Tag Archives: Dagens Nyheter

Din mobil kan avlyssnas även när du inte ringer

Jag ser det som en konsekvens av centraliseringen kring GSM-nätet, proprietär mjukvara, licensiering av hårdvara och dylikt. Hade mjukvaran varit fri och öppen samt hårdvaran konkurrensutsatt utan kostnaderna patent innebär skulle vi inte behöva oroa oss. Dock är det ett faktum att oron över avlyssnade telefoner sträcker sig bortom aktiva samtal.

Lämna telefonen utanför rummet menar vitryska regimkritiker att de behöver göra i Dagens Nyheter. Det är en del av den massiva och genuint bra rapportering Hans Rosén m.fl. gjort kring svensk export av övervakningsteknologi – eller #infovapen som jag vill kalla det.

Det är dock inte bara i diktaturen Vitryssland man är rädd för sådant, även diktaturvurmande övervakningsföretaget Ericsson och Telia Soneras hemland Sverige är förstås rädda för detta. Konstitutionsutskottet t.ex. har sedan 2010 blyfodral till sina mobiltelefoner eftersom “det går att avlyssna telefonerna även när de är avstängda” enligt Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson.

Jag trodde faktiskt att jag hade skrivit om detta tidigare, men det visade sig att jag inte hade det. Och det enda jag hittar kring det hela är TT-nyheten. Det är ungefär samma grad av ickerapportering kring en integritetsraserande nyhet som mobilen som startades av operatören för att spåra ägaren.

I vart fall är lösningen till dessa oförutsägbara och hemliga men våldsamma intrång i våra privatliv att vi börjar använda hård- och mjukvara som kan granskas av pålitliga individer. Alltså av vem som helst, inte bara en sluten grupp. Precis som att jag inte använder Facebook, iPhone eller Windows så är jag i fasen att avveckla allt samröre med GSM/3G/4G under förutsättning att protokollen och den interagerande utrustningen inte öppnas upp för granskning.

Jag uppmanar folk till att använda text- röst- och videokommunikation över fria protokoll med decentraliserade tjänster. Börja snabbt och lätt med att ladda hem en XMPP-klient och registrera ett konto på valfri server – lägg därefter till mmn@hethane.se i din vänlista och hojta! Obs, har du Google-konto redan så din gmail-adress samtidigt ett XMPP-konto!

Fråga till Telias ansvariga för samhällskontakter

Dagens Nyheter hade en chatt med Patrik Hiselius, “ansvarig för samhällskontakter” hos Telia, under sitt tema “Vårt internet“. Ämnet denna gång var “om operatörernas roll för ett fritt internet. Hur anser de sig kunna påverka utvecklingen på nätet?” och jag kände mig givetvis peppad att ställa en fråga.

Mikael “MMN-o” Nordfeldth: Telia verkar vara en förtrupp för det avneutraliserade nät där tidigare okända fenomen uppstår. Det gäller såväl kommersiella tjänster som erbjuds orättvisa konkurrensfördelar (t.ex. oändlig Spotify-trafik) som att viss typ av internettrafik blockeras (t.ex. VoIP i stil med Skype). Dessa tilltag stryper de möjligheter som hittills varit förutsättningen för att internet skulle kunna nå så brett och stort som det har gjort. Vilken framtid har internets fri- och möjligheter sett från Telias ögon?

Patrik Hiselius: Hej Mikael – Vi blockerar inte Skype. Kunderna kommer också framöver att erbjudas IP-telefoni, men då som en tilläggstjänst eller i abonnemang till olika priser. Om vi på sikt skulle utveckla en egen app/klient för MVoIP (mobil interenttelefoni) så kommer den trafiken naturligtvis att hanteras konkurrensneutralt som all annan trafik.

Hela chatten, med allas frågor (mer eller mindre intressanta), finns arkiverat hos Dagens Nyheter. Åtminstone en till av frågorna var på samma tema:

Sara: Vad tycker u o att operatörer stryper Skype?

Patrik Hiselius: Hej Sara, Jag kan bara svara för TeliaSonera. Vi blockerar inte någon tjänst. Telias kunder kan idag och kommer alltid att kunna använda internettelefoni, men det kommer inte att vara gratis.

Nedanför följer mitt mail i sin helhet, om än lite modifierat för HTML-layoutens skull… Dock utan att fixa de stavnings- och syftningsfel som råkade smyga sig in. Pöh.

Ett mail till Patrik Hiselius hos Telia

Hej, jag ställde en fråga genom DN-chatten häromdagen gällande Spotify- och Skypedatatrafik relaterat till nätneutralitet. Svaret finns på DNs hemsida.

Nedan följer en mycket viktig, om än ganska lång text. Jag ber dig ha överseende med detta och läser – och gärna ber någon annan läsa – hela vägen till slutet. Det jag vill förmedla är dels faktumet att datatrafik på internet alltid bara är datatrafik – och tillåts en typ bör alla tillåtas (nätneutralitet). Dessutom nämner jag hastigt risken med internets utveckling ifall vissa trafiktyper diskrimineras och censureras, trots att “en byte är en byte”.

Som jag ser det har du i ditt svar presenterat två helt olika policys för hantering av internettrafik hos Telia, i var sin efterföljande mening.

  • Dels “som en tilläggstjänst eller i abonnemang till olika priser” – vilket alltså särskiljer datatrafik från datatrafik.
  • I den andra meningen säger du att eventuell framtida egen VoIP-tjänst “hanteras konkurrensneutralt som all annan trafik”.

(För att tydliggöra varför jag använde “VoIP” ovan är för att det är rent tekniskt samma sak som MVoIP, vilket är samma protokoll – SIP – och endast särskiljs vid [vilseledande] marknadsföring.)

Det är nog vid “konkurrensneutralt” våra definitioner går isär och jag gärna för diskussion kring det. Att hantera trafik “konkurrensneutralt” på internet innebär att _endast_ ta i beaktande _tekniska_ aspekter för att tillåta eller prioritera tjänster – t.ex. skydd mot distribuerade DoS-attacker eller att VoIP tilldelas en viss dedikerad bandbredd för stabilitet.

Begreppet “konkurrensneutralt” kan liknas vid marknadsekonomi som en renodlad fråga om _efterfrågan_ från konsument, eftersom utbudet inte artificiellt regleras av annat än lagstiftning – och allra sist bör det regleras av internetleverantören.

En slutsats jag vill förmedla omöjligheten att begränsa/blockera internettjänster (sett från neutralitetsperspektivet). En enskild kommersiell produkt som Skype är mycket lätt att stänga ute, då den bygger på ett strikt och förutsägbart protokoll. Dock finns det redan idag otaliga varianter av röst-över-internet-teknologi. Decentraliserade lösningar som är gjorda för att vara “stryktåliga” för den typ av censur Telia ämnar ha i sina icke-tilläggstjänster.

Det enda sättet att komma åt den typen av trafik är att enbart _selektivt_ öppna delar av internet. Fenomenet kallas ibland “kabeltv-internet” och beskrivs av bl.a. Lawrence Lessig (se länklista nedan) såhär i Washington Post:

“Without net neutrality, the Internet would start to look like cable TV. A handful of massive companies would control access and distribution of content, deciding what you get to see and how much it costs. Major industries such as health care, finance, retailing and gambling would face huge tariffs for fast, secure Internet use … Most of the great innovators in the history of the Internet started out in their garages with great ideas and little capital. This is no accident. Network neutrality protections minimized control by the network owners, maximized competition and invited outsiders in to innovate. Net neutrality guaranteed a free and competitive market for Internet content.”

—Lawrence Lessig & Robert W. McChesney

Inget önskvärt scenario alltså. Vilket är varför jag frågar om er och Telias syn på nätneutralitet. Med anledning av ditt svar önskar jag ännu en gång fråga – nu lite tydligare – har ni av intresse att i samtliga era internetabonnemang hantera en Byte som en Byte?
Dvs, Att om jag betalar för 5 gigabyte i månaden så får jag använda 5 gigabyte i månaden – oavsett om det är bilder på katter eller röstsamtal.

Mvh,
Mikael Nordfeldth
http://blog.mmn-o.se/
mmn@hethane.se
070-5657637

PS. Är det någon term jag använt som inte är tydlig kan du läsa korta förklaringar på följande länkar. Alternativt så är det bara att fråga så gör jag mitt bästa att förklara i lekmannatermer. Jag vill inget annat än att du ska förstå mitt resonemang så gott som möjligt.

  • “DoS” är en slags “överbelastningsattack”
  • Nätneutralitet är att internet hanteras neutralitet
  • Decentraliserade nätverk – t.ex. hela internet. Det finns ingen enskild central punkt för att systemet ska fungera.
Sara: Vad tycker u o att operatörer stryper Skype?
Patrik Hiselius: Hej Sara, Jag kan bara svara för TeliaSonera. Vi blockerar inte någon tjänst. Telias kunder kan idag och kommer alltid att kunna använda internettelefoni, men det kommer inte att vara gratis.

