Tag Archives: iphone

Piratpartiet borde ha lämnat Skypeskutan för länge sedan

Nu tycker jag att det inte finns ett endaste uns av försvar kvar för Skype-användning i den debatt som nu ett tag legat på is inom Piratpartiet. Först ska jag förklara vad vi hade kunnat göra om XMPP fick samma utrymme som Skype – där samtliga punkter är direkta kontraster till vad Skype omöjliggör för användare:

  • Obegränsad anpassningsmöjlighet. Varesig partiets aktivister är funktionshindrade eller ej, vare sig man är fattig och har dålig hårdvara eller ej, vare sig användaren befinner sig mitt i tumultet i Syrien eller diskuterar våfflor på Trästockfestivalen – så hade vi alla kunnat kommunicera, koordinera och organisera.
  • Byggande av framtiden. Partiet hade legat i teknologins framkant och kunnat erbjuda alla aktivister en stabil, öppen och fri metod att kommunicera som kan integreras i så gott som vilken teknologi som helst det kommande decenniet och längre fram.
  • Budgetnedskärning med förbättrad funktion. Gratis röst- och videokommmunikation via våra “smartphones” – vare sig man är ansluten på 4G, 3G, wifi eller landlina. XMPP erbjuder ej censurerbar kommunikation över datatrafik och man kontrollerar infrastrukturen själv – så t.ex. Telia inte kan tvinga en att betala mer för mindre.

Så vi borde ha lämnat Skype bakom oss för länge sedan. Inte nog med att det alltid varit ett slutet protokoll med endast proprietära klienter. Inte nog med att meningsmotståndaren Microsoft köpte upp Skype och man således med Skype-användande aktivt gynnar mjukvarupatent, molnifiering och upphovsrättsförstärkning. Inte nog med att Skype samarbetar för avlyssning av politiska dissidenter och dylikt…

…numera är det dessutom så klart det kan bli att Skype, med Microsoftstyret, överlåter privata konversationer till den övervakningsentitet som önskar ta del av dem.

Det finns inte en chans att jag kan acceptera partiets aktiva stöd för Skype som kommunikationsplattform. Inte för styrelsearbete och inte för organisering. Någon måtta får det vara.

Lösningen som idag erbjuder mer och bättre funktionalitet än Skype heter XMPP. Piratpartiet har redan – under helt egen kontroll – den infrastruktur som behövs. Det enda som behövs är att folk lever som de lär. Det finns fria, öppna klienter för användning av XMPP-nätverket som det enda hindret hittills för att använda har varit personfaktorn. Folk har inte velat göra det.

Så Piratpartiet bör – om organisationen ska verka som den lär – omedelbart avbryta användningen av Skype som mjukvara och protokoll.

Annars, vad kommer härnäst. Ska Anna Troberg skaffa en iPhone och göra reklam för SF Bio?

Hur bemöter man “Skickat från min …”?

Om folk skickar saker till ens brevlåda med uppenbara reklambudskap, hur ska man bemöta det? Jag tycker i alla fall att man ska upplysa dem om att de gör det (standardinställning etc.) men särskilt även vilka de gör reklam för.

Det är väl ungefär detsamma som att stå och vänta på att Spira dimper ner i brevlådan hemma för att sedan öppna dörren och förklara att det inte alls är “samhällsinformation”. Samt att Svenska Kyrkan minsann inte alls vinner särskilt många trovärdighetspoäng hos mig, oavsett hur PK man har blivit senaste decenniet eller två.

Såhär försöker jag bemöta folk som gör reklam i min inbox. Länkarna är förfinade för att passa det här inlägget bättre:

> Skickat från min iPhone

Nej till reklam, tack! Så här kommer lite antireklam:

Får jag be om att det inte görs reklam för Apple i min inkorg? Ett företag vars fabriker har så dåliga arbetsförhållanden att människor begår självmord – och kontrollbesök möts av en teater snarare än verklighet?

Att de sedan arbetar aktivt för att försämra datormarknaden och ta bort viktig funktionalitet i en allberäkningsmaskin (möjligheten att köra valfria program) med hjälp av den vinst de tar ut för sina överpriserade produkter är ju en annan rätt hemsk sak. Samt att de spårar ens geografiska rörelser och mellanlagrar ens sms i USA.

Sedan förbehåller de sig rätten att stänga av program man lagligt köpt och installerat. Det om något borde väl vara en varningsklocka för att inte använda deras produkter.

En tidigare variant med annan sakupplysning har varit följande:

> (Skickat från min iPhone)

Brrr, ta bort den där iPhone-signaturen. Skriv istället något i stil med: “Apple är ett avskyvärt företag som låser in sina användare vilket skadar kreativitet och innovation. Dessutom stämmer de konkurrenter med redigerade bilder som bevisgrund bara för att hjälpa sin egen marknadsposition.”

Resultatet blev:

> (Skickat från min skitlur)

Score!

MeeGo kommer till ny Nokia-telefon

Inte bara kommer man att kunna köra MeeGo på Nokias N900, de släpper till och med en ny telefon (codename: Lankku). TT verkar ha nått ut med den nyheten i alla fall. Ett stort lyft för fri mjukvara – och öppna plattformer. Ett stort slag i ansiktet mot de som snärjer in användare, stävjer kreativitet och förbjuder innovation (läs: Apple). Eller bara gör det krångligt och oflexibelt (läs: Google’s Android).

Moreover, it’ll run MeeGo Harmattan, ship in Q3 to folks in Europe, boast a 960 x 540 screen resolution, include an 8 megapixel AF (read: not EDoF) shooter and sport a frame that’s just marginally thicker than the iPhone 4 — reportedly, anyway.

MeeGo är ett fullfjädrat Linux-baserat operativsystem som klarar av att köra så gott som vilken applikation som helst som är skriven för vilken dator som helst. Till skillnad från iPhone och Android, där du behöver ett specialutvecklingskit och ibland inte ens får distribuera programmen (läs: iPhone). I princip gäller det att om ett program finns för Ubuntu Linux så kan du köra det på en MeeGo-plattform. Sedan finns det förstås hårdvarubegränsningar, men du behöver i alla fall inte leva med brutalt handikappade, begränsade och inlåsta “appar”.

Jag har skrivit mycket om fördelarna med MeeGo’s Nokia-ägda företrädare Maemo – som jag alltså kör på min Nokia N900. Alltså ett fullfjädrat operativsystem utan påhittade begränsningar. Särskilt förbättrar det ens möjlighet att kontrollera sin egen, köpta hårdvara – istället för att överlåta det till ett privatägt amerikanskt företag, eller liknande.

Mer information finnsNokias hemsida benämnt “Swipe” verkar det som. Engadget har fått hålla i telefonen och presenterar exempelvideos. Själva telefonen är ju dock inte intressant, utan det är operativsystemet (förutom kanske Nokias Swipe-specialare) som gäller. Licensmässigt är MeeGo (mjukvaran, inte trademarket nödvändigtvis) helt okej för vilken leverantör som helst att implementera i sin telefon – och för utvecklare är det en standardiserad drömmiljö. Telefonen i sig har dock inte ens ett löstagbart batteri enligt Wikipedia:

Battery: BV-5JW 1450 mAh Li-Ion battery (non user removable)

…så då fortsätter jag att använda min N900 då, eftersom MeeGo såväl som dess applikationer kan köras på den likaså. Då har jag ett tangentbord också. Tji fick ni.

http://www.engadget.com/2011/06/20/is-this-nokias-lankku/Lldddddddd
patently_apple_recording_disabled_on_iphone_at_concert

Apple förbjuder dig att filma konserter

Det är ju nästan så man inte kan tro det. Första april eller något. Men Apple är Apple och det förvånar mig egentligen inte särskilt mycket. Med ekonomiska intressen i iTunes, nära band med skivindustrin, lojal användarbas och fascistisk policy på program till sin hårdvara – då är det inte undra på att Apple vill förbjuda sina kunder att filma konserter. Detta går att utröna från en patentansökan de nyligen gjort.

