SNS: Vad innebär federering?

StatusNet Sverige är en del av ett globalt omspännande nätverk som kallas internet. Det finns ingen enskild leverantör, ingen samlad användardatabas och heller inga användaravtal. Till skillnad från centraliserade tjänster som Facebook och Twitter, slutna nätverk med användaravtal, så har internet – och även det decentraliserade StatusNet – en öppen policy ämnad för fri användning. Så vad är för- och nackdelarna med en centraliserad jämte decentraliserad modell?

Först och främst vill jag förklara begreppet “federering”, något så gott som alla internetanvändare har stött på. Med största sannolikhet har du som nätanvändare åtminstone en federerad identitet. Alltså en lagrad profil med vilken du kan verifiera dig själv med en personlig eller hemlig detalj (typ lösenord). Det bästa exemplet är e-post, något nästan alla har stött på – och kanske rentav har fler än en instans av. Med e-post kan du välja vilken leverantör du litar på (ditt företag, Gmail, Yahoo!, etc. eller vara din egen leverantör (med eget domännamn, typ mmn-o.se). Därefter finns inga begränsningar, mer än spam-filtrering, att skicka meddelanden till andra identiteter hos andra leverantörer. E-post är decentraliserad och federerad.

De “sociala” tjänster som erbjuds av ex. Facebook, Twitter och Google+ är slutna och begränsade nätverk med centraliserad kontroll. För att använda dessa sidor måste du ha ett konto hos den enskilda leverantören! Vill du diskutera en bild med dina vänner på Facebook – ja då måste dina vänner också registrera sig hos dem med allt vad det innebär! Jämför detta med e-post, där konkurrenterna Gmail och Hotmail tillåter användare att konversera även utan lokalt konto!

I en liknelse med köttvärlden kan de slutna tjänsterna jämföras med privata utrymmen vars regler dikterar vilka som får vara där och hur platsen ska användas. Tänk herrklubbar, sektmöten etc. där kvinnor och oliktänkande utesluts – förutom att i “sociala media” handlar det om 12-åringar och personer med skyddad identitet. Bland annat därför är det konstigt att offentliga organisationer använder dessa tjänster alltmer i sin verksamhet, om man egentligen ska tjäna hela samhället.

Fria och öppna sociala nätverk som StatusNet fungerar istället på slutanvändarens villkor. Precis som med e-post kan du välja leverantör utan att uteslutas från gemenskapen (communityn). Istället för att tvingas på ett ansiktslöst, privatägt amerikanskt företag som vill tjäna pengar på din privata information (Facebok, Twitter, Google etc.) så väljer användare leverantör baserat på förtroende. I ett öppet, federerat, socialt nätverk kan man som användare välja vem man ska lita på.

Federerade nätverk: Antingen gör man allt själv och har absolut kontroll över sin egen information – eller så överlåter man detta till någon man respekterar och har förtroende för.

Är du sugen på att pröva ett öppet socialt nätverk som drivs av mjukvaran StatusNet kan du registrera dig hos t.ex. den tjänst jag själv driver tillsammans med Piratpartiet – Free & Social – eller någon av huvudutvecklarens egna instanser: Status.net och Identi.ca. Vill du “skända sociala medier” kan du använda quitter.se! Oavsett vilken du väljer kan du prata fritt över gränserna! Leve Internet!

6 thoughts on “SNS: Vad innebär federering?”

  1. Tack för en bra beskrivning av detta koncept! Betyder detta att status.net, identi.ca osv. “delar flöde”? Om jag har konto på status.net, kan jag följ en identi.ca-användare? Kan jag söka i alla tre flödena på Free & Social?

    1. Ja, typ. Ett konto på en instans (t.ex. status.net) kan följa användare på andra instanser (såsom identi.ca, freesocial.org, quitter.se).

      Endast meddelanden där någon på endera sida “följer” (prenumererar/subscribes) eller blir adresserad kommer att skickas mellan olika instanser. Så du kan ju bara söka i de “flöden” där meddelanden har importerats.

      Jag är inte helt säker på vad du menar med “flöde” i det här fallet, men alla instanser som vill prata mellan varandra kan göra det – och då kopieras hela innehållet av ett inlägg till den lokala servern. Så man inte behöver förlita sig på att det där jävla “molnet” är 100% funktionellt hela tiden.

      1. Med “vill prata mellan varandra” syftar jag på att ett mycket bra användningsområde för StatusNet är även när man INTE vill ha federering. (utbytet av information över nätet använder protokollet OStatus, vilket förstås kan stängas av om man vill)

        Man kan ju t.ex. sätta upp en “BRF-twitter” eller “skolklass-facebook”, där t.ex. alla bilder på människor som INTE vill säljas som amerikansk reklam kan lagras och vara tillåtna att ses/användas endast genom inbjudningar.

        1. Tack foer detta, tror jag ær med paa ett ungefær. Sitter paa Island för tillfællet saa anvænd fantasin nær du læser denna kommentar :)

  2. Den teknik jag tror mest på vad gäller federerade sociala nätverk är XMPP-baserad teknologi. Varför? För det enda som saknas är ett vettigt sätt att publicera ens kreationer (bloggpostar, kommentarer, pingbacks, låtar, filmer, bilder etc) till omvärlden, allt annat – inloggning, chatt, röst, filöverföring etc – finns redan i protokollet.

    Det jag dock undrar mest över är när BuddyCloud kommer bli färdigt för användande på riktigt. :)

    1. Per Ekström: OStatus bygger på PuSH det med, så det är inga konstigheter i förhållande till XMPP egentligen. Fördelen med OStatus (som alltså StatusNet använder) är att det där sättet att publicera ens kreationer på FINNS – dvs ActivityStreams (dvs Atom-feeds med särskilt namespace och metadata).

      Och eftersom det är XML så är verktygen för XMPP-anpassning inte långt borta .)
      …det är dock intressant att ActivityStreams ev. kommer att genomgå stor förändring (dvs vara strikt JSON framöver). Och ska man integrera med övriga webben blir det plötsligt drygare om man använder XMPP-utvecklingsverktygen.

      XMPP vore dock intressant att använda sig av också. Däremot har jag inte tänkt vänta på någon sådan lösning innan jag lämnar Faceshit och Twatter… .)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *