Littfest, upphovsrätt och förlagförakt

Jag befinner mig på Littfest i Umeå. En intressant festival som har sitt ursprung inom litteraturen, men det finns mycket där i kringområdet som bakas in väl här!

Min dag började med att lyssna på en paneldebatt om noveller (eller kortprosa som det heter hos lurande förläggare). Allmänt trevligt slölyssnande på PO Enquist, I say, men mitt intresse peakade vid nästa debatt: “Bokens framtid”.

Här diskuterades ungefär kvaliteten mellan läsplatta (Kindle etc.) och bok. Även skillnaden mellan print-on-demand och “riktiga böcker” (trådbundna t.ex.) togs upp. Bonnier kritiserades friskt, eftersom de har horribla avtal med författare etc. Förlag i allmänhet dissades förövrigt i novelldebatten, så jag misstänker en slags trend. Författare har genom alla tider behövt leva på dåliga avtal, så det är klart att ett visst förakt växer.

Paneldebatt om "bokens framtid" på Littfest i Umeå Folkets Hus. Moderator: Andreas Ekström

Så det intressanta för dagen dyker upp här. Det började diskuteras upphovsrätt gällande bokens framtid. Fast vad är upphovsrätt för gemene man? Jo, de ekonomiska rättigheterna. Diskussionen, med bl.a. författaren Daniel Åberg som släppt en bok gratis, kretsade mycket kring detta. För mycket. Trots att den är deklarerat död sedan ett par år tillbaka. Ekonomiska rättigheter betyder ju ingenting ö.h.t. för vad upphovsrätten faktiskt är tänkt att skydda – de ideella rättigheterna. Vad jag moraliskt får göra med ett skapat verk.

Andreas Ekström, författare av Googlekoden, var moderator och verkade greppa skillnaden. Jag ställde en fråga till författaren om licensiering – vad får jag göra med boken? Okej, den är gratis, men får jag ö.h.t. skriva ut den på papper själv? Får jag binda en egen bok? Får jag därefter sälja den, eller ge bort i julklapp för den delen? Mjo, författaren hade tänkt på licensiering men inte “hunnit med” att sätta den officiella Creative Commons-stämpeln.

Det är mot detta vi måste vinkla debatter und so weiter för att faktiskt komma någon vart. Påpeka att fritt och gratis är olika. Gamla nyheter, jag vet, men det verkar alldeles för lätt för randoms och obekanta i diskussionen att falla in i pengatänket.

5 thoughts on “Littfest, upphovsrätt och förlagförakt”

  1. Hej! Tack för din fråga på seminariet. Ett klargörande – jag tolkar det du skriver om mitt uttalande om CC-licensieringen lite som att det bara var något jag hasplade ur mig utan att egentligen ha tänkt på tidigare. Så är inte fallet, redan när jag presenterade mina utgivningsplaner ett par månader före utgivningen skrev jag klart och tydligt i ett pressmeddelande att tanken var att e- samt ljudbok skulle ha CC-licens. Att det inte kom med i e-boken (ljudboken är ju inte klar ännu) berodde enbart på enorm stress de sista dagarna i januari när allt skulle färdigställas och läggas upp. Att vara ett enmansförlag och lyckas få ut en produkt med hög kvalitet på kort tid i tre kanaler samtidigt är inte helt oproblematiskt… Jag ska dock så fort jag kommer hem åtminstone delvis åtgärda bristen, genom att skriva ut på min nedladdningssida vilka villkor som gäller.

    1. Daniel Åberg: Jag skrev på handdatortelefonen medan jag lyssnade på Googleföredraget, så formuleringarna blev som det blev. Jag menade mest att det inte är något som tar särskilt mycket tid, men då är jag väl medveten om att sådant kan falla bort i stressen.

      Så tack för ditt klargörande, så inte en dålig formulering skapar felaktig uppfattning! .)

  2. Jo det är nog viktigt att inse att det är självkart för oss pirater att det är friheten som är det viktiga, men för gemene man (som naturligtvis står i bjärt kontrast till versale man :-P=) kretsar nog tankarna ofta mer kring gratis.

  3. Hur avgör du vad upphovsrätten “faktiskt är tänkt” att skydda? Menar du dess uttalade syfte eller dess bakomliggande orsaker, idag, för 50 eller 500 år sedan? Den kontinentaleuropeiska upphovsrätten, som Sverige tillämpar, innehåller såväl en ekonomisk som en ideell del, den senare starkt hävdad av Victor Hugo i Frankrike. I amerikansk upphovsrätt framhävs nästan enbart den ekonomiska delen, på bekostnad av den ideella.

    Historiskt kan man dessutom identifiera en offentligrättslig del, den där staten lägger sig i vilka tankar och åsikter som får spridas, och som låg till grund för den äldsta “upphovsrätten” i England (spår av samma sak finns i den svenska upphovsrätten, som fram till 1876 var integrerad i tryckfrihetslagstiftningen, och dessa spår har på senare tid återkommit i form av förbud mot “anordningar”, vanligen skriftliga sådana, för att kringgå kopieringsskydd).

    Sedan är det en annan sak att den tekniska och sociala utvecklingen mer eller mindre gjort den ekonomiska delen av upphovsrätten obsolet och omöjlig att tillämpa i praktiken. Jag vill bara inte gå med på att “tanken” med upphovsrätten skulle ändras i takt med vad som händer i Silicon Valley.

    1. Anders Andersson: Jag tänkte mest på att den ideella rätten är en mänsklig rättighet enligt FN. Inte den ekonomiska. Därför är det eimligen den rätten som legat till grund (varit ursprungligt incitament) för dagens ekonomiska upphovsrätt.

      Oj vad jag skriver luddigt, men jag är lite på språng, hoppas det där förklarade min tankegång i alla fall .)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *