Ingen reklam tack, tycker Flurken

Flurken vill inte ha din reklam! Smajl.

Detta passar inte riktigt in i min modeblogg, så det får ett separat, svensktextat inlägg. Fast jag tror att mycket inspiration kommer från Nümph eller Monki! Mina favvoklädesmärken alltså… [följt av något man skriver till modebloggläsare].

…men när jag tänker efter verkar det som att det mest kommer från Inkoddi [mirror] ursprungligen, fast beblandats med nya intryck…

…i vart fall kände jag kreativiteten falla in och fipplade en glad figur till lägenhetsdörren! I call it “Flurken”. Få individer lär veta varför, eller vad det innebär. Men det är nog lika bra så. Det karaktäriserar flurkismen på sätt och vis.

Update: Hur kan man göra en modeblogg utan reklam egentligen? Det är något jag lär fundera på under denna period av personlighetsbyte. För ska man ändra på världen och göra t.ex. modebloggare till fullgoda, demokratiskt bidragande medorgare i en nation måste man veta vad som lockar.

Fame and fortune eller bara uppmärksamheten? Ett utlopp för egocentrism, kanske affärsmässighet eller handlar det faktiskt om att man vill göra något bra/utvecklande? Samt faktiskt tror på det. Kanske är det vi icke-modebloggare som missförstått? Hm. Nåja, detta blir för långt för ett post scriptum nu. I stop now.

“Modebloggare” innebär f.ö. snarare “vardagsblottare” än att det har något med klädbranschen att göra. Jag är helt fascinerad av begreppet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *