Tag Archives: facebook

Skicka Skunk till Archive.org?

Jag läser terrorrubriker på DN som säger att Sajternas innehåll riskerar att gå förlorat. Det gäller förstås Lunarstorm och Skunk (och Playahead tydligen) som lägger ner, förmodligen på grund av Facebooks omåttliga popularitet.

Frågan är varför inte dessa communities gör internet en tjänst och bidrar med sitt material till organisationen Internet Archive som ideellt bedriver arkiveringsverksamhet, samt den underbara Wayback Machine.

Jag anser att ansvariga företag bör skicka dit samtlig information som är publikt tillgänglig (dvs i praktiken att man bara behöver registrera ett konto för att ta del av det). Särskilt Skunk, eftersom det är den definitivt mest anrika sidan. Lunarstorm och Playahead har väl aldrig varit särskilt attraktiva.

Fler har ju täckt ämnet men få (ingen?) har nämnt simpel arkivering, om än DN skriver om Kungliga Bibliotekets projekt Kulturarw3. Fast det förstås, ju fler arkiverare desto bättre, jag råkar bara ha hört mer om Internet Archive. Rasmus Fleischer skrev t.ex. om Skunkgruppen, som nu har lyckats få ta över driften.

Fast så länge man inte gör som The Times bryr jag mig ej.

Jag förespråkar öppet, tydligt och klart att man bör låta saker dö. Internet består av förnyelse. Inget varar för evigt, inte i interaktiv form åtminstone. Så släpp det, bevara gärna innehålle för framtiden, och gå vidare.

Nu menar jag förstås inte att folk borde använda Facebook. Det vore ju bara hemskt och horribelt – privata amerikanska företag känns läskigt överlåta information om all sin nätnärvaro till. Men det verkar ju komma ett decentraliserat alternativ skrivet som fri mjukvara… Om man nu inte gör som mig och förespråkar SMTP.

PS. Även för ett år sedan fanns det engagemang att rädda Skunk.nu märker jag hos piratbyråkraten blay. Så detta bör egentligen inte komma som en nyhet.

Umeås “Social Media Club” hade vårens första träff

Jag kikade lite hastigt på ämnena förra terminen för “Social Media Club” här i Umeå i höstas. Det var intressant, men jag kom mig aldrig för att gå och lunchträffa dem. Jag hade annat för mig. Fast nu när jag ändå inte kan göra något så tog jag mig lite tid…

Även om jag själv inte anser att Facebook och Twitter är särskilt goda exempel på vad sociala media förutsätter, så är det ungefär vad diskussionen handlar om. Folk som i allmänhet fått nys om vad internet är kapabelt till.

Mikael Hansson presenterade idag Infotech Umeå, som är ett slags projekt hos Uminova Innovation (Umeå Universitet) att samla IT-nyheter inom Umeå (samt regionen runtikring också I guess). En av frågorna han ställde de ätande gästerna var “När en 16-åring i Sverige och en 12-åring i Kanada samverkar för att göra en video, vad innebär det egentligen?”. Han menade att fenomenet internet är större än när elektriciteten kom – eller när tryckpressen blev tillgänglig.

Efter den korta presentationen frågade värdarna vad vi som besökte SMC trodde skulle komma under 2010. Året 2009 var “sociala mediernas år”, med Facebook och Twitter, men vad har vi att vänta oss nu? Mitt personliga konstaterande var mest att åtminstone framöver kommer Facebook kommer att dö, precis som att t.ex. Apberget är på väg rakt utför. Intressant nog var en styrelseledamot i Apberget AB på plats, som fick ge svar på tal:

– Angående att Apberget är på väg stuprätt utför så kan jag nämna att vi har 10.000 unika inloggningar per dag. Det går alltså bra för oss.

Björn Wånge, Apberget AB (parafras)

Men då är ju frågan hur det såg ut för ett, två år sedan… Och gäller det där alla städer Apberget är aktivt i? 10.000 från Umeå (alltså 1/10 av invånarna) vore ju coolt, men är det även Sundsvall och alla andra ställen så blir det mindre imponerande. Nä – with all due respect – jag tror att Apberget är hastigt döende och att Facebook om något år kommer att ha trätt in på samma väg. Internetår är värre än hundår.

Att man sedan ombads presentera sig, ifall man hade något att säga, med sitt namn och var man jobbar kändes obekvämt för mig. “Jag jobbar inte och pluggar inte. Jag är allmänt ungdom bara” sade jag, fast glömde notera att jag inte är arbetslös för det. Min avsändare är bara lite otydligt. Dock var ju medelåldern på lunchen (fascinerande i sig) uppemot 40-50 år, så jag medger att jag kanske får brås situationen på mig själv. Höhö.

