Tag Archives: ipred

Nätneutralitet samhällets viktigaste princip

Insänt till Västerbottens Kurirens debattsida och hoppas att det publiceras, men det var ett par dagar sedan jag skickade och diskussionen är aktuell.

Frågan om nätneutralitet har stötts och blötts länge med förespråkare av ett fritt internet å ena sidan och enskilda, kommersiella intressen å den andra. Internet har öppnat för hela världen att kommunicera fritt för en obetydlig kostnad. Sakta men säkert eroderas musikbolagens affärsidé att tjäna pengar med ett distributionsmonopol och på senare tid har debatten istället kretsat kring telefonbolagens framtid.

Konceptet neutral trafik – att all data hanteras lika – är stommen i internets utbredning och framgång. Det betyder att nätleverantören inte lägger sig i om du surfar på bloggar eller videosidor och det enda som begränsar är kapaciteten i nätet. Betalar man för en mängd trafik ska det inte spela någon roll vad man gör med den. På så vis bygger man grogrunden för ett kunskapssamhälle med oslagbar innovationskraft.

Särskilt viktigt är nätneutralitet för ökad jämställdhet. Mobil kommunikation är mycket dyrt och svårutvecklat med de restriktioner mobiloperatörerna utövar på sina nät. Ett datanät som förbjuder fri IP-telefoni är ett hinder för personer med särskilda funktionsnedsättningar att leva och verka i bästa förmåga. Exempelvis har Västerbottens Läns Landsting problem med viktiga tekniska hjälpmedel på grund av dagens artificiella begränsningar i mobilnäten.

I Västerbotten märks att avsaknaden av pro-neutral reglering kan leda till censur. Inte minst har flera byanät, senast ut Bjurholm, hotat med begränsning av kommunikationen. Ofta beskylls användare för missbruk av “fildelning”, alltså fenomen som epostande och videouppladdning. Att begränsa detta är som att förbjuda människor att “ringa för många telefonsamtal” med sin telefon.

Piratpartiet kämpar i motvind för att bevara ett öppet och fritt internet. Sveriges riksdag tar varje år nya beslut som andas censur och integritetsintrång. Inga beslut tas som effektivt försvarar nätets positiva egenskaper. För ett mer jämställt kunskapssamhälle behöver vi alltså fler pirater i riksdagen.

Anonymitet viktigare än kontroll

Debatten om “näthat”, kommentarer och tidningsartiklar på internet har blossat upp rejält. Det pratas om förtal hit och rasism dit, påhoppningar och hånande. Precis som i skolan och på arbetsplatser alltså, jämte allting bra som följer av att tillåta öppen kommunikation.

Rädsla väcks förstås hos den ovane när den läser kommentaren “judesamen slår till igen” följt av en generisk invandrarkritisk debatt. Trots att inlägget skrivits och bemötts tusen gånger om diskuteras det nu om inte “motortomten64” med flera borde fråntas lekplatsen i nättidningars kommentarsfält. Självklart finns ingen skyldighet att förmedla alla tredjeparters harranger till sina läsare – varpå ett slags spamfilter behöver användas. Eller ska man rentav kräva ID-handling till varje kommentar?

Internets öppna och fria natur.

De sidor som väljer att kräva ID har missat något viktigt med internet och samhällets öppna och fria natur. Det är i sin grund kommunikativt, precis som att man inte begär ID-handling när man inleder en bekantskap utan istället bygger upp ett förtroende. Läsare som känner sig hemma återkommer, bidrar och skapar ett mervärde.

Internets historik lär oss att den mest öppna och fria lösningen är den som lyckas bäst. Nättidningar som inte tillåter pseudonym kommentering kommer att försvinna – en “väktarvägg” avskräcker besökare precis som “betalväggar” gör.

Anonymitet är dessutom mycket viktigt. Bara senaste året har den slagit stora slag för demokrati, yttrande- och åsiktsfrihet. Inte bara i Nordafrika och Mellanöstern, där anonymitet hållit dissidenter vid liv, utan även för organisationer som Wikileaks.

Värdet i anonymitet är varför Piratpartiet principtroget kämpar vidare för ett fritt och öppet samhälle. Dagens debatt må handla om frispråkiga internettroll, men samma infrastruktur skyddar whistleblowers, hjälper människor att socialisera, sprider kultur och välter omkull diktaturer.

Riksdagspartierna avvecklar sakta det fria internet, genom allt från Trips till FRA och Ipred. Om nu även media, “den tredje statsmakten”, ska gå samma väg är det hög tid att stå emot. Även om några högljudda rötägg ibland överröstar den konstruktiva diskussionen får vi inte glömma att det är vår, allas, yttrande- och åsiktsfrihet som står på spel!

Risken finns att de öppna debattutrymmena minskar i antal. Det är fyra år mellan Sveriges anonyma riksdagsval – men vad händer med diskussionen däremellan, med idéer och debatter, när ingen längre kan yttra sig anonymt?

Publicerat under Ordet Fritt i Västerbottens Kuriren 2011-09-07

Populismen slår hårt mot Tysklands kärnkraft

På gott och ont – förmodligen mest gott, eftersom kärnkraft är en centraliserad energikälla – kommer Tyskland inte att förlänga sitt kärnkraftsprojekt. En tillbakagång från Angela Merkels regeringsbeslut förra året, men en konsekvent hållning för avvecklingsåtagandet år 2000.

Efter kärnkraftsolyckan i Japan i mars, till följd av jordskalvet, backade Merkel från ett beslut förra året om att förlänga livslängden för landets 17 kärnkraftverk. Dessutom stoppades de sju äldsta reaktorerna tillfälligt.

Japans kärnkraftsolycka har alltså påverkat politiken som förs (populistiskt sett). Inte för att jag tror att Tyskland har samma risker för jordbävningar – Japan är bövelens ett ö-rike. Fast jag antar att det går inte att göra politiska beslut i populistisk motvind.

Den politiska ryggradslösheten har särskilt känts igen i svensk politisk nutidshistoria med alla tomma löften om fildelning/Ipred, FRA-lagen, som vidhålls fram tills stormen lagt sig och man kan göra beslut i lugnan ro. Datalagringsdirektivet fick ju däremot en rejäl protest rentav inne i riksdagen, vilket nog är varför det kom att skjutas på till senare. Även om ursäkten var att Sverigedemokraterna ville diskutera någon petitess.

Kan man dra slutsatsen från detta att inte ens Tysklands politiker är rakryggade nog att stå för sin sak? Jag kan se framför mig Merkel stå och säga: “What can I say? I understand Hitler but I’m not as proud and straight forward as he was”.

Sammanfattning av mitt Ipred-mål hittills

Nu måste jag medge att jag har sugit röw och inte meddelat tillräckligt mycket information här på bloggen. Folk har frågat mycket, men jag har inte skrivit och sammanfattat särskilt mycket. Så nu skriver jag kortfattat hur läget är och är nöjd som så för närvarande. Det gäller Ipred-fallet jag försökte mig på att driva.

  1. Jag fixade en plagierad ansökan om informationsföreläggande eftersom någon individ med Telia som internetleverantör hade spridit mina upphovsrättsskyddade verk utan tillåtelse.
  2. Efter en massa klurande om vem som var motpart skickade jag in mina plagierade papper till Umeå tingsrätt. De vidarebefordrade till Södertörns tingsrätt, som alltså handhar ärenden till företag inom deras område (kommun?).
  3. Jag lämnade således in den tredje Ipred-anmälan i Sverige.
  4. Folk reagerade på att “Ung pirat jagar pirater” och jag förklarade mina tankegångar kring mitt rättsärende. Varför jag gör det, min syn på Ipred-lagen etc.
  5. Det visade sig att dotterbolaget Telia Network Sales AB (en del av koncernen TeliaSonera AB), som använder samma juridiska avdelning som moderbolaget,  inte har de efterfrågade uppgifterna. Jag hade skickat till fel juridisk person (dock inom rätt koncern).
  6. Antipiratbyrån hinner lämna in en egen ansökan om informationsföreläggande mot Swetorrents genom just TeliaSonera AB. De har riktat denna ansökan mot rätt juridisk person.
  7. Jag återkallar min ansökan eftersom den alltså inte träffat rätt byråkratiska kärnpunkt. Skriver att jag ska väcka en ny ansökan. Slutar rapportera om mitt Ipred-fall. Folk börjar fråga afk om detta, varefter jag verkar glömma gång på gång att blogga om det.
  8. Antipiratbyråns ärende gällande Swetorrents-uppgifter bifölls av tingsrätten men blir överklagat av Telia. Jag följer händelseutvecklingen noga.