Bilder förvränger mer än tusen ord

Twitter's Fail-Whale, an insider job by a Greenpeace activist at Twitter?

Nu råkar jag ju vara av åsikten att utrotningshotade arter inte bör jagas, dödas eller utsättas för onödiga, antropocentriska risker. Detta på grund av den enkla anledningen att mänskligheten (inte på individnivå dvs) inte förstår sig på ekosystemet, orsak och verkan samt saknar möjlighet att till fullo beräkna sina handlingar.

Av ovannämnda anledningar bör vi avstå från att handla alltför ogenomtänkt och åta försiktighetsprincipen när storskalig miljöpåverkan (livsmiljö såväl som ekosystem) ligger på spel.

Med detta sagt bör jag rimligen, i en pragmatikers ögon, stödja metoder som gynnar mina önskemål. Principiellt är det fel att lura människor, men det kan ibland vara okej för att “lura till sig opinionen” så att säga. Frågan är om det gäller när vi snackar valjakt och medias rapportering.

Valfångst Foto: Jeremy Sutton-Hibbert/Greenpeace
Valfångst Foto: Jeremy Sutton-Hibbert/Greenpeace

Dagens Nyheter har två läckra bilder (ovan) tillhörande artikeln om Japans röstköpande från fattiga länder. Båda bilderna representerar grovt skadade eller dödade valar. Båda bilderna är förvisso tagna av samma fotograf – från Greenpeace kan nämnas – och kan betraktas stötande. Det är den sanna verkligheten och jag tycker inte den borde döljas – men frågan är hur journalistisk etik talar för bruket av denna sorts bilder.

För det första är principen om neutralitet viktig hos en journalist anser jag. Texter bör författas i en objektiv, rapporterande anda och ej påverkat av ens personliga omdöme, ideologiska övertygelse eller uppfattning om ett ämne. Utsmyckningen av texter i sig – som förvisso sällan görs av journalisten – bör rimligen följa samma regelverk. Kanske bör bilder vara än mer noggrannt och försiktigt urvalda. Dels tilltalar det betraktaren mycket mer spontant – men ofta även mer affektivt, så det (vare sig man vill/gillar det eller ej) registreras av hjärnan. Som följd av detta kommer hjärnan att behandla informationen på något vis och är det t.ex. en obehaglig bild så är risken för att tycka illa om bildens budskap, säg jakt på valar, märkbart större.

Länkar till studier på detta hade ju varit på sin plats. Förlåt, men det har jag inte letat upp. Fast jämför random marknadsföringstrick och -strategi etc. Använd gärna kommentarsfältet.

Japanska valfångare jagar vikval i vattnen mellan Tasmanien och Antarktis (2005) Foto: Jeremy Sutton-Hibbert/Greenpeace
Japanska valfångare jagar vikval i vattnen mellan Tasmanien och Antarktis (2005) Foto: Jeremy Sutton-Hibbert/Greenpeace

Men bilderna på döda valar menar jag alltså kommer att påverka läsaren åt en viss riktning. Även ifall det inte handlar om det undermedvetet psykologiska bearbetandet av en obehaglig bild så kommer man att presenteras vad som åtminstone upplevs vara direkt relaterat till ämnet. Om denna bild väljer att visa en högst begränsad del av hela berättelsen eller ej vet man aldrig (en bild säger mer än tusen ord – men om vad?). Det går att ljuga minst lika bra med bilder som med text utan särskilt stora fotograferings- eller bildbehandlingskunskaper.

Frågan är alltså vilken moralisk/etisk plikt tidningar och dess layoutare har när det kommer till att bildsätta artiklar. Eller påverkar det verkligen läsaren åt det önskvärda hållet ifall man, som i detta exempel förefaller,  önskar porträttera en negativ bild. Kan motreaktionen till bildvalet kanske vara “oj, nu är det Greenpeace-bilder igen” eller kanske rentav “hähä, döda valar, that’s how I like it!”?

“Mejlbedragarna” är inte farliga

Alla vi som använder internet är väl medvetna om att man kan registrera sig i vems som helsts namn på hemsidor? Data som data, det är bara att skriva på tangentbordet. Nu verkar tidningar få panik över “mejlbedragare” och identitetstjuvar.

– E-postsystemen utvecklades under 80-talet när internet var litet och vänligt. Det kommer förmodligen inte att hända att världens alla e-postservrar får en ny standard.

E-mail är ju suveränt! Jag tycker att SMTP är en helt underbar standard. Alla servrar litar på varandra, precis som de ska. Data ska inte hindras. Önskar en användare, administratör eller whatever verifiera identiteten så finns det fria implementationer i överflöd som alla följer öppna standarder. Mailsystemet som det är idag, sedan 80-talet, är en backend, inte helhet.

Mailsystemet, som grundar sig på SMTP, bryr sig inte om vad som skickas hit och dit. Precis som det ska vara. Precis som att Posten inte kräver ID för ett brev.

GPG kan verifiera identitet. TLS kan verifiera servrar och kryptera trafiken. Internet bryr sig inte om vad du gör. Det ska det heller inte.

Och vad fan. Använder man en avbruten kvist som nyckel till sin lägenhet är det väl klart att folk kommer att bryta sig in? Skaffa bra lösenord, folk.

Mejlbedrägeri är inte ett problem precis lika mycket som att utbilda den stora, grå massan i sunt förnuft inte är ett problem… Eller, now wait a minute…

Upphovsrätt, gratismusik och missförstånd

Detta inlägg tar upp en gammal, gammal debatt som borde ha lagt sig för evigheter sedan. Ungefär sedan man sade “multiplication can produce powerful numbers“. Kring 2003 egentligen, eller officiellt 2007. Nedanför försöker jag visa att information (data) är multiplicerbart, men inte t.ex. tjänster och memorabilia.

DNs ledarsida 2009-08-12DNs ledarsida hade för ett tag sedan (2009-08-12) en artikel om Spotify. Den talar om att Spotify är en större inkomstkälla för musikbolagen än iTunes. Good for them. Att sedan artister som Magnus Uggla har sin kritik mot detta är ju ganska viktigt att komma ihåg. Men vadå, det är väl inte direkt så att iTunes är någon stor hit i Sverige, va? Så hur svårt är det att vara mer framgångsrika än det…

För kuls skull kan nämnas att kampanjer av olika slag, med eventuellt stark ironi, har dykt upp för att stödja Magnus Uggla i sitt rasande mot sitt skivbolag.

Men nåväl, nu är det ju så att folk är insnöade på de ekonomiska banorna som alltid. Folk i allmänhet är inkörda i fördelning, värde och utbud/efterfrågan. Bah, kapitalister! Det är ju helt jävla irrelevant ifall man kan få betalt för det man gör, om det man gör ändå inte tillåts spridas vidare. Man kan ffs inte kräva betalt för något som man behåller ensamrätt till. Det är som en grundläggande del av samhället. (Inte ekonomin).

Ifall jag har en stol du inte får använda så betalar du inte för den. Har jag en av Magnus Ugglas låtar – på skiva eller genom Spotify – så har jag inte tänkt bry mig ett jävla skvatt om hans levebröd ifall jag inte får använda musiken. Inte bara lyssna nu alltså, utan faktiskt använda musiken. Modifiera, göra cover, lägga som soundtrack i film och dylikt. Är något oanvändbart så förtjänar det inte betalning.

Och här är problemet som lurkat i evigheter i debatten. Det som skiljer de två (fler?) lägren i upphovsrättsdebatten: Exemplarförsäljning. Tanken att information kan låsas fast. Att en kopia innebär en (även fragmenterad) betalning etc. En återgivning av information, t.ex. som soundtrack vid filmuppspelning, ska enligt lagen generera en inkomst till ägaren av informationen.

Men nä, fuck that. Snälla kom inte och hävda att musik i sig borde kosta. Uppträdanden, specialutformning, uppdragsarbete och memorabilia kan kosta. Att dock hävda ensamrätt till något immateriellt kräver banne mig mer förklaring än “det har alltid varit så [sedan vi sade att det skulle vara så]”. Följande två åsikter står jag starkt fast vid:

  • Det som går att multipliceras till mäktiga tal är antingen ens eget, eller allas. I det förstnämnda fallet kan tyvärr ingen annan få tillgång till materialet.
  • Ovanstående anser jag eftersom man kan inte hindra någon att tänka, drömma eller återskapa ett motsvarande verk (digitalt eller analogt). Än mindre bör den inskränkande makten aldrig återfinnas i ett samhälle värt stämpeln demokrati.
arlaharen
Stöld av tankegods.

Så kontentan här är att vi (även pirater) måste börja släppa på tankarna om ersättning för immateriella ting. Det inkluderar “intellektuell egendom”, eller “tankegods” som Aftonbladet kallar det. Det är nog egentligen så enkelt som att “stöld av tankegods” förmodligen inte kan yttras ens av en domare i Högsta Domstolen utan att denne drar på mungiporna…

Så let’s rock ‘n roll. Spela inte med på fjolleriet om att artisterna ö.h.t. ska få betalt för sina verk. Fast givetvis bör man få betalt för att vara kreatör till den grad man förtjänar det, där t.ex. musikgruppen Kreti och Pleti brukar förespråka lösningen kulturbidrag. Musikgruppens Mattias Hamberg  skrev under EU-valrörelsen ett par tankar om ersättning, vilket var lite av min inspiration till att knåpa ihop detta inlägg. Ignorerar man det om bibliotekslösningen så gillar jag inlägget, även om vänstervibbarna är lite väl kraftiga (bah, socialist!). Dock har t.ex. Piratpartiet många medlemmar som bör läsa inlägget för inspiration och uppfatta-andras-perspektivism. Vidare skriver även Swartz finfint om bl.a. “joint attention”, vilket även det kan vara intressant på ämnet “delande” snarare än “ersättningstänk”.

Men nu behövs en sammanfattning.

  • Innan FRA trodde folk att piraterna var “gratisgenerationen”. Det gör vissa, typ Jan Guillou, fortfarande förvisso. Dock inte med samma ekipage.
  • När integritetsdebatten fick spinn på riktigt fick vi fram grundpoängen med att hindra kopiering innebär att hindra kommunikation.
  • Nu hoppas jag att vi framöver ska kunna påpeka att utöver hotet mot kommunikationen så måste vi verkligen visa hur kreativitet, nyskapande och delaktighet verkligen förutsätter uppluckrad upphovsrätt.
  • Vi kan inte prata om ersättning för kulturellt berikande utan att först bli av med exemplarförsäljning som norm. Allt annat är att dansa efter en missvisande flöjt som spelas av CD-förespråkare.

Intressanta ämnen att läsa vidare om nu, som fördjupning av deltagarkulurens byggstenar, är t.ex. Kulturutredningen (Kontaktnätets remissvar är en duglig början). Konsekvenserna är bl.a. att amatörkultur problematiseras markant då många stödformer görs otillgängliga. Att våldsrapera amatörkulturen är som att spotta på det som gör att deltagarkultur – och internet i allmänhet – är så oerhört awesome.

DNs Lars Weiss om kameraövervakning

I vad jag tror är ett sätt att försöka “slå tillbaka” på bloggosfären för att många här hånar gammelmedia så skriver Lars Weiss under Ledarrubrik på DN om kameraövervakning. Han anser att bloggosfären “är tämligen tyst i denna fråga”.

Det håller jag med om. Vi borde prata om det också. Fast det är givetvis intressantare och mer aktuellt att debattera aktuella lagförslag och dylikt än att gång på gång konstatera hur dåliga lagar andra länder har. Däremot är det mycket bra att Lars Weiss nämner detta på en så respekterad plats som Ledarsidan i DN – något jag tagit till vana att läsa allt oftare.

Jag är ju förövrigt frilansjournalist på Västerbottens Kuriren (papperstidningen), så jag är varken rykande av bloggosfärism eller puttrande av gammelmediatik.

Jag tycker att Lars Weiss inlägg är lysande. Med tanke på att han dessutom publiceras på internet – dock utan ping-/trackback – så kanske även han inkluderas i bloggosfären? Twingly är väl ett tvivelaktigt medel, men gammalmedia gör så gott den kan, pingbackar ack så illa.

En personlig reflektion är också att om kamerorna blir allt vanligare i allmänna miljöer så kommer den professionellt kriminelle att anpassa sig därefter medan fyllskallar och påtända pundhuvuden kommer att fortsätta slåss och sno väskor – med eller utan kameror. Det kanske bidrar till fler uppklarade brott, men knappast till förhöjd brottsprevention.

//Lars Weiss i DN 2008-12-09

Update: Twingly-länkarna från Lars ledarartikel är borta? Har de tagit bort detta för att de bestod av en massa kritiska bloggosfärutlopp?

Update 2: <larsl> MMN-o: Twingly på dagstidningarna är inte helt stabilt, ibland laddas inte rutan alls.