Tag Archives: fulkultur

MADE-festivalens finkultur fular fel

För i runda slängar ett år sedan kommer jag ihåg att jag läste en “jämförelse” mellan fin- och fulkultur i Nöjesmagasinet Citys Umeå-utgåva. Den handlade om MADE-festivalen jämfört med Kulturnatta, vilka båda är ett aktuellt ämne i kulturens Umeå idag. Förutom att jämförelsen känns uppgjord, journalistiken som vanligt brister City och en massa annat smutskastande så används ju i alla fall någotsånär min definition av fulkultur.

Some might say att Kulturnatta mest är en blöt kulturmatta, men, då glömmer man för ett ögonblick att kultur kommer i alla former – högt och lågt, glest och fullsatt och bra och dåligt. Kultur är i många avseenden lika mycket till för utövarna som för mottagarna. […]

Made-festivalen däremot drabbades redan första året av en introvert elitstämpel, inte minst därför att den hölls i finkulturens ointagliga fästning – NorrlandsOperan. […]

Ändå är det inte svårt att ställa de två emot varandra. Och, för att spetsa till rubriken ytterligare, och underblåsa den här beefen mellan Kulturnatta och MADE (som givetvis inte ens existerar), har vi valt dårraden ”Finkultur” och ”fulkultur” går 10 ronder i tokjämn duell….

I mina ögon är tillställningarna inte ens jämförbara och erbjuder helt olika plan av fritidsberikande kultur. Jag vill ha båda – och jag vill ha dem säregna! Vidare bör nämnas att Kulturnatta är en av de tillställningar i Umeå som har lägst besökare:fylla-förhållande – vilket vore kul att jämföra med “finkulturens” traditioner. Mycket i den diskussionen påminner mig förövrigt om rsms snack om gråklubbar, med visst tillägg av vin-i-pausen-metodik och liknande.

Men. Finkulturen kring MADE-festivalen verkar sakta luckras upp för att nå ut till en större publik.

Från att ha gått till ett miljonslöseri med enstaka besökare har MADE-festivalen lyckats nå ut, tvätta bort lite elitstämpel från Norrlandsoperan och rentav satsat på kommersialistisk populism. Dels i form av särskilda artister som drar en helt annan målgrupp än NO!s ordinarie besökare, men även genom att inte återta den urinerande spanjorskan, eller någon slags motsvarighet. Sådant resulterade ju i kryddstarka kommentarer från kreti och pleti.

Ärligt talat tyckte jag mer om charmen i MADE-festivalen när det var den pretentiösa finkulturens högborg. Avantgarde överallt, ett axplock av det otillgängliga och konstiga som bara vinpimplande finkulturtomtar kan uttrycka uppskattning för i eccentriska termer. Jag tycker om den folkkulturen i sig, samt finner det oerhört intressant att beskåda kreationerna som därav följer. Det är tilltalande på ett mycket gemytligt och obskyrt vis.

Fast jag svär. Äldreomsorgen har ännu satt sitt spår i Norrlandsoperans Kågedal. Den ungdomsanpassade invigningskvällen av festivalen var nog det som passade in bäst i ens ordinarie konsert- och festivalbeteende. Lite komma och gå, och när musiken går igång ställer man sig nära scenen för att underlätta artistens scennärvaro. Det är ju ingen biograf – det är livespelning! Fast andra bullar var det igår, fredag, när jag kom indundrandes till en lokal med dundrande scenuppträdande – men till min fasa en sittande publik.

På den röjiga, finska klezmerpunken fanns minsann inget alternativ. Där var det lämpligt benutrymme längst fram, inget mer. Inte för att någon satt längst fram, då får man ju ont i nacken av att titta åt sidorna för att följa de rörliga finnarna i Alamaailman vasarat på scenen. Frågan är bara om stolsplaceringen var medveten eller ej – kanske var det för att dölja det typiska tomrummet som uppstår när man inte automagiskt har 100 fans i gropen framför en Thåström. Jag är övertygad om att det åtminstone var slentriananpassat med många sittplatser för årgångsbenen hos den, fortfarande, generaliserade MADE-besökaren.

Men ja, alltså. Det är ju det som är härligt. När saker inte riktigt är som man förväntar sig. Även om det innebär att man vill stå upp under föreställningen. Men det är ändå inoriginaliteten som MADE-festivalen fortfarande lever på. Kruxet är att man följer någon slags pretentiös metodik där man stänger dörrarna direkt efter insläpp och omöjliggör rundvandrarbeteendet som annars är standard på sådana här större arrangemang. Men ska man uppleva finkulturen bör det ju göras på finkulturens villkor. Annars fular man fel.

