Tag Archives: civil olydnad

Piratpartiet glömmer piratkopieringen

Som piratpartist är det viktigt för mig att partiet inte seglar snett. Ifall det börjar ske en massa dumdristigheter och klavertramp som innebär svårigheter att driva igenom politiken. Vi behöver mindre pratpolitik och mer aktionspolitik, kanske jag kan uttrycka det.

Anledningen till att jag gick med i Piratpartiet var, gammal piratbyråkrat som jag var, ursprungligen tanken kring upphovsrättsreformen. Det som fick mig att öppet uttala mig som piratpartist var FRA-lagens genomdrivande. Att privat kommunikation för svenska medborgare avskaffades principiellt. Faktum kvarstår dock att min hjärtefråga är möjligheten att fildela i sig – inte konsekvensen av massövervakning.

Jag anser givetvis att det är fruktansvärt med den utveckling som sker i och med hårdare tag, mer pengaslöseri och meningslöst dravel från upphovsrättsindustrin. Fast jag ser inte det i allmänhet som varken bra argumentation eller det specifika man vill motarbeta. Även om jag kan erinra situationer då jag menat att det varit absolut viktigast.

På senare tid har jag alltså intresserat mig mycket mer i kopieringens filosofi.

Det jag absolut mest brinner för bland Piratpartiets fokusämnen är kultur och kunskap, de två som halkat efter i retoriken. Det som alla liberaler – dvs många i partistyret – gärna lämnar åt sidan. För det är tydligen integriteten som är viktigast – inte piratkopieringen/fildelningen.

[youtube JkaNx68huB4]

Tyvärr har dock “integritet” förlorat sin integritet som slagord. Fast Piratpartiet gör ett gott försök med att framställa “fildelning” (piratkopiering!) som något egentligen irrelevant för partiet, något som bara var startskottet. Inget man kämpar för idag utan, som Christian Engström (EU-parlamentariker för PP) säger:

Fildelningen, det är bara något fantastiskt som redan finns, men det råkar vara det som gett upphov till konflikterna runt den nya teknologin.

Christian Engström i “Piratpartiet: Ett parti för gratis musik?

Det är enligt mig oerhört viktigt att behålla fokus på just upphovsrättsdebatten. Sluta prata så mycket “integritet”. Privatlivet är en renodlad illusion så länge folk fortsätter använda Facebook etc. Jag lyssnar kort sagt inte på någon som klagar på svenska staten, men litar på privata amerikanska företag, när det gäller personlig integritet. Hyckleri.

Eftersom ingen verkar klarar av att sluta använda Facebook dock så tycker jag att man i ärlighetens namn kan kliva ner från sin integritetshelgande häst och diskutera slagkraftig politik istället. Säg för dig själv att du gärna hade

  • laddat hem ABBA-Bennys musik gratis om det inte vore för att det var just den musiken.
  • kopierat Jan Guillous böcker och haft högläsning om de inte vore så fruktansvärt löjliga och dåligt skrivna.
  • spenderat dagarna i ända att rita av Musse Pigg om det inte vore för att du slutade läsa det vid 10 års ålder.

Och gör det. För i bövelens, gör det också! Sitt inte bara där och hävda att vi inte vill ha saker gratis – det vill vi ju. Fast inte eftersom det är gratis, utan för att det är vår rätt. Det som tillgängliggjorts allmänheten (i upphovsrättslagens mening) är för allmänheten att bruka, sprida och remixa.

Civil olydnad: CC für Alles!

Mitt eget första steg är att ha producerat ett allsånghäfte med välkända sommarhits. Detta har jag licensierat under Creative Commons Attribution-Share Alike. Det innebär att jag brutit gravt mot upphovsrättslagstiftningen och omlicensierat flertalet verk till vilka jag ej har rättigheter. Offren för detta hemska dåd är bl.a. Tomas Ledin, Björn Skifs och Per Gessle – fast den ideella upphovsrätten respekteras givetvis och deras namn står kvar som ursprungliga författare.

Jag, Mikael Nordfeldth, ställer förövrigt upp i riksdags-, landstings- (Västerbotten) och kommunval (Umeå) 2010 för Piratpartiet. Det känns som att det dags att röra om i grytan. Provocera och kampanja.

Tystnad är medgivande? Dags för civil olydnad!

Jag har en tanke härstammandes från releasen av min bootleg från Umefolk 2010. I måndags filmade jag nämligen hastigt och lustigt bandet Sweet Seed när de framförde sin låt Hangover Blues på “Sommarkul” i Rådhusparken, Umeå. Givetvis publicerade jag videoklippet på YouTube.

[youtube mCy6U8MOFPE]

Så jag tänker: Vad hindrar mig från att sätta Creative Commons-licens på detta? Förutom juridiken förstås, men det är just exakt den striden jag vill ta i och med detta. Vi har ett så klumpigt jobbigt juridiskt klimat att det är svårt att veta ens hur musik äger rum. Jag menar, hur kan man vara säker på hur ett verk är licensierat?

Organisationer som gillar upphovsrätt menar givetvis att tystnad är medgivande, att om man inte säger något så stöder man den låsta kulturnormen. Sett ur ett våldtäktsperspektiv är detta givetvis rätt – man ska som tredjepart alltid respektera personer och inte ta för sig bara för att någon inte klarar av att neka. Fast att jämställa immateriella verk och människors personliga integritet känns lite väl tafatt.

Förvisso är straffsatserna för våldtäkt lindrigare än medhjälp till fildelning. Så vad jag argumenterar för nedan är enligt praktisk juridik i Sverige idag bortom förkastligt och kan komma att likställas med sexuella överfall i den kära Europeiska Unionen. Fast det är som sagt denna strid jag vill ta med civil olydnad – att justera det oerhört världsfrånvända upphovsrättsläget. Därför har jag beslutat mig för att orsaka maximal tänkbar förvirring bland upphovsrättsskyddade verk. Jag överväger t.o.m. något löjligt projektnamn à la:

OPERATION CC FÜR ALLES

  • Mål: Inrätta Creative Commons som upphovsrättslig grund.
  • Motto: Kopiera, licensiera, ignorera & arrangera! (KLIA)

Metod

Genomföra bootleg-verksamhet, eller bara kopiera grejer, och sedan fildela materialet (t.ex. via YouTube). Samtlig form av kultur och information skall tas i beaktande. Digitalisering är huvudmålet, produktionskvaliteten sekundär men strävas konstant efter att förbättras.

När väl ett verk eller en samling av verk har digitaliserats skall detta sammanställas i en representabel form och tillgänglig form. Det vill säga inga reklampauser, väl bestyckat med metadata och ett format så att alla kan ta del av det.

Vid tillgängliggörandet och spridandet av material skall alltid licensuppgifter med korrekt upphovsrättsinnehavare användas i så stor utsträckning som det är möjligt. Att sätta sitt eget namn på en känd artists senaste album hade ingen trott på i vilket fall. Licens som väljs skall tillhöra Creative Commons-spektrat, med CC-by och CC-by-sa som rekommenderade alternativ.

Endast de grundlagstadgade, samt inskrivna i FNs mänskliga rättigheter, ideella rättigheterna skall respekteras – och dessa skall respekteras väl. Ingen respekt för renodlat ekonomiska rättigheter inskrivna i svensk lag. Digitalisering av verk är en önskvärd och oundviklig handling som i sig gynnar rättsinnehavarens möjligheter att få erkännande för sitt verk.

Argumentation

Verksamheten lade ner Piratbyrån. Länge leve verksamheten!