A patent application filed by Apple revealed how the technology would work.

If an iPhone were held up and used to film during a concert infra-red sensors would detect it.

These sensors would then contact the iPhone and automatically disable its camera function.

Det här är ju värre än att man inte kan använda en iPhone om den är “för varm”. Man kan ju ställa sig frågan vilket syfte man inte får spela in i – för upphovsrätt kan väl ändå inte vara så jävla kinkigt numera? Samt att personen som filmar har betalat för sin biljett. Förmodligen kommer detta i praktiken endast erbjudas The Big Four-artistrelaterade arrangörer, men teknik är teknik är teknik och kopierbar. Även om det är patenterat. Alltså slår tanken mig att censurfunktionen kan aktiveras även utan specialhårdvara, med tillräckligt mångas hackares engagemang.

För att tilllägga en mycket seriös och dyster tankegång till detta så börjar man fundera på vem som kan hindra inspelning. Om det blir på en konsert så är det kanske inte hela världen, förstås. The Big Four-skivbolagen, som lär jubla över detta, är ju inte särskilt intressanta ur artistaspekt i vilket fall. Det finns nog med hemmafilmat material av Britney Spears-konserter och dylikt på internet. På så vis kanske de gör en samhällstjänst.

Däremot vill jag gärna erinra mig hur viktiga amatörfilmerna från Tunisien, Egypten, Libyen etc. är. De som rapporterar diktaturernas maktmissbruk, brott mot mänskligheten och händelseförloppet i en massrevolution av sällan skådad storlek. Det kommer inte att kunna hända i framtiden, när diktaturer kan skaffa sig egna kamera-handikappare.

Betänk även den lokalare nyheten om polisen på tunnelbanan. Tänk om någon fick för sig att förbjuda inspelning och fotografering på tunnelbanor. Tekniken kommer ju att finnas tillgänglig, och säkert “öka tryggheten”. Ja det som Jesper Nilsson råkade ut för förvisso aldrig skett, då han inte tagit fram sin mobilkamera (en iPhone som inte hade kunnat fota), men tänk så mycket efterspel till den debatten som aldrig hade ordats. Trycket som kom av #gategate skulle aldrig ha uppstått.

Den största oron för gemene Svensson ligger väl dock i att någon hackar eller kopierar systemet – och förenklar användningen. Då behövs det förmodligen inget större än en tändsticksask för att din handhållna superdator ska bli lika dum som en Nokia 3310.

Ta avstånd från de som aktivt försämrar sina tjänster och produkter.
Finansiera inte en avveckling
av funktionalitet och kommunikationsmöjlighet.
Främja fri mjuk- och hårdvara – med vilket detta bakåtsträvande omöjliggörs.

Kom ihåg att om du lagt minsta krona på en iPhone, iPad, iPod, deras programutbud eller gjort reklam för något av det – då har du medfinansierat ovannämnda patent. Du har alltså med egna blodiga händer bidragit till produktutveckling som inte bara påverkar dig och dina vänner negativt. Det kan rentav hämma en demokratisk utveckling genom att censurera och omöjliggöra dokumentation och kommunikation.

PS. pettter nämner på IRC att det förstås inte är Apple som förbjuder att filma på konserter – det kravet står arrangör och artist för (genom skiv- och bokningsbolag). Där har han helt rätt. Jag vill dock mena att det fortfarande, med ovanstående resonemang, är oförsvarbart att med godtycklig kontrollmetod styra när man får och inte får fotografera – istället för att överlåta det ansvaret till den individ som brukar hårdvaran.

Min användarvänliga vardag

Jag läste att opassande har haft problem med sin proprietära, inlåsta hård- och mjukvara. I kommentarsfältet nämner Anna Troberg att hennes nedlåsta och användarhatande Playstation 3 inte lät henne göra vad hon ville med sin musik. “Vår användarovänliga vardag” säger de. Låt mig introducera er till min användarvänliga vardag:

Att komma igång fort

Min laptop såldes med Linux förinstallerat, istället för Windows eller Mac OS X. Fast eftersom jag inte var van med den distribution som Asus slängde med så surfade jag in på Ubuntu Linux hemsida och började ladda hem det istället – lagligt gratis och fritt från licensnycklar etc.. En timme senare satt jag med ett fullfjädrat operativsystem, med allt från den modernaste kontorsmjukvaran till avancerad bildredigeringsmjukvara, redo med en kompetent webläsare och fullständigt film- och mediastöd.

Återställa film och musik

Eftersom datorn var ny så hade jag givetvis ingen musik och dylikt inlagt i datorn. Så jag väljer att som hastigast, för att ha något att lyssna på, koppla in min externa hårddisk. Mediaspelaren som följer med Ubuntu indexerar snabbt samtlig musik på disken – och låter mig filtrera fram musiken med några tangenttryckningar. Alternativet finns förstås här att helt DRM-fritt kopiera över allt till datorn lokalt, så jag drog över favoritlåtarna.

Precis som ett USB-minne

…så efter att ha kopierat över musik etc. från hårddisken till laptopen – i en mappstruktur som jag själv delat in  – så ser jag till att uppdatera musikarkivet på min smartphone. Detta görs genom att koppla in den i USB-uttaget på vilken dator som helst och sedan kopiera över, precis som till ett USB-minne. Inga begränsningar i antalet datorer jag kan synca mot eller något sådant konstigt. Eftersom jag har 32GiB intern lagring plus ett utbytbart 16GiB minneskort så oroar jag mig heller inte för platsbrist.

Det bästa här är att jag t.ex. har ett par “blandmappar” som inte har varken gemensam artist eller ursprungskiva. Eftersom jag kan lägga över musiken exakt som de ligger på hårddisken, så jag väljer helt enkelt att spela upp mappen, istället för att behöva prångla in det genom någon avancerad och krånglig iTunes-lösning. Särskilt noterbart är att jag slipper radera musikarkivet helt ifall jag byter dator.

En handdator man kan ringa med

Min “smartphone” är inte en Android. Det är absolut inte en iPhone. Min smartphone är nämligen en Nokia N900, som kör Linux rakt av – faktum är att det bygger på samma system som jag kör i min laptop. Eftersom hårdvaran i dagens “telefoner” klarar av fullfjädrade operativsystem prestandamässigt, så tycker jag det vore jobbigt att begränsa mig. Min telefon kör faktiskt i grunden samma operativsystem som min laptop, fast avskalat förstås.

Telefonins fria framtid

Eftersom jag inte är ett så stort fan av att betala överpriser för något som bör vara en mänsklig rättighet – kommunikation alltså – så tycker jag det är motbjudande att betala c:a 5kr per tusen tecken (sms-kostnad). Istället har jag ett abonnemang för 80kr i månaden (under 100-200 sms) som ger mig närmast obegränsat med kommunikation – eftersom jag får 3G-täckning i de områden där jag inte har tillgång till vanligt, gratis trådlöst nätverk. Handdatorn kan även användas som 3G-modem när jag t.ex. vill använda ett riktigt tangentbord men inte är hemma.

Både min laptop och min N900 var snabba och enkla att konfigurera mot ett Jabber-konto (jag kör en egen server och har XMPP-adressen mmn@hethane.se). Genom detta har jag gratis möjlighet till både röst- och videosamtal oberoende av var jag är och hur jag är ansluten till internet. Givetvis laggar det till någon gång, men är täckningen urusel kan man ju alltid växla över till textkommunikation istället. Utan några begränsningar i varken plånbok eller teckenmängd.