Umeå Social Media Club träffas sista fredagen varje månad, vad verkar vara 11.30 i foajén på Norrlandsoperan. Det är öppet för alla, så jag rekommenderar folk att gå dit och lyssna om de vill hänga med i Umeås internetsvängar. Lunchen är galet dyr, men som tur är åtminstone inte obligatorisk .)

Vasa stad förbjuder Facebook på arbetstid

Västerbottens Kuriren skriver att Vasa, Finland, (“Vaasa”, satan!) hindrar Facebook-access på arbetstid för den administrativa personalen. Jag förstår inte riktigt grejen här, precis som med att förbjuda tillgången för elever i skolan etc. Censur är aldrig en lösning.

Har man inte arbetsmoral nog att arbeta och istället slöar på Facebook är det ett problem i sig. Det löses inte genom att sänka arbetsmoralen genom att hindra människor från att kommunicera. En liten paus då och då borde man väl ändå få ta, även om det inte är rast?

Jag undrar vad lokala politiker i t.ex. Umeå tycker om detta fenomen. Vad hade de sagt om det kommunala nätet blockerade t.ex. Facebook? Med tanke på hur många som satt och surfade och rapporterade deras närvaro på Umeå Kommunfullmäktige igår när jag besökte det…

Ja, hur orkar man annars med långa, tråkiga diskussioner där alla bara pratar för att de är politiker? (svaret är att man besöker vilken annan kommunikationstjänst som helst, som förvisso i sin tur kommer att “behöva blockeras” också)

– It-avdelningen är ingen polis och blandar oss inte i hur stadens anställda använder nätet. Men, när belastningen blev så stor att trafiken blev alltför långsam för den operativa verksamheten måste vi undersöka datatrafiken, säger Christer Levander till Vasabladet.

Det här citatet var ganska kul, i och med IT-avdelningen i Umeå kommun och deras tillvägagångssätt när man stöter på “problem”. :)

Med anledning av “sociala medier”

Hej VF, jag piratkopierar en bild från er hemsida för att bevisa en poäng om "riktigt social media". Upphovsrättsintrång är sååå 00-talet, jag vill se Creative Commons-licens hos prasselmedia!
Anders Ågren (m) är en flitig användare av social media för lokalpolitik i Umeå. Foto: Per A Adsten

Dagarna efter jag publicerat mitt konstaterande att “Social media does not mean Facebook and Twitter” så publicerar Västerbottens Folkblad en artikel om politik och sociala medier där man fokuserar på Facebook och Twitter. Trots att amerikaniserade censurtjänster är sååå 00-talet.

Förvisso nämner de bloggande också. Så gör jag ett upphovsrättsintrång med deras bild av Anders Ågren för att visa dem hur man bloggar som bäst. Så jag får min poäng om “riktigt sociala medier” bevisad. Där man faktiskt får dela med sig – vilket typ är definitionen av “social afk”.

Jag vill med detta konstatera att jag vill se Creative Commons-licensiering hos – som språklig konsekvens – asociala media, såsom Västerbottens Folkblad! Eller prasselmedia eller man nu kallar tidningar idag.

Update några minuter senare: Givetvis kan jag inte publicera detta utan att hyckla genom att distribuera länken till mitt inlägg över just Facebook.

“Social media” does not mean “Facebook and Twitter”

There’s a constricted idea of what the internet is capable of. Social media is immediatly attributed to Facebook and Twitter because they’re the biggest players on the field. In Sweden, Spotify is getting great press even though Jamendo is the superior choice for music distribution. The internet is not trade or services – it’s communication.

Someone suggests teaching Facebook to schools to make them understand social media. But if we attribute it the label “social media”, do we not suggest much more than a lucky US-based company which merely offers a centralised, restrictive, surveilled and censored service? This post is not aimed at that specific article however. It’s much more general than that.

What we see today are only a proof of concept for a baseline of possibilites available by way of the internet. The current “globally used” (what about Brazil and China?) services are all centralised and restrictive. We are bound to see future development in even more awesome social networking technologies available to common internet users – similar to Google Wave. Today we have user-created services with user-generated content and the key of the future is decentralization. This implies even more social interaction, resulting in greater user-based filtering.

Personally, I’m seeing the world from a technical point of view. Unfortunately, for the end-user, the development process is often irrelevant. Free software is thought of as “free as in beer”, not free as in speech. Culture is copied and fileshared without regards to copyright laws, and thus Free culture is also viewed just as if it wasn’t priced. The steps to a common understanding of librethe right to use, modify and share – seem long and far away. Nevertheless they’re prerequisites for future development in online social networking.

Then how do we change this nihilistic, disrespective view on social media’s true nature? One might start with presenting Twitter’s main open source competitor identi.ca, using Creative Commons Attribution licensing. Also there’s the open source WordPress, which I use, that is superior in all aspects to any proprietary platform such as Google’s Blogger or Sweden’s popular “blogg.se”. Another service is the unfortunately closed source Flickr, but at least CC-licensing is a given choice there.

