Tag Archives: I20

Graffiti art expanding in Umeå?

Viljo Thornberg at Västerbottens Folkblad (Umeå, Sweden) is a pretty cool dude. Just after an article reminding us of litter at our legal, public graffiti wall, he posts a short entry labeled The graffiti art expands at Ersboda. Ersboda is a neighbourhood in Umeå. The entry featured this photography:

Foto: Viljo Thornberg

Though I personally wouldn’t call it graffiti, it’s definitely a charming piece of art. As Viljo writes in the post:

Ersboda’s graffiti artists have under decades adorned everything from viaducts to building walls with their art. Now the turn seems to have arrived at Cyberphoto whose cream yellow and to the eyes dandruff yellow facade has gotten its first piece of art, or scrawling (vandalism) as the justice system entitles it.

What I’d call graffiti myself has been posted on this blog previously. It’s from the everchanging legal graffiti wall just a couple of hundred meters from our newly built railway:

Graffiti art in Umeå
Harpan på vägg, uppladdad av LenaGerner @ bilddagboken.se

Or this carrot, which sprouted all around town earlier this year. It even resprouted on the same place several times – though by different artists I assume (look at the foliage). However none are to be found out in the wild anymore.

The first version I saw, from March 2010
Here it is again, resprouted in the same place. One month later.

Here it is with a message even, wihoo! Pardon my hasty photography where I didn’t notice the varying lighting. I hate automatic settings. Nevertheless, the carrot is telling us that “the society is sick”:

Carrot graffiti telling us that "the society is sick"

I20-väggen och drogmissbruk

Lennart Holmlund drar, förmodligen med stöd av fler toppolitiker i Umeå, väldigt udda slutsatser av Brottsförebyggande Rådets analys av graffitiväggen på I20.

Följande är vad jag kommenterade honom:

Om det nu är så att många av graffitikonstnärerna brukar narkotika, är det inte bra att erbjuda dem förströelseaktivitet? Dels innebär det att alla är på samma ställe, dels innebär det att för varje stund de målar brukar de inte narkotika.

Nämner rapporten något om huruvida personer är påverkade när de är vid platsen eller ej? Om de absolut, absolut flesta är rena när de besöker I20-väggen så är den inget annat än positivt.

Sedan kan det vara intressant att jämföra med toppartister och alla människors musikidoler etc. Vem på topp 10-listorna brukar INTE droger aktivt, liksom.

Att ta bort väggarna är kontraproduktivt. Det enda det kan göra orsaka är att man inte längre vet var individerna tar vägen efteråt. Ut på gatan? In i hemmen? In i andras hem, rentav?

Graffitivägg är inkörsport till knark och kriminalitet

Får man tro Anders Ågren, (m)-kommunalråd i Umeå, så är lagliga graffitiväggar en “inkörsport och rekryteringsplats för ökad kriminalitet och droger bland Umeås ungdomar”. Detta baserar han på rapporter från polisen som ej käll-anges, samt ej beskrivs huruvida det faktiskt är rapporter – eller bara rapporteringar. Detta baseras alltså på den lagliga graffitiväggen på I20-området i Umeå.

Lennart Holmlund, vårt lika sura (s)-kommunalråd i Umeå, skriver “att klottra är brottsligt”. Han menar även att I20-väggen “kan ha blivit ett träningsläger för klottrare”. Ungefär som att de som spelar fotboll ibland tränar sig på att sparka ner folk på stan, antar jag. Aha, mhm.

Faktum är att det bara var max 2 år sedan jag lärde känna att I20-väggen fanns ö.h.t. Jag har fortfarande inte varit där eftersom den är undanstoppad i tjotahejti och jag faktiskt inte vet rent geografiskt var jag ska hitta den. Det har varit något publikt arrangemang där vad jag vet, men som jag påpekar nedanför ett par gånger så är den ruskigt malplacerad.

Menmen, vi förutsätter att det Ågren hävdar är sant. Graffitiväggen på I20 leder till knark och kriminalitet. Jag vill mena på att I20-väggen är ett praktexempel på hur man kan låtsas göra något bra för att “testa” och “undersöka”, men samtidigt styra utgången till sin åsikts fördel. Alternativt utnyttjas bara I20-väggen – som var dömd att misslyckas från första början – för att svartmåla ett fenomen.

  • Skiten är undanstoppad i skogen. Det gör att besöksfrekvensen är låg. Det leder till en selektiv klientel. Det är bl.a. jättebra för att kontrollera utfallet av experimentet.
  • I20-väggen fungerar inte alls för uppvisande av ens konst. Stadsgraffitin kan således faktiskt öka – om fler blir intresserade men inte tillåts “ställa ut” (som det heter på konstspråk) är det klart att svallvågorna slår över.
  • Väldigt få vet om att I20-väggen finns ö.h.t. Det är inte direkt något som stoltseras med förutom en informationssida på umea.se där  det beskrivs som… Ja, läs texten själv. Det är nog bäst så.

Notera att enligt vad jag tycker så hade en centralt/-are placerad graffitivägg löst dessa problembilder som bl.a. Anders Ågren verkar vilja smeta ut på hela graffitikulturen. Jag känner folk som är graffitikonstnärer och inte vill ha med droger eller kriminalitet att göra ö.h.t – och mer än gärna smäller upp konstverk i tunnlar och liknande.

Det Anders Ågren, och typ alla aktiva graffitimotståndare, har problem med är givetvis att man nitiskt och trångsynt konstant försöker hävda att graffiti==klotter. T.ex. i hans ovan länkade inlägg där han uttrycker sig om “det kommunala klotterplanket (den s.k. lagliga graffittiväggen)“.

Mmm, Hägglund…

Jag medger att allt som ritas inte är graffiti – precis som att rosorna inte är konst. Meningslösa taggar och ren och skär vandalisering är ju inte kul. Byggnader (bostäder/varuhus) kan ju gärna få hållas rena, så mycket respekt tycker jag man kan ha för andras egendom. Däremot ser jag gärna fler initiativ från fastighetsägarna. Bra idéer är t.ex. att stora, grå eller annars trista, plank/väggar/tunnlar utsmyckas med välgjorda målningar. Eller lämnas öppna för Ågrenklotter.

Men egentligen tycker jag, allt som allt:
UMEÅ. MER BLINDPORR