Så varför lever människor kvar i det förflutna? Jag läste t.ex. om nya iPhone häromdagen som – hör och häpna – möjliggör fet och kursiv text i dina mail. Wow. Välkommen till framtiden, Apple-användare, jag förstår att ni är stolta. Ni som kör Android borde även ni fråga er varför det ni installerar heter “app” och inte “application”.

Den låsta plattformens baksida

Som konsekvens av upphovsrättsliga bekymmer med distributionen av program, spel och säkert hårdvaran tillhörandes Playstation 3 så har Sony – vilket vi alla vet – infört extrema åtgärder för att begränsa dina möjligheter att använda den.

De har inte bara stängt av möjligheterna att köra valfritt operativsystem, de spenderar en massa utvecklingspengar på att försöka stoppa kopiering vilket allt som oftast bara orsakar användarproblem med såväl spelande som filmtittande – det vill säga helt legitimt brukande av produkten du äger och har köpt för egna pengar.

Om du tycker att begränsningarna jag nämnde ovan ändå på något sätt kan vara okej är du den jag vill nå ut till, men förmodligen inte den person som kommer att ta till sig av vad jag skriver. I vart fall så vill jag skriva, för dig, med anledning av…

… det centraliserade programutbudet

Som konsekvens av ett instängt, begränsad och centraliserat programutbud (precis som med Apple’s iPhone) så har man lagt ner ännu mer pengar på att försöka skapa en betalningsmodell. Systemet ifråga dubbelagerar även som verifikation på ditt ägande och bör rimligen vara “säkert” då det hanterar ekonomi. Databasen som allt lagras i håller nämligen koll på dina personuppgifter och annan information, t.ex. kreditkortsnummer, som du tillhandahåller.

… betalningsmodellen

Som konsekvens av betalningsmodellen kan användarna emellanåt ej spela sina lagligt köpta spel på grund av problem hos den enda leverantören (Sony). För att bevara sin kontroll så hindrar man t.ex. användare från att logga in med sitt konto på fler än 4(?) kompisars/LAN-caféers konsoler. Vidare sträcker sig kontrollen till att du ibland inte kan spela spel alls – vilket exempelvis är fallet sedan ett par dygn tillbaka i skrivande stund. Datorerna som hanterar ditt namn - och kanske även kreditkortsuppgifter – har nämligen utsatts för dataintrång.

… spårning och lagring

Som konsekvens av att din identitet spåras så måste ju detta data finnas tillgängligt någonstans. Inte bara lagrat utan faktiskt tillgängligt, eftersom uppgifterna behöver tillgås när man t.ex. betalar för spelen. Denna påkostade struntlösning har du förmodligen okejat genom att knappa in siffrorna – varigenom Sony givits direktaccess till ditt bankkonto. Med tanke på att Sony inte är svenska har Datainspektionen inget att säga till om – vilket gör att du inte har en chans att veta hur dina känsliga person- och kortuppgifter lagras.

… centraliseringens risker

Som konsekvens av den tillgängliga och centraliserade databasen utsätts alltså samtliga användare för ekonomiska risker när Sony riskerar ha delgett dina kortuppgifter till obehöriga individer i och med dataintrånget. Tänk vad mycket bättre för alla om betalningsmodellen var annorlunda – eller kanske att utvecklare kunde göra program och spel till konsollen utan Sonys centralisering och kontroll. På samma sätt som t.ex. Debian och Ubuntu i Linuxvärlden fungerar.

… den obligatoriska slagdängan

Som konsekvens av dataintrånget och riskerna för användarnas person- och kortuppgifter bör man väl aldrig någonsin lita på ett företag som Sony? Där man kräver kontroll och bevisligen inte kan ta ansvar för drift och säkerhet. Eller för den delen officiellt uttalat installerar trojaner på din dator om du vill lyssna på musik från skivbolaget Sony.