Men det är inte över än. Rasmus Fleischer sms:ade häromdagarna och kollade vad planerna var med mitt Ipred-mål. Jag återgav planerna i 160 tecken, vilket resulterade i följande sammanfattning:

Om Antipiratbyrån avgår med segern i det målet, tänker piratpartisten Mikael Nordfeldth återuppta sitt praktiska försök att själva använda lagen på samma sätt. Antingen är rättsordningen konsekvent och litar på varje rättsinnehavare som uppger att en IP-adress använts för intrång, eller så utvecklas en praxis där domstolarna bara litar på de anmälningar som kommer från Antipiratbyrån, Ifpi och liknande branschorganisationer. Innan detta vägval har gjorts är det svårt att uttala sig om vad Ipred-lagen är för slags institution.

Vidare bör ni som läser detta även det aktuella inlägget hos Rasmus. Det handlar bl.a. om Antipiratbyråns önskan om en Hadopi-lag (“skapande vs. internet”-lag) i Sverige. Håll gärna i åtanke hans årgångsinlägg om hur Ifpi grundades i Europas största diktatur.

Jag har fortfarande en blyg, men intensiv, internet-crush för rsms.

Använda rättssystemet för kommersiella syften

Antipiratbyrån bloggar om att “färre tittar på nedladdad film“. Inlägget leds triumferande med:

Mediamätning i Skandinavien rapporterar idag om att konsumtionen av nedladdad film minskat sedan IPRED infördes.

Läser man vidare verkar det inte alls som så. Följande var vad jag kommenterade:

En kort tid efter nedgången steg den rapporterade nedladdningen till sin tidigare nivå.

Vänta, hade det effekt eller inte? En högst temporär effekt kanske menas? En stor, temporär, effekt?

Alltså, för att bevara en “lägre” konsumtionsnivå av fuldelat material så måste man ha återkommande, stora rubriker om dömda fuldelare som får dagsböter alternativt fängelse+miljonskadestånd.

Vad har förresten haft mest fördelaktig effekt för upphovsrättsindustrin, dagsböter eller fängelse+miljonskadestånd?

Är det rätt att använda ett förtroendebaserat, juridiskt system i kommersiellt syfte?

[Dagsböter tidigare har ju inte haft någon nedåtgående effekt. Inte fängelse+miljonskadestånd för TPB heller, trots att APB kopplar fällande domar till nedgången. Ipred svängde ju tillbaka rätt fort och … ja, suck my balls helt enkelt.]

Tele2, missförstånd och Antipiratbyrån

Tele2 går nu ut och klargör missförstånd om deras taktik på att radera personuppgifter. Personer i allmänhet, media och know-it-alls verkar ha ruskigt dålig koll på allt vad heter Ipred, internet och relaterad terminologi.

För det första, lite enkel logik. För att radera något behöver man ha informationen i första början. Tele2 har sagt att man raderar informationen – vilket innebär att de, precis som alla andra, har vid något tillfälle koll på kopplingen IP<->person. Självklart behöver de ha viss koll – och precis som Integrity.st påpekar lagrar ISP:erna uppgifter så länge som fakturorna och dylikt är återkallerligt:

6 § Trafikuppgifter som krävs för abonnentfakturering och betalning av avgifter för samtrafik får behandlas till dess att fordran är betald eller preskription inträtt och det inte längre lagligen går att göra invändningar mot faktureringen eller avgiften.

LEK, kap. 6

Ändå reagerar alltså Metro på detta. Men det konstigaste och jobbigaste är ingressen. Dels förvirrar den folk, dels tyder den på okunskap inom ämnet man behandlar i artikeln.

Detta trots att man på sin hemsida uttryckligen skriver att man inte tänker spara kunders IP-adresser.

Vadå sparar kunders IP-adresser? Det är klart de har kundernas IP-adresser liksom, de har ju fått dem tilldelade av RIPE (eller vilka det nu är). Åsyftas “personuppgifter kopplat till specifika abonnemang”? Hur görs det med t.ex. statiska IP-nummer, som många leverantörer – om än kanske inte Tele2 – använder?

Nåja, det är bara en massa mumbojumbo crap-o-doodle. För vi vet alla att datalagringsdirektivet kommer – och det är där branschens röst behövs.

Metro meddelar även vad Henrik Pontén vid Antipiratbyrån har sagt om det här. Mycket intressant, må jag säga.

Enligt svt.se tror Antipiratbyrån inte att detta kommer försvåra deras verksamhet.
– Två veckor räcker för oss, säger Henrik Pontén jurist på Antipiratbyrån till svt.se.

Så två veckor kommer att räcka från upptäckt av intrång, till framställd anmälan och beslut från tingsrätt i frågan? Det lät oerhört effektivt! Nästan lite för bra för att vara sant, men byråkratin i tingsrätten i kombination med överklagan om bevisning kanske inte är så jobbig som man kan tro?

Västerbottens ISP:er avvisar Ipred

Västerbottens ISP:er avvisar Ipred. Värsta PR-tricket. Alla hakar på Bahnhof, men aldrig i debatten nämns det stundande datalagringsdirektivet. (Data Retention Directive @ Wikipedia)

Vad blir konsekvensen av detta på juridisk plan? Lagstiftning kommer strax, eftersom EU-lagstiftarna sagt så (med Thomas Bodström som ledfigur), som illegaliserar vad leverantörerna håller på med nu. Snart är det – som i Tyskland där det fått drastiska konsekvenser – ett lagstadgat krav att bevara den typ av information som krävs ut genom Ipred.

Missförstå mig inte, jag tycker det är jättebra med denna typ av civil olydnad. Däremot har det ju effekter på riktig brottsbekämpning. Förstör man personuppgifter kopplade till IP-nummer förstör man även övriga kriminella spåruppgifter.

Vad som behöver göras är att avkriminalisera fildelning. Samhällsfrämjande, kulturberikande och artiststödjande fildelning ska ej vara brottsligt.

Än mindre ska man väga naturliga rättigheter som den personliga integriteten över en påhittad, social konstruktion som kallas “upphovsrätt”. Som idag inte används för att skydda upphovsmän, utan snarare affärsmodeller och industrier. Inte ens indirekt tjänar kreatörer på 70 års upphovsrätt efter sin egen död.

Skärp lagstiftarna, inte lagen, för fan.
Sund upphovsrätt åt folket, bitte!

Ipred ska bort – för min del spinner jag gärna tillbaka de större ändringarna i upphovsrätten till pre-2005. Det var då rätten till privat kommunikation, pga upphovsrätt, initiellt avskaffades. Vad Ipred gjorde var ju bara att instifta privatpoliser för att skrämma folk till lydnad.

Men ja, allt det här är bara PR-trick. Vi vet fortfarande inte hur någon leverantör står sig i press. Håller de vad de lovar? Står de verkligen rakryggade mot lagens långa arm?

Jag är skeptisk ett tag framöver. Kommersiella intressen kommer inte att “pull a TPB“. Men det förstås – det är bra att de uttrycker sitt missnöje!

PS. Jag vet att Riksnet och Telecom3 i Umeå (+ andra städer) är pålitliga och skyddar personuppgifter så långt det är möjligt. Välj någon av dem om du har möjlighet, t.ex. i Umeås två öppna stadsnät från UmeNet respektive Bostadens Öppna Nätverk. De vet vad internet är till för.

Om min Ipred-ansökan och reaktionerna

Jag postar detta för input. Så jag kan ge ett så välformulerat brev som möjligt som svar på de negativa känslor som väckts i samband med min anmälan. Jag kan svära på att jag inte tänkt använda lagen i strid mot rådande piratmentalitet. Hjälp mig formulera, tack.

Hej! Jag författar detta som ett mail för att kunna copy-pasta som svar till folk som reagerat på min anmälan om informationsföreläggande i enlighet med den omtalade Ipred-lagen.

Jag tycker inte om Ipred. Jag tycker det är ett avskyvärt direktiv från EU och jag är aktiv medlem i Piratpartiet för att kunna arbeta politiskt mot just sådana lagförslag.

Ipred är ett hot mot rättssäkerheten i Sverige. De exempel vi har sett idag från användningen av motsvarande lag i Danmark har lett till oberättigade skadeståndskrav i bästa maffia-stil. “Betala annars stämmer vi er”-hot utdelas utan någon som helst säkerhet på att personen som får brevet är ansvarig för anklagelsen.

Min ansökan om informationsföreläggande leder inte till kravbrev eller andra obekvämligheter för den vars uppgifter jag söker. Jag kommer inte att _besvära_ personen på något sätt. Det enda obekväma som sker är vad som föreskrivs i den nyligen ändrade lagen om upphovsrätt – vilket är just vad jag vill framhäva. Följande två frågeställningar lyder:

  • Om jag nekas detta informationsföreläggande, men Danowsky & Co. får ett tummen upp, vems intressen är lagen då till för? Inte rättsinnehavarens i alla fall!
  • Om jag beviljas detta informationsföreläggande, hur kan man då se på Sverige som en rättssäker stat? Skärmdumpar ska inte räcka som bevis.
  • (om båda ansökningarna nekas fungerar rättssystemet just nu, men det är bara en tidsfråga innan lagen missbrukas)

Jag förstår om personer önskar att denna lag ej används ö.h.t. – att kränkningen av den personliga integriteten ej bör utföras alls av en pirat. Dock vill jag försvara mig med att jag vill visa hur lagen fungerar i praktiken. Lagen ger mig rätt till detta intrång i integriteten – det tycker jag är fel. Mitt engagemang ligger i att avskaffa lagändringarna, men jag vill först lära känna min fiende.

Du kan lita på att jag inte missbrukar lagen. Jag testar den bara. Att hävda att jag är korrupt eller hycklare anser jag vara en förhastad slutsats. I PC För Alla-artikeln lyder min slutsats som följer:

Men mest av vill Mikael Nordfeldth testa hur Ipred-lagen fungerar i praktiken, eftersom han ser den som mycket rättsosäker. Bevismaterial är ett av problemen.
– Det är svårt att veta vem som laddar ned och det verkar räcka med skärmdumpar, som lika gärna kan vara gjorda i Paint, säger han.

Jag gör det här för demokratin i Sverige.
Det kan du lita på, för jag är pirat.

Ung pirat jagar pirater

‘arrr, mateys! I be guilty as charged the allegations ’bout me Ipred injunction request! Y’harrr!!!

IDG.se om one day before the day after two weeks after Ipred

Läs med glimten i ögat, men kom ihåg att jag är dödsseriös. Jag har tänkt försvara mina rättigheter in i det sista! Ända tills vi fått igenom en lagändring som gör att Svensson inte är en brottsling längre!

För vilken typ av demokrati lever vi där man har en befolkning av brottslingar? Istället för att acceptera att information faktiskt inte går att kedja fast.

En ny världsordning, tack!
Informationssamhället, here we come!

PS. Kom ihåg att skriva upp er på TPB-domen via sms!