If the general public starts recognising what separates these services from the proprietary and restrictive ones, we are not far from a social media revolution. One might not immediatly think about it, but copyright issues today enforce a noticable restriction on social media development. Sites like YouTube are more successful than progressive open source alternatives simply because they have a legal department financed by Google. Free licenses, however, effectively reduce the amount of bureacracy needed to come up with new ideas.

A lighter copyright regulation would immediatly spawn several new internet top sites. To catch a glimpse of the future-to-be, compare the all-praised Spotify with its direct libre counterpart, Jamendo. The latter allows you to listen without registration, payment or advertisement. Jamendo also allows you to choose your music player of choice, embed it on other web services, download entire albums for offline-access. Heck, Jamendo even lets you support the artists and easily share your own works! From what I hear, Spotify can’t do any of those things.

The future is decentralization. With my above conclusions, users can soon also take part in the distribution, not just generation, of content. It’ll be harder to make mad profit, so there’ll be resistance – but this also introduces significantly lower costs. Given that the internet isn’t crippled along the way, we’ll be getting there site by site, API by API. Open standards, one by one. Shortly followed (or introduced?) by Free – libre – software implementations. Paving the path for true social networking.

Update 2009-12-31 14.23: I forgot to mention the most important part about Jamendo – they allow you to upload your own, independent work to benefit from the entire Creative Commons community.

Cory Doctorow, I found through the EFF, mentions that anyone against DRM-free e-books by consequence wishes to abolish the printed book, since printed books have an ancient history of being shared regardless of copyright. That’s exactly why social media can’t be social as long as we’ve got specific laws which are different from afk social behaviour.

Revolutionär Alliansungdom-möte på lördag

Revolutionär Alliansungdom
Revolutionär Alliansungdom

Läsare av denna blogg är förmodligen medvetna om mitt engagemang i Piratpartiet. Mindre pålästa läsare kanske dock har missat mitt övriga politiska engagemang inom Revolutionär Alliansungdom.

Det är svårt att välja ibland, men på lördag lider jag inte av konflikterande intressen åtminstone. Kreti och Pleti är ett väldans bra högerband och som sann RAUare uppmanar jag alla med högerpolitiska tendenser att gå dit och sjunga med! Det finns ju till och med ett Facebook-event.

Mina kära borgarbröder, mina stolta starka män. Låt oss tåga ut tillsammans för att slåss för friheten!

Facebook copyright violation notice

Tyvärr har förövrigt Facebook orsakat problem för RAU. Bakgrundsljudet som används i en promotionvideo anses vara illegalt kopierat. Detta smutskastande mot en laglydig – om än måhända revolutionär – och moraliskt uppriktig organisation är begråtansvärt.

Skämmes, Facebook. RAU hade förväntat sig bättre av en kommersiell tjänst bedrivet av ett privat intresse i de förenta staterna av frihet. Er västerländska teknologi skall ej ge dessa uppenbara felaktiga utslag! Det handlar ju om immateriella rättigheter, vilka styrs och kontrolleras lättast genom digitala filter och DRM-skydd.

Givetvis har riksorganisationen Revolutionär Alliansungdom Sverige (RAUS!) betalat fördelaktiga licensavtal vilket finansierar kreatörerna till det musikaliska verket. Så nu file:ar jag en counter notification.

screenshot25

Nätsajten IRC är ungefär som Facebook

Piratkopierat från copyriot.

Senare på eftermiddagen hör jag chefen för den populära finländska nätsajten IRC – ett slags inhemskt Facebook – förklara i en tv-soffa hur internet fungerar, ungefär som The Pirate Bay-representanterna gjort i svenska medier på sistone.

Man storknar! Hur kan Expressen släppa igenom en text som kallar chattprotokollet IRC för en nätsajt, “ett slags inhemskt Facebook”?
Eftersom IRC inte har någon chef, och därför inte kan stå till svars i tevesoffor, får man anta att Philip Teir syftar på IRC-Galleria som mycket riktigt kan liknas vid ett finskt Facebook, vilket skolmördaren Matti Juhani Saari tydligen också hade använt. (Sajten fick sitt namn när den fortfarande var tänkt som en parallell mötespunkt för IRC-användare, men expanderade sedan långt utanför sin ursprungliga målgrupp.)

Det finns många protokoll på applikationsnivån. Ett heter http och utgör bland annat grunden för webben (ni vet, Facebook och sånt). Ett helt annat protokoll heter irc och används av diverse nätverk av servrar där envar kan starta chattkanaler (däremot kan det näppeligen användas för “sajter”).

Att skriva om nätet på en kultursida utan att känna till IRC — det är som att någon skulle skriva om fotboll på sportsidan utan att känna till begreppet straffspark. Pinsamt.

(Om pinsamheten förorsakats av frilansskribenten eller av Expressens redigerare ska förstås förbli osagt.)

MY BRAIN HURTS. Men jag älskar rsms.