Tag Archives: drm

DRM-varningstexter borde införas i Sverige

Har noterat snack på sistone på GNU social om DRM-begränsning, vilket är exempelvis att du köpt musik som du har på din hårddisk men som du inte kan lyssna på utan att för _varje_ uppspelning (ev. med en kort cacheperiod) ansluta över internet till en server och fråga om lov – vilket förstås inte fungerar om t.ex. servern kraschat, företaget gått i konkurs etc. etc. Exempelvis kämpar Free Software Foundation vidare med att försöka stoppa standardiseringen av DRM i HTML5, ett resultat av Netflix lobbande för att begränsa möjligheterna med internet och webben.

Utöver detta så kampanjar EFF (fortfarande) om införande av varningstexter på produkter som är begränsade med DRM, Digital Restrictions Management alltså. Jag fick således motivationen att kolla med svenska Konsumentverket om de har några tankar kring produkter som säljs till kunder ovetandes eller oförståendes om denna inskränkning av konsumentens rättigheter.

Hej! Jag är nyfiken på hur Konsumentverket jobbar med planerat åldrande, alltså exempelvis förprogrammerad livslängd på bläckpatroner, svårigheter att uppdatera mjukvaror, DRM-begränsning där man inte äger produkten som köps utan bara en licens (ex. digital musik, ej “strömning”) medvetet dålig design som orsakar förkortad livslängd m.m.

Vilka krav finns på producenter och leverantörer? Vilka rättigheter har konsumenten? Finns det (ev. planer på) märkning av produkter som är artificiellt begränsade?

Arkivering av allmänna handlingar verkar kul och spännande

Först och främst kan man tydligen inte använda Medborgarslussen på Umeå kommuns hemsida utan att köra sluten källkod (javascript), så jag behövde maila dem den här frågan. Jag skulle kunna läsa igenom javascript-koden för att försäkra mig om att den gör vad den ska, men eftersom den är upphovsrättsinlåst är risken att jag råkar programmera “deriverade verk” och således gör upphovsrättsintrång – och även om det inte händer så har jag inget intresse av att spendera min tid på att lusläsa källkod som jag ändå inte får vidareförmedla till någon annan människa.

I vilket fall läste jag igenom E-delegationens riktlinjer till myndigheter för användning av sociala medier.

Hej,

jag måste aktivera javascript för att använda Medborgarslussen verkar det som. Eftersom jag inte kör sluten, proprietär källkod av säkerhetsskäl kan jag alltså inte använda webbsidan. Så jag skickar in frågan hit istället:

Hur hanterar Umeå kommun länkinnehåll utifrån perspektivet allmänna handlingar?

Exempelvis står det i E-Delegationens riktlinjer för sociala medier att länkinnehåll är att betrakta som inkommen handling om det tillför en sakuppgift. Deras publikation är här: http://www.edelegationen.se/Documents/Vagledningar%20mm/Riktlinjer_sociala_medier_v1_0.pdf

Som följdfråga undrar jag hur Umeå kommuns rutin ser ut för arkivering av länkinnehåll ev material som behöver exekveras (t.ex. Adobe Flash-filer eller webbsidor som kräver att javascript körs) och t.ex. videomaterial från svåråtkomliga mediatjänster utan inbyggda nedladdningsalternativ (YouTube m.m.).

De kan givetvis använda t.ex. fri mjukvara som youtube-dl för att ladda hem videon, men det går i alla fall inte att trycka Ctrl+S (pga Netflix) och tro att man sparat ner ett “länkinnehåll med sakuppgifter” på de flesta webbsidor idag. Hur ser rutinerna ut för detta och inte minst utbildningen till de som ska arkivera allmänna handlingar?

Leave DRM out of Mozilla – open letter to Andreas Gal

Just as Defective By Design encourages anyone who likes the internet and the open web to do, I have emailed Andreas Gal (CTO at Mozilla) to present my views on why EME/DRM should not be implemented into Mozilla products:

Hello Andreas,

I’m an avid Mozilla (Firefox, Thunderbird and recently also Firefox OS) user, using both your original versions and on some machines the differently branded products like Iceweasel and Icedove. Thanks to the free and open nature of Mozilla, many volunteers can deliver quality applications on platforms which are not in Mozilla’s primary interest to maintain.

However, when I first read about the W3C seriously thinking about standardising proprietary mechanisms (i.e. EME, Encrypted Media Extensions) into the open web me and many others felt it was kind of the beginning of the end of a free and open era of technology. Even my less technically skilled friends have cried out in fear when it was clear that their ‘Ctrl+S’ feature (or right-click and “Save link as”) would likely disappear in the future.

For the reason we who criticize Digital Restrictions Management do it so strongly is not only about standing up against major, monopolistic players like Adobe and Netflix. Our criticism doesn’t stop at whether platform independence should be encouraged (will the proprietary mechanisms ever run on the same wide variety of platforms as Mozilla’s software?). We also wish for
Mozilla to stand with us in this fight against decreased control of software and hardware.

When data and algorithms which pass through a machine cannot be controlled, inspected and debugged properly by its administrative user – and a software we’ve learned to love and trust lets this happen right under our noses – why should we continue to have faith in its developer? Despite whatever “sandboxes” these black boxes are contained within, since they act only as makeup on a pig.

I believe this is a turning point for Mozilla. The trust you have gained from being the best, most open and free solution for
web and email usage (and development!) over time is at a risk. I still believe you are going to do what’s best for the open
nature of the internet and the users who have put their faith in you.

Thank you,
Mikael Nordfeldth
GNU social developer
XMPP/email: mmn@hethane.se

Signed with my OpenPGP key 0xB52E9B31.

Min användarvänliga vardag

Jag läste att opassande har haft problem med sin proprietära, inlåsta hård- och mjukvara. I kommentarsfältet nämner Anna Troberg att hennes nedlåsta och användarhatande Playstation 3 inte lät henne göra vad hon ville med sin musik. “Vår användarovänliga vardag” säger de. Låt mig introducera er till min användarvänliga vardag:

Att komma igång fort

Min laptop såldes med Linux förinstallerat, istället för Windows eller Mac OS X. Fast eftersom jag inte var van med den distribution som Asus slängde med så surfade jag in på Ubuntu Linux hemsida och började ladda hem det istället – lagligt gratis och fritt från licensnycklar etc.. En timme senare satt jag med ett fullfjädrat operativsystem, med allt från den modernaste kontorsmjukvaran till avancerad bildredigeringsmjukvara, redo med en kompetent webläsare och fullständigt film- och mediastöd.

Återställa film och musik

Eftersom datorn var ny så hade jag givetvis ingen musik och dylikt inlagt i datorn. Så jag väljer att som hastigast, för att ha något att lyssna på, koppla in min externa hårddisk. Mediaspelaren som följer med Ubuntu indexerar snabbt samtlig musik på disken – och låter mig filtrera fram musiken med några tangenttryckningar. Alternativet finns förstås här att helt DRM-fritt kopiera över allt till datorn lokalt, så jag drog över favoritlåtarna.

Precis som ett USB-minne

…så efter att ha kopierat över musik etc. från hårddisken till laptopen – i en mappstruktur som jag själv delat in  – så ser jag till att uppdatera musikarkivet på min smartphone. Detta görs genom att koppla in den i USB-uttaget på vilken dator som helst och sedan kopiera över, precis som till ett USB-minne. Inga begränsningar i antalet datorer jag kan synca mot eller något sådant konstigt. Eftersom jag har 32GiB intern lagring plus ett utbytbart 16GiB minneskort så oroar jag mig heller inte för platsbrist.

Det bästa här är att jag t.ex. har ett par “blandmappar” som inte har varken gemensam artist eller ursprungskiva. Eftersom jag kan lägga över musiken exakt som de ligger på hårddisken, så jag väljer helt enkelt att spela upp mappen, istället för att behöva prångla in det genom någon avancerad och krånglig iTunes-lösning. Särskilt noterbart är att jag slipper radera musikarkivet helt ifall jag byter dator.

En handdator man kan ringa med

Min “smartphone” är inte en Android. Det är absolut inte en iPhone. Min smartphone är nämligen en Nokia N900, som kör Linux rakt av – faktum är att det bygger på samma system som jag kör i min laptop. Eftersom hårdvaran i dagens “telefoner” klarar av fullfjädrade operativsystem prestandamässigt, så tycker jag det vore jobbigt att begränsa mig. Min telefon kör faktiskt i grunden samma operativsystem som min laptop, fast avskalat förstås.

Telefonins fria framtid

Eftersom jag inte är ett så stort fan av att betala överpriser för något som bör vara en mänsklig rättighet – kommunikation alltså – så tycker jag det är motbjudande att betala c:a 5kr per tusen tecken (sms-kostnad). Istället har jag ett abonnemang för 80kr i månaden (under 100-200 sms) som ger mig närmast obegränsat med kommunikation – eftersom jag får 3G-täckning i de områden där jag inte har tillgång till vanligt, gratis trådlöst nätverk. Handdatorn kan även användas som 3G-modem när jag t.ex. vill använda ett riktigt tangentbord men inte är hemma.

Både min laptop och min N900 var snabba och enkla att konfigurera mot ett Jabber-konto (jag kör en egen server och har XMPP-adressen mmn@hethane.se). Genom detta har jag gratis möjlighet till både röst- och videosamtal oberoende av var jag är och hur jag är ansluten till internet. Givetvis laggar det till någon gång, men är täckningen urusel kan man ju alltid växla över till textkommunikation istället. Utan några begränsningar i varken plånbok eller teckenmängd.

Så varför lever människor kvar i det förflutna? Jag läste t.ex. om nya iPhone häromdagen som – hör och häpna – möjliggör fet och kursiv text i dina mail. Wow. Välkommen till framtiden, Apple-användare, jag förstår att ni är stolta. Ni som kör Android borde även ni fråga er varför det ni installerar heter “app” och inte “application”.

Den låsta plattformens baksida

Som konsekvens av upphovsrättsliga bekymmer med distributionen av program, spel och säkert hårdvaran tillhörandes Playstation 3 så har Sony – vilket vi alla vet – infört extrema åtgärder för att begränsa dina möjligheter att använda den.

De har inte bara stängt av möjligheterna att köra valfritt operativsystem, de spenderar en massa utvecklingspengar på att försöka stoppa kopiering vilket allt som oftast bara orsakar användarproblem med såväl spelande som filmtittande – det vill säga helt legitimt brukande av produkten du äger och har köpt för egna pengar.

Om du tycker att begränsningarna jag nämnde ovan ändå på något sätt kan vara okej är du den jag vill nå ut till, men förmodligen inte den person som kommer att ta till sig av vad jag skriver. I vart fall så vill jag skriva, för dig, med anledning av…

… det centraliserade programutbudet

Som konsekvens av ett instängt, begränsad och centraliserat programutbud (precis som med Apple’s iPhone) så har man lagt ner ännu mer pengar på att försöka skapa en betalningsmodell. Systemet ifråga dubbelagerar även som verifikation på ditt ägande och bör rimligen vara “säkert” då det hanterar ekonomi. Databasen som allt lagras i håller nämligen koll på dina personuppgifter och annan information, t.ex. kreditkortsnummer, som du tillhandahåller.

… betalningsmodellen

Som konsekvens av betalningsmodellen kan användarna emellanåt ej spela sina lagligt köpta spel på grund av problem hos den enda leverantören (Sony). För att bevara sin kontroll så hindrar man t.ex. användare från att logga in med sitt konto på fler än 4(?) kompisars/LAN-caféers konsoler. Vidare sträcker sig kontrollen till att du ibland inte kan spela spel alls – vilket exempelvis är fallet sedan ett par dygn tillbaka i skrivande stund. Datorerna som hanterar ditt namn – och kanske även kreditkortsuppgifter – har nämligen utsatts för dataintrång.