Kom ihåg att ovannämnda aldrig hade skett (på så stor skala, vi talar ju miljontals kunder) om mjukvaran var fri och hårdvaran var öppen. För då hade vi inte behövt de felande systemen i första början. Tänk så mycket billigare för företagen, bättre spridning för producenterna, djupare förståelse för användarna och tryggare privatliv för alla vi hade kunnat uppnå – om inte företagen var sådana kontrollfreaks. Det biter dem ju ändå alltid bara i ändan och folk föredrar i slutänden ändå en säkrare, tryggare och bättre communityutvecklad miljö. Vare sig det är digitalt eller i samhället i övrigt.

Så till syverne och sist, nu när du aldrig mer ska köpa en Sony-produkt kanske du även bör tänka på att din stalkphone (iPhone och Android) inte bara lagrar dina kreditkortsuppgifter och är sårbar på samma sätt. Den lagrar även din geografiska position ganska kontinuerligt. Eftersom operativsystemet dessutom är slutet kan du inte garanteras att Apple (eller någon som jobbar där) inte har programmerat in möjligheten att ta kontroll över din iPhone vilken dag som helst – oavsett skäl.

Apples vilseledande marknadsföring – en konsumentfråga

Jag har börjat bli less på Apple med sina inskränkande produkter och desinformativa kampanjer. Dels hatar de fri mjukvara och försöker aktivt att indirekt motverka dess utveckling och utbredning på flera nivåer. Vidare säljer de oerhört begränsade wannabe-handdatorer som endast får köra “godkänd” mjukvara – istället för att överlåta mjukvaruförtroende till användaren. Kom igen, man får inte ens byta batteri själv på sin iPhone/iPad utan måste lämna in till särskilda, Apple-godkänd, servicebutiker.

A movie about trusted computing by LAFKON.

Förtroende är en djup övertygelse om sanning och vad som är rätt – och kan inte påtvingas. [...] Ifall du får någons förtroende har du etablerat ett förhållande baserat på kommunikation, delade värderingar och erfarenheter. Förtroende beror alltid på ömsesidighet.

Denna process har blivit omformad av datorindustrin. Nu gör ett mikrochip den uppgiften åt dig. Industrin kallar det “förtrolig datoranvändning”. [...]

Industrins tolkning av förtrolig datoranvändning liknar detta – för att bekämpa hot och göra datoranvändning mer pålitlig. Den stora skillnaden är att du kan inte bestämma själv vad som är pålitligt och ej. Detta eftersom de redan bestämt för dig – och de har redan bestämt att inte lita på dig.

Om de inte litar på dig – varför skulle du lita på dem?

Essensen av texten ovan är oerhört viktig. Ifall ens användande av teknik ska vara pålitlig och förtrolig måste användarens värderingar tas i beaktande. Med Apple (och givetvis många andra, och inte bara Microsoft) och övrigas idéer om “säkerhet”, “trygghet” och dylikt för datoranvändarna fördummar och begränsar man potentialen i t.ex. ens “smarta telefon” – och gör det till en leksak snarare än ett verktyg.

Begränsningarna i din korkade telefon är förstås ett oerhört stort ämne i sig och jag inledde detta inlägg med ett helt annat ämne – nämligen den vilseledande marknadsföringen. Därför planterar jag snarare fröet om “trusted” computing, som visas i filmen ovan, för senare diskussion. Men ämnena väver absolut in i varandra, med frågan om hur mycket ansvar en användare måste ta – samt vilket förtroende man kan ha för en leverantör när den behandlar en som skit.

