I all hast och väntan på sömnens infall

UmeTV kicks ass. Med starkt stöd av ständiga bisittare samt givetvis medprogramledaren Habib så skapar vi lokal-tv som få har sett den förut. Och nu senast även Miranda Lundin som körde ett par sånger i “studion”.

Det är b, det är opretentiöst och det är amatörmässigt. Men vi blir märkbart bättre och bättre för varje avsnitt. Än så länge har det bara varit 5 talkshows, men ändå känns det som att vi nått till en nivå där ett helt program är sebart och dugligt. Så känner jag i alla fall.

Kreativiten flödar och folk vill spela på vardagsrumscenen. Människor tittar på UmeTV och snart – hoppas jag innerligen – kommer fler att vilja producera material. Frågan är hur länge man kan hålla på på egen hand utan något stöd utöver det man ger varandra.

Lokal-tv är så mycket mer än enkelriktad television i Umeå. UmeTV har potential att faktiskt vara en kanal som samlar kultur och kreativitet – televisionen är endast en drivkraft. Egentligen anser jag att målet är att peppa folk att göra saker – att våga släppa lös och låta spontaniteten ta över. Experimentalism!

Att göra något opretentiöst och b är att öppna upp sig till andra. Det är att bjuda på sig själv. Det hjälper oss att skapa en delad kultur som grundar sig på vår relativt lilla stads mångfacetterade befolkning.


Det här kan vem som helst göra.

Fuck vanlig tv. Sådant har jag inte sett på evigheter känns det som. Som Habib säger, när vi i lägenheten ser något på dumburken så är det bara UmeTV som gäller. Det säger något om föraktet mot “vanliga kanaler”.

One thought on “I all hast och väntan på sömnens infall”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *