Min användarvänliga vardag

Jag läste att opassande har haft problem med sin proprietära, inlåsta hård- och mjukvara. I kommentarsfältet nämner Anna Troberg att hennes nedlåsta och användarhatande Playstation 3 inte lät henne göra vad hon ville med sin musik. “Vår användarovänliga vardag” säger de. Låt mig introducera er till min användarvänliga vardag:

Att komma igång fort

Min laptop såldes med Linux förinstallerat, istället för Windows eller Mac OS X. Fast eftersom jag inte var van med den distribution som Asus slängde med så surfade jag in på Ubuntu Linux hemsida och började ladda hem det istället – lagligt gratis och fritt från licensnycklar etc.. En timme senare satt jag med ett fullfjädrat operativsystem, med allt från den modernaste kontorsmjukvaran till avancerad bildredigeringsmjukvara, redo med en kompetent webläsare och fullständigt film- och mediastöd.

Återställa film och musik

Eftersom datorn var ny så hade jag givetvis ingen musik och dylikt inlagt i datorn. Så jag väljer att som hastigast, för att ha något att lyssna på, koppla in min externa hårddisk. Mediaspelaren som följer med Ubuntu indexerar snabbt samtlig musik på disken – och låter mig filtrera fram musiken med några tangenttryckningar. Alternativet finns förstås här att helt DRM-fritt kopiera över allt till datorn lokalt, så jag drog över favoritlåtarna.

Precis som ett USB-minne

…så efter att ha kopierat över musik etc. från hårddisken till laptopen – i en mappstruktur som jag själv delat in  – så ser jag till att uppdatera musikarkivet på min smartphone. Detta görs genom att koppla in den i USB-uttaget på vilken dator som helst och sedan kopiera över, precis som till ett USB-minne. Inga begränsningar i antalet datorer jag kan synca mot eller något sådant konstigt. Eftersom jag har 32GiB intern lagring plus ett utbytbart 16GiB minneskort så oroar jag mig heller inte för platsbrist.

Det bästa här är att jag t.ex. har ett par “blandmappar” som inte har varken gemensam artist eller ursprungskiva. Eftersom jag kan lägga över musiken exakt som de ligger på hårddisken, så jag väljer helt enkelt att spela upp mappen, istället för att behöva prångla in det genom någon avancerad och krånglig iTunes-lösning. Särskilt noterbart är att jag slipper radera musikarkivet helt ifall jag byter dator.

En handdator man kan ringa med

Min “smartphone” är inte en Android. Det är absolut inte en iPhone. Min smartphone är nämligen en Nokia N900, som kör Linux rakt av – faktum är att det bygger på samma system som jag kör i min laptop. Eftersom hårdvaran i dagens “telefoner” klarar av fullfjädrade operativsystem prestandamässigt, så tycker jag det vore jobbigt att begränsa mig. Min telefon kör faktiskt i grunden samma operativsystem som min laptop, fast avskalat förstås.

Telefonins fria framtid

Eftersom jag inte är ett så stort fan av att betala överpriser för något som bör vara en mänsklig rättighet – kommunikation alltså – så tycker jag det är motbjudande att betala c:a 5kr per tusen tecken (sms-kostnad). Istället har jag ett abonnemang för 80kr i månaden (under 100-200 sms) som ger mig närmast obegränsat med kommunikation – eftersom jag får 3G-täckning i de områden där jag inte har tillgång till vanligt, gratis trådlöst nätverk. Handdatorn kan även användas som 3G-modem när jag t.ex. vill använda ett riktigt tangentbord men inte är hemma.

Både min laptop och min N900 var snabba och enkla att konfigurera mot ett Jabber-konto (jag kör en egen server och har XMPP-adressen mmn@hethane.se). Genom detta har jag gratis möjlighet till både röst- och videosamtal oberoende av var jag är och hur jag är ansluten till internet. Givetvis laggar det till någon gång, men är täckningen urusel kan man ju alltid växla över till textkommunikation istället. Utan några begränsningar i varken plånbok eller teckenmängd.

Så varför lever människor kvar i det förflutna? Jag läste t.ex. om nya iPhone häromdagen som – hör och häpna – möjliggör fet och kursiv text i dina mail. Wow. Välkommen till framtiden, Apple-användare, jag förstår att ni är stolta. Ni som kör Android borde även ni fråga er varför det ni installerar heter “app” och inte “application”.

9 thoughts on “Min användarvänliga vardag”

  1. Rent tekniskt kör faktiskt även Android linux…
    Men man har lagt lite egna apier ovanpå istället för att implementera GNU rakt av.
    Men det vet du nog redan.

    Som programmerare däremot ser du inget av detta eftersom alla program körs i en virtuell maskin som tolkar bytekod. Man är helt enkelt ganska långt från hårdvaran. Men vill man kan man skriva kod i C som exekveras direkt, men då är man ju bunden till en viss processor och tappar portabilitet. Det är lite hugget som stucket vilket man väljer men jag tror att det i längden kan löna sig at abstrahera det extra steget man gör i Android. Samtidigt har man i stort sett garanterat att det aldrig kommer att vara ett operativ för persondatorer. Fast det kommer nog snart att gå att köra appar på persondatorer! En app-körare är märkligt frånvarande, men så har jag inte letat heller.

      1. Jaja, C-koden är portabel. Men den kompilerade koden är det inte. Man distribuerar vanligen en apk-fil när man distribuerar Android-applikationer och då är ju din C-kod kompilerad. Man skulle naturligtvis kunna distribuera källkoden men det vanliga är att användare inte har utvecklingsmiljön installerad…
        Är det så att man kör en fullinstallation av unix så ingår ju verktyg och det hamnar i ett annat läge förståss…

    1. dinsyrra: Ack så sant. Linux och kringliggande mjukvara består ju av fria licenser som ger användaren rättigheter. (GPL, Apache, BSD, etc.)

      Vad jag åsyftar är ju dock licensnyckelfritt, så jag tar och ändrar det på momangen .)

  2. >> Ni som kör Android borde även ni fråga er varför det ni installerar heter “app” och inte “application”.

    Vad skulle man inte ge för Flashbacks fina *facepalm*-smiley här. Det var det bästa du kunde komma på? Jag förstår att du är ledsen för att N900 inte är eller kommer bli en hit, men tyvärr är en stor del av anledningen den att det inte vart så bra. Fast fri då. Och numera övergiven.

    1. Du missade att N900an kan köra MeeGo? MeeGo är, precis som N900ans operativsystem Maemo, en helt vanlig Linux-distribution.

      Jag kommer att fortsätta köra fullblodiga program på mina datorer. Inga jävla handikappade Java-varianter, eller censurerande distributionsled för mig inte.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *