Tag Archives: bandbredd

Ett brev till Åklagarkammaren i Umeå

Följande skrev jag alldeles nyss till åklagarkammaren i Umeå. Förhoppningen är en påskyndad utredning eller – vilket vore det sundaste – en nedlagd utredning.

Nu i efterhand märker jag att media-utlåtanden från kommunen handlade om 1/3 av trafiken och inte bandbredden, men orden växlades om vartannat för 8-9 månader sedan. Frågan är väl mest intressant vad kommunen sade till Mats Bruhn för att skapa en demonisk bild av den lilla datapenetreraren.

Faktumet kvarstår dock att jag omöjligen – ett påstående baserat på naturlagar som resultat av infrastrukturen i sig – kunnat förbruka tillräckligt med kapacitet för att vara ett dilemma på kommunens nät.

Från: Mikael Nordfeldth
Till: registrator.ak-umea@aklagare.se
Ämne: Fråga om utredning av K1121-10
Datum: Wed, 06 Oct 2010 11:05:40 +0200

Hej, jag har på senare tid förgäves försökt kontakta åklagare Kjell Jannesson via telefon. Han har varit ofta varit på sammanträde fram till en viss tid varefter han omedelbart varit på tjänsteresa. Därför mailar jag istället.

Mailet rör ärende K1121-10 och mitt namn är Mikael Nordfeldth, kontraktsinnehavare för det relevanta kontoret samt idag – sedan mer än 8 månader tillbaka – misstänkt för dataintrång samt berövad datorer essentiella för min verksamhet i kontoret såväl som utanför.

I januari 2010 utsattes jag alltså för ett tillslag på mitt kontor på Hamnmagasinet i Umeå, vilket var resultatet av en anmälan från någon individ på Umeå kommun. Denna anmälan tolkades baserat på hörsägen/telefonsamtal och bekräftades som “misstanke om dataintrång” av jourhavande förundersökningsledare Mats Bruhn, vad jag förstått, inför ett tillslag den 19 januari 2010.

Vid min egen inspektering av de bevis som lagts fram, som jag verkligen behövde pressa ut från kommunen, har jag inte funnit något som på något sätt kan styrka misstanke om dataintrång. Den trafikmängd som skulle vara exceptionellt hög enligt anmälan kunde rent fysiskt (dvs enligt _naturlagar_) aldrig faktiskt nå till den grad som Umeå kommun hävdade i media dagarna efter tillslaget, dvs “en tredjedel av deras bandbredd”.

Noteras bör även att jag personligen behövde söka upp polis på dagen av tillslaget för att lämna mitt förhör, trots att den anmälande parten (Umeå kommun) var fullkomligt medveten om att jag som privatperson stod ansvarig för kontorsutrymmet. Det får mig att tro att de medvetet utelämnat mitt namn vid anmälan.

Men åter till ärendet för detta mail. Min förfrågan till åklagarkammarens Kjell Jannesson, alternativt kammarchef Annika Öster, är ifall denna utredning kan avgöras och gå vidare till åtal eller
läggas ner snarast möjligt eftersom det orsakar bekymmer för mitt liv och jag känner mig direkt utsatt av maktmissbruk och särskild från Sveriges grundlagstadgade likhetsprincip om likhet inför lagen.

För att sätta saker i perspektiv utsattes alltså Umeå Universitet för ett tillslag från polisen i början av september 2010 där en dator beslagtogs. Denna dator återlämnades inom en månads tid. Mitt fall har nu varit aktivt(?) i strax 9 månader och vad jag förstått har inte ens
teknisk utredning av det beslagtagna materialet påbörjats.

Varje dag som passerar orsakar ekonomisk skada och därav osäkerhet för min privata, sociala och ekonomiska, tillvaro.

För att sammanfatta:

* Min konkreta förfrågan är alltså ifall en åklagare ansvarig, antingen direkt eller genom chefsposition, för förundersökningen snarast möjligt kan ta beslut i frågan. Alternativen som jag, som inte jobbar med det förvisso, ser är att lägga ner utredningen i brist på bevis, kräva påskyndad teknisk utredning eller vilken annan åtgärd som nu än gör att något sker och att denna utredning och brottsmisstanke inte blir alltför utdragen.

* Utöver detta önskar jag gärna göra – ännu en – formell begäran om att återfå det beslagtagna godset snarast möjligt. Ifall jag behöver lämna in en sådan på annat sätt än skriva i detta mail önskar jag kontaktas via mail eller telefon för att få veta hur en sådan begäran skall göras.

Mvh,
Mikael Nordfeldth
mmn@hethane.se
070-5657637

Dialog, utveckling och framtid

Senaste utvecklingen i ärendet kring misstanken mot mig gällande dataintrång är att jag besökt Jan Långström och pratat litegrann. Han är lite av en tredjepart i det här fallet, men är den som fört kontakt med media eftersom IT-kontoret själva kniper tyst. Jag var nöjd med samtalet och känner att man definitivt kan bygga bra saker utifrån händelserna.

Vid sidan av kontorets verksamhet har jag även hjälpt till med IT-småkrafs i övrigt, fortfarande ideellt, på Hamnmagasinet. Förvisso sedan nyår har jag stått i kaféet ett par gånger, men det är inte IT-relaterat utan bara som liten extra inkomst. Så jag har haft viss insyn i funktion och icke-funktion på deras infrastruktur, typ att kaféets internet aldrig faktiskt fungerat tillfredsställande medan jag varit i huset. Det har jag löst – och IT-chefen på Umeå Fritid har åtminstone sett lösningen – genom att sätta upp en privat, trådlös router i kaféet. Den var ansluten till samma icke-personidentifierade uttag som kafépersonalen tidigare kunnat använda för internetsurf/musikstreaming medan det funnits en fungerande dator. Jag har t.o.m. ersatt den trasiga datorn där som Umeå Fritid aldrig fixade med en privat…

Nu har jag dock ryckt ut allt det där.
Ingen besökare kan surfa på Hamnmagasinet nu.
Jourhavande förundersökningsledare tycker ju att sådant är dataintrång.
Trots att Umeå Kommun själva haft en icke-personkopplad dator på deras nät.

Back in the days så fanns ett öppet trådlöst nätverk på Hamnmagasinet (en hotspot med “megastor” anslutning!). Efter det någon gång (antar jag?) fattades beslut i Umeå kommunfullmäktige att alla användare av kommunens uppkoppling måste identifiera sig på personnivå (tydligen räcker inte signerat hyreskontrakt dock :D). Jag har för mig att det första av dessa trådlösa nät, dvs Umeå Energis uppkoppling, var öppet för alla. Pressmeddelandet antyder åtminstone det.

Men oavsett om det var öppet eller ej, så efter man fått nys om identifiering var det “WWW”-nätet som gällde om man inte hade personal-/elevkonto hos Umeå kommun. Det här är alltså det trådlösa nätverket som man EJ kunnat använda utan autentisering. Kafé Stormen (föreningen Daisy) drev kaféet i Hmag på den tiden och hade möjlighet att skriva ut gästinloggning dock. Problemet var att det sög då knappt någon kunde, rent tekniskt, surfa. WWW-nätet är identiskt idag – förutom att man inte ens kan få gästkonto idag (yay!). Denna situation skrev jag om när jag var med i Ung-redaktionen på Västerbottens Kuriren för drygt två år sedan. Icke-funktionaliteten har även påtalats flera gånger sedan dess i mina samtal med personal IT-kontoret.

Stefan Granberg på IT-kontoret har tidigare för mig påpekat att Sjöfruhallen på Tomtebo kopplats upp genom en transparent proxy. Där behöver man inte konfigurera om sin webläsare åtminstone, samt förmodligen inte vara begränsad till HTTP på port 80 och HTTPS på port 443 (endast). Denna “nya” (…) teknik skulle alltså kunna vara en lösning för Hamnmagasinet om det inte ska vara helgalet supertrasigt – vilket allt är för icke-personal/elev där idag. Jan Långström kontaktade Lars Klefbohm (IT-chef för Umeå Fritid, dvs ansvarig för Hmag) och bad honom inleda dialog med bl.a. mig för omstruktureringen av nätet i Ungdomens Hus. Tack Jan, det uppskattas varmt!

Enligt Jan Långström, som förvisso inte sett statistiken heller, låg trafiken uppskattningsvis kring mina påtalade 50-100KiB/s. Detta var alltså 22% (inte 30, som uppgivits tidigare) av användningen i det administrativa nätet. 9% av den totala användningen. Oavsett om man räknar in “toppar” och sådant så är 100 KiB/s marginellt. Men ingen har sett någon faktisk statistik än, trots beslut om såväl husrannsakan och teknisk undersökning. Jag hade då misstänkt IT-kontoret för fabricering av bevis om de dröjer flera dagar för att leverera samma material som husrannsakan enligt mig bör ha beslutats utifrån. Vilken statistik har de då själva tittat på?

Jag ser positivt på detta. Dialog, kommunikation och öppenhet är bra. Vi kan bygga infrastruktur tillsammans, kommunen och dess invånare. Där folk inte förbjuds från något så självklart som internet, privat kommunikation och informationsutbyte. Nu skulle jag kanske ta och fila på de där mailen till lokala politiska gruppledare i Umeå