… spårning och lagring

Som konsekvens av att din identitet spåras så måste ju detta data finnas tillgängligt någonstans. Inte bara lagrat utan faktiskt tillgängligt, eftersom uppgifterna behöver tillgås när man t.ex. betalar för spelen. Denna påkostade struntlösning har du förmodligen okejat genom att knappa in siffrorna – varigenom Sony givits direktaccess till ditt bankkonto. Med tanke på att Sony inte är svenska har Datainspektionen inget att säga till om – vilket gör att du inte har en chans att veta hur dina känsliga person- och kortuppgifter lagras.

… centraliseringens risker

Som konsekvens av den tillgängliga och centraliserade databasen utsätts alltså samtliga användare för ekonomiska risker när Sony riskerar ha delgett dina kortuppgifter till obehöriga individer i och med dataintrånget. Tänk vad mycket bättre för alla om betalningsmodellen var annorlunda – eller kanske att utvecklare kunde göra program och spel till konsollen utan Sonys centralisering och kontroll. På samma sätt som t.ex. Debian och Ubuntu i Linuxvärlden fungerar.

… den obligatoriska slagdängan

Som konsekvens av dataintrånget och riskerna för användarnas person- och kortuppgifter bör man väl aldrig någonsin lita på ett företag som Sony? Där man kräver kontroll och bevisligen inte kan ta ansvar för drift och säkerhet. Eller för den delen officiellt uttalat installerar trojaner på din dator om du vill lyssna på musik från skivbolaget Sony.

Kom ihåg att ovannämnda aldrig hade skett (på så stor skala, vi talar ju miljontals kunder) om mjukvaran var fri och hårdvaran var öppen. För då hade vi inte behövt de felande systemen i första början. Tänk så mycket billigare för företagen, bättre spridning för producenterna, djupare förståelse för användarna och tryggare privatliv för alla vi hade kunnat uppnå – om inte företagen var sådana kontrollfreaks. Det biter dem ju ändå alltid bara i ändan och folk föredrar i slutänden ändå en säkrare, tryggare och bättre communityutvecklad miljö. Vare sig det är digitalt eller i samhället i övrigt.

Så till syverne och sist, nu när du aldrig mer ska köpa en Sony-produkt kanske du även bör tänka på att din stalkphone (iPhone och Android) inte bara lagrar dina kreditkortsuppgifter och är sårbar på samma sätt. Den lagrar även din geografiska position ganska kontinuerligt. Eftersom operativsystemet dessutom är slutet kan du inte garanteras att Apple (eller någon som jobbar där) inte har programmerat in möjligheten att ta kontroll över din iPhone vilken dag som helst – oavsett skäl.

Revolutionär Alliansungdom-möte på lördag

Revolutionär Alliansungdom
Revolutionär Alliansungdom

Läsare av denna blogg är förmodligen medvetna om mitt engagemang i Piratpartiet. Mindre pålästa läsare kanske dock har missat mitt övriga politiska engagemang inom Revolutionär Alliansungdom.

Det är svårt att välja ibland, men på lördag lider jag inte av konflikterande intressen åtminstone. Kreti och Pleti är ett väldans bra högerband och som sann RAUare uppmanar jag alla med högerpolitiska tendenser att gå dit och sjunga med! Det finns ju till och med ett Facebook-event.

Mina kära borgarbröder, mina stolta starka män. Låt oss tåga ut tillsammans för att slåss för friheten!

Facebook copyright violation notice

Tyvärr har förövrigt Facebook orsakat problem för RAU. Bakgrundsljudet som används i en promotionvideo anses vara illegalt kopierat. Detta smutskastande mot en laglydig – om än måhända revolutionär – och moraliskt uppriktig organisation är begråtansvärt.

Skämmes, Facebook. RAU hade förväntat sig bättre av en kommersiell tjänst bedrivet av ett privat intresse i de förenta staterna av frihet. Er västerländska teknologi skall ej ge dessa uppenbara felaktiga utslag! Det handlar ju om immateriella rättigheter, vilka styrs och kontrolleras lättast genom digitala filter och DRM-skydd.

Givetvis har riksorganisationen Revolutionär Alliansungdom Sverige (RAUS!) betalat fördelaktiga licensavtal vilket finansierar kreatörerna till det musikaliska verket. Så nu file:ar jag en counter notification.

screenshot25