Jag undrar om inte rubrikens uttryck att “fula fel” får mer svar i det inlägg jag bör börja författa alldeles strax om Lars Böhlins i mina ögon missriktade, eller kanske felformulerade, krönika om män och öltält som “fulkultur”.

Internt 2014-bråk och ingen nätartikel om det från VK

Jag vet inte vad jag egentligen vill få ut av detta. Men Karin Hörnfeldt på Västerbottens Kuriren har publicerat en nätartikel om “sprickor i kultursamarbete“. Förutom att den inte går att läsa på nätet. Suckass, jag prenumererar ju inte på döda träd.

Så nu måste jag gå till stadsbiblioteket för att läsa pappers-VK gratis istället för att kunna länka och citera… (ja förresten, vad ska ni göra med biblioteken, nätartikelbetalarförespråkare?)

Men nä, jag tycker väl mest – utan att ha hunnit läsa artikeln än – att det var på tiden med bråk inom 2014-gruppen. “Kultureliten” som vissa säger. De är schysta och snälla många av dem, även om deras agendor verkar lite väl skeva i förhållande till mina egna ideal.

Det vore värt att ha närvarat på detta – enligt VK åtminstone – gräl. Folk brukar ju bråka om så meningslösa ting. Sådär skadeglad som jag är ibland hade jag nog mest suttit och lett för mig själv åt de självförvållade problem man nu ställs inför. Med organisationsgrupper och stuff som dragits fram för att göra Umeå till världens bästa luftslott.

Istället för att gräla med kultureliten satt jag tillsammans med habib i UmeTVs vardagsrumstudio och bedrev fulkulturell verksamhet. Sebastian Edin gästade. Det var mycket softare verkar det som. Man ska inte vara så jävla pretentiös.

“Klubbstart i DIY-anda”

Evelina Burström inspirerar till att starta klubbverksamhet i DIY-anda. Även om hon menar att det ö.h.t är ett alternativ att “som många andra kan ni köra era Spotify-spellistor av kända electro-låtar”. Fast jag tycker mig känna av lite less-het i den meningen…

Det pratas ofta om Umeås DIY-kultur (do it yourself), ett sinnelag som verkar genomsyra större delen av nöjeslivet. Gör ingen annan det så gör jag det själv – och om någon redan gör det så ska jag göra det ändå, fast på mitt sätt.

Och ska det vara DIY 2.01k så är det väl deltagar- och amatörkultur som gäller för att det ska vara något nytt på klubbarnas spelplan? Inte för att klubb-besökarna vill ha något nytänkande och häftigt – de vill ha hög, kass musik och sprit. Fast att försöka erbjuda fulkultur åt folket tycker jag man borde ändå! Det är ju kul åtminstone.

Inom en månad tycker jag man hinner styra upp en inledande Common Club of Umeå, inte sant?

Fuldelning, fulkultur, finkultur och findelning

Såhär skriver TT i en av DN publicerad artikel.

Det är kanske inte så svårt att lista ut att fuldelning har med olaglig fildelning att göra. Men vad är könskonträr, grindstad eller prokotta? Det enda de har gemensamt är att de finns med i Språkrådets årliga nyordslista.

“Fuldelning” är givetvis vad jag fastnar på i artikeln (även om jag tycker att “slidkrans” är ett fint tillägg det med). Det handlar alltså om den illegala typen av “fildelning” vilket i sig är samlingsbegreppet för all sorts fildelning. Jag saknar förstås nu ordet “findelning”, men det kanske går att använda ändå i och med att jag är neologist.

Alltså måste ju “findelning” vara när man “gör rätt för sig” – fildelar lagligt. Prefixmässigt brukar ju däremot “finkultur” vara sådant som tillhör en elitistisk klick, så det vore kanske lite magstarkt att språkfästa en klassuppdelning av kulturbrukare. Fast det förstås, findelning kan ju i så fall göras med allt – dålig kultur brukar dock kosta pengar och vara för oerhört begränsat bruk.

Kanske det heter fuldelning eftersom det man fuldelar är dåligt? Backstreet Boys, Per Gessle och sådant är exempel på renodlat dålig kultur. Således bör spridandet av den kulturen betraktas som något fult i sig (t.o.m. om man betalar!). Till skillnad från finkulturen så är ju däremot den kära fulkulturen ofta tillgänglig på enkla sätt och bör fortsätta spridassmarta sätt.

Common Culture Duck of Umeå

Jag är nämligen en förespråkare av fulkultur – ett begrepp vilket jag f.ö. gärna ser definieras. Inom fulkulturen sker klassdelning hela tiden (höhö). Fulkulturen “findelas” hela tiden – det brukar t.o.m. vara tanken från första början att man ska kunna göra det fritt. Det är sällan “fulkreatörer” vill följa storbolagens pipa och avsäga sig sina upphovsrättliga fördelar. Det är mycket bättre med some rights reserved än all rights to Big Four liksom.

Nej, “fuldelning” tycker jag nog inte om som nytt uttryck. Lyckligtvis är dock fuldelning ett minne blott sedan jag började gräva i Creative Commons-världen. Nu är det nästan bara fin fildelning av fin fulkultur som gäller – bra som dåligt. Jag har ingen nytta av fuldelning längre. Må detta nya ord vara kortlivat det med.

Jag vill ha ett fulkulturens manifest

Om man ska författa ett fulkulturens manifest, vilka delar ska då vara med?

Googlar jag runt så hittar jag mest folk som använder “fulkultur” bara som ordvits, som ett begrepp för att beteckna oseriös kultur och till och med dra någon slags klassanalys över begreppet. Eventuellt hittar man någon som diskuterar att vad vissa snobbar hävdar är dåligt egentligen är bra, men det använder fortfarande finkulturen som norm.

I en del lägen kopplas fulkultur ihop med alkoholförtäring, och i en del fall saknar jag definitioner ö.h.t. Dessutom verkar det mesta kring begreppet inte ha uppdaterats på ett eller ett par år. Så det är på god tid att man styr upp vad fulkultur faktiskt är:

  • Opretentiöst. Jag har på sistone använt detta begrepp ganska mycket och bl.a. rett ut ungefär vad jag menar i en konversation med med Isak Falk-Eliasson.
  • Kostnadseffektivt. Eller måste det vara det? Kanske det blir en följd av att inte vara pretentiös. Här blandar jag gärna in t.ex. DIY-anda och annat grundläggande för realkreativitet.
  • Osjälvt. Ett begrepp jag inte är helt säker på vad det betyder. Det är inte “osjälvisk” och inte riktigt “osjälvständig”. Men överlappar säkert på flera ställen. Ordet kommer från Osjälvständighetsfestivalen.

Är “osjälv” kanske att det inte skapas av någon särskild? Att det fulkulturella är sådant som [kan] skapas av “the commons”?

Sådant jag personligen inte vill tillskriva fulkulturen är:

  • Motsats till finkultur. Jag tror inte på motsatsförhållanden inom kulturen, det segregerar endast. Kontraster ska utnyttjas för att nå nyskapande, inte orsaka grupperingar och uteslutande. Det räcker med punk vs synth, så att säga.
  • Omainstream. Och särskilt inte anti-mainstream. Fulkultur tilltalar inte den stora, grå massan kan jag gå med på. Fast om något fulkulturellt trots allt blir mainstream är det ju bara bra. Det är ju fortfarande fulkultur om det följer de övriga principerna i vårt kommande manifest.

Omainstreamheten är en egenskap som förövrigt delas väldigt mycket med just finkulturen. Mycket som klassas finkultur är ju som t.ex. avantgarde, vilket jag personligen tycker är superawesome och mycket väl kan dela stjärterum under fulkulturens parasoll.

Sedan älskar jag verkligen hur min norrländska/västerbottniska gör tydliga anspråk i denna text. Prefixet “o” är en underbar kreation. Kort, enkelt och gör all skillnad i världen.

Låt höra om någon har fler förslag på vad fulkultur är och inte är. Jag är idel öra.

Första kvällen på CCOU

Erik Josefsson med en liten del av publiken
Erik Josefsson snackar om sitt arbete nere i EU. Foto: Zash

Common Culture of Umeå har avslutat sin första kväll och jag tycker det blev suveränt. Okej att inte alla småaktiviteter vid sidan av skedde, men folk verkade definitivt tycka att det var kul och värt i slutänden!

Erik Josefsson stod för ett intressant och förklarande föredrag – eller snarare frågestund – om sitt arbete nere i EU. Efteråt så snackade vi lite om bl.a. hur människor automagiskt applicerar sociabilitet även i såväl döda som immateriella ting. Jag försöker fortfarande greppa resonemangets helhet och vad jag egentligen tänker själv i ämnet. En spröttanke därifrån var – till skillnad från “vad är information” – “vad kan information vara?”

Fredrik Jonsson i Kreti och Pleti sjunger starkt på Common Culture of Umeå
Fredrik Jonsson (Kreti och Pleti) sjunger för fullt! Foto: Frank Drotz

I övrigt gav isak falk-eliasson och Kreti och Pleti härliga shower som kommer att YouTubas och UmeTVas senare! Missa dessutom inte imorgon (ikväll, lördag) då det är en ny laddning föredrag och musik!

Det blev förövrigt lite kruppkrux med UmeTV-livesändningen mitt i Kreti och Pleti märkte jag. Helt buggat,men min MPEG2-hårdvaruencoder identifierade sig inte under mystiskt  lång tid. Jag tror den kraschade eller något, det är svårt att veta med proprietära hårdvarulösningar. Sedan borde man inte sända en 8 Mb/s-ström över wlan i en smutsig wifi-miljö. Att jag aldrig lär mig… Men det som sändes blev bra i alla fall!

Jag och David Sundqvist, vi som dragit i flest trådar för arrangemanget, har i alla fall nu konstaterat att vi (Common Culture of Umeå-folket) erbjuder vad som rätt och slätt bör börja kallas: “Umeås finaste fulkultur”. Vi snackade hastigt om det var “fin fulkultur” eller “fulaste kulturen” eller hur det nu kan definieras. Men vi fastnade för det enda rätta.

Smaka på den du.
Umeås finaste fulkultur.

Piratbio, ockupation, Huset and shit like that

Aktivistgruppen Huset har nu ockuperat ett till hus (ej simultant) i Umeå. Denna gång ett gammalt djursjukhus vars verksamhet flyttades för c:a 1 år sedan.

Som tidigare diggar jag deras stil till viss del. Ännu mer tycker jag om dem sedan jag fick höra att de skulle köra piratbio och eventuellt ville ha hjälp med att rulla igång grejerna. Jag håller ju som den grejen varmt om hjärtat:

Film visas i ett rum med projektor och stämningen är positiv och bra.

Oh yeah!

Filminnehavarna kör dock Windows på laptopen och jag förstår fortfarande inte hur det går ihop med något som helst autonomt, självstyrt, eller på något sätt överensstämmer med deras ideologier.

Men man ska inte förvänta sig av aktivistfolk som rör sig i verkliga världen har särskilt god teknisk expertis. Vi tekniktomtar är dock givetvis alltid tillgängliga, men det handlar snarare om att få göra något varierande och kanske utmanande snarare än hålla med om några ideologiska övertygelser. En nackdel är till exempel att de inte “tillåter” (vill) att man ska ta in icke-vegansk mat. Tomtar kan inte äta sin gröt utan mjölk, för bövelens!

Men så länge de inte säger att man ska bojkotta Israel, men kör Intel-cpu:er på sina laptops så gör de inte bort sig i teknikfrågor alltför mycket i alla fall.

Och ja, jag känner att jag behöver belysa min egna tekniska överlägsenhet. Hrm.

Update 2008-11-01 00:10

Okej, jag kan inte släppa förbi (nu när jag faktiskt läst Husets hemsida) utspel som följande:

Människor i hela Sverige börjar ta saken i egna händer när politiker sviker. I Lund mot att folk bor på gatan när hus står tomma, i Umeå mot att det bara satsas på etablerad finkultur i en stad där det alternativa egentligen står i fokus och ger staden sin identitet!

Förvisso innebär det en omedveten/omenad bekräftelse att t.ex. Öppen Gemenskap gör ett bra jobb i Umeå med att hjälpa hemlösa, utsatta och missbrukare etc. eftersom vi i Umeå tydligen kan börja koncentrera oss på kulturell variation snarare än människors rättigheter. Fast samtidigt så används “ingenstans att bo”-argumenten relativt frekvent även när Umeås ockupationer kommuniceras.

Däremot har de ju totalt missat att det faktiskt finns väldigt mycket fulkultur i Umeå som faktiskt får stöd och peppas igång. Sure, det kan vara osunda förhållanden i storlek på statliga/kommunala bidrag till “etablerad finkultur” och de till “fulkultur”. Men fulkulturen tenderar vara antingen betydligt mindre (i antal folk som utövar/besöker, om än kanske inte i teater & opera-fallet) eller helt enkelt för odefinierbar för att man ska veta hur det ska hanteras inom den byråkratiska världen.

Men det är ju inte bidrag till verksamheten de vill ha förstås. Det är bara ett hus. Sedan ska det tydligen lösa sig självt.