samma sak, utan en bättre liknelse till Apple hade varit att kopiatorerna var inställda på att t.ex. bara kopiera text och inte teckningar. Eller att det finns en låda för A3-papper men att det är förbjudet att fylla det med papper. Men bortsett från de fundamentala poängerna i min argumentation…)

Så min tanke är att vi behöver en modernare konkurrenslagstiftning. En hårdvaruplattform ska endast låsas å konsumenten uttryckliga vägnar och i samtliga fall ska köparen levereras all nödvändig utrustning/information för att ta bort denna begränsning. Dessa villkor ska gälla samtlig allsyfteshårdvara som säljs på öppen marknad för slutkonsumenter.

Piratpartiet bör absolut ge sig in på denna diskussion.

PS. Är vad som behövs en definition av processor (allsyftesmaskinen) och kanske en konsumenträttighet att man inte utan goda skäl fråntas rättigheter att bruka den produkt man köpt? Vilket lagrum bör man ö.h.t. fokusera på?