Jag har länge kritiserat iPod/iPhone/whatever för att inte möjliggöra batteribyte utan att bryta mot garantin. En del användare har inte upplevt detta som ett problem – batteriet är ändå ganska påkostat – men faktum är att det orsakar en inbyggd funktionsnedsättning för framtida bruk. När batteriet är dött – och de har sällan levnadstid på särskilt många år – och hårdvaran i övrigt fortfarande fungerar… Varför skulle man då behöva bryta upp produkten för att återställa den till ett nästan helt nytt skick? Det är väl den mest grundläggande regeln för design av mobil hårdvara, efter portabilitet, att batteriet är utbytbart?

Eller för den delen SIM-kort. När du vill byta abonnemang med din iPhone – vad gör du då? Ja de senaste iPhone (4) har ett konstigt påhitt i form av “micro-SIM”, som de förmodligen är ensamma om att använda. Konsekvensen är givetvis att du inte kan använda vanliga SIM-kort. Eller kanske den helt galna idén att använda hårdvaran som en handdator istället för en telefon? …visst det går väl, men vad kan du faktiskt göra för något produktivt med den – och vad låter Apple dig göra? Självbestämmande känns annars som en självklar funktion i en teknisk pryl från 2000-talet.

Tänk dig din laptop – tänk om någon hade krävt att godkänna varenda program du installerar. Tänk om du hade behövt ange kreditkortsnummer för att installera programmen i första början. Tänk om du inte hade kunnat byta ut batteriet. Tänk om du inte fick välja internetleverantörVarför tillåta de begränsningarna i telefonen?

Och varför börja tillåta samma begränsningar i ens faktiska laptop? Joserdu, för om du köper t.ex. en Macbook Pro från Apple – och säkert vanliga Macbooks snart – så kan du inte byta ut batteriet själv. Seriöst. De kallar det ett “innovativt, inbyggt batteri” och menar att det på något sätt skulle vara “ett genombrott” och nyskapande (…”innovativt”) när det egentligen är bakåtsträvande samt försämrar villkoren för datoranvändaren. Ännu sämre är det när säljpitchen lyder:

“Avancerad sammansättning och adaptiv laddning klarar upp till 1000 fullständiga laddningscykler – nästan tre gånger så lång livscykel som de flesta batterier i bärbara datorer.6 Eftersom MacBook Pro-batteriet räcker i upp till fem år förbrukar MacBook Pro bara ett batteri under samma tid som en vanlig bärbar dator förbrukar tre. Det är bättre för både dig och miljön.”

…och om man tittar längst ner på sidan – vad ser man då gällande garantin? Joserduo, faktumet att de inte alls utlovar 5 års garanti alls. För standardköp är garantin för hela paketet endast ett år och inte ens om man betalar extra blir det längre än tre år. Så vem går man till och klagar till när deras batteri kollapsar efter 3 år och 1 dag – och man endast har vilseledande marknadsföring att referera till?

“En Mac levereras med 90 dagars kostnadsfri telefonsupport och ett års begränsad garanti. Om du köper AppleCare Protection Plan kan du förlänga skyddet till tre år från den dagen du köpte din Mac.”

Ovanstående klagomål ämnar jag skicka till Konsumentombudsmannen eftersom det absolut definitivt kan orsaka att människor tror att Apple på något som helst sätt skulle leverera en produkt som håller längre än andra leverantörer. Som det impliceras genom deras garantiavtal är så självklart inte fallet.

(Givetvis kan hackers, avancerade användare och sådana som läser på djupt kringgå majoriteten av ovannämnda problem. Men vilket förtroende har man i en leverantör som medvetet bygger in funktionsnedsättningar? Eller för den delen sparar din geografiska position.)

Mail to Nokia’s CEO Stephen Elop about N900

I read on Engadget that Nokia kills some part of the N9 handheld computer phone, successor to the N900 and first planned device by Nokia to run Linux-based operating system Meego (which replaces Nokia’s Maemo project). This just after having read an e-mail by Nokia CEO Stephen Elop, former Microsoft sub-president, internally complaining on Nokia not having an iPhone/Android competitor. Which is utterly false and rather a misdirection of effort in marketing, which the N900 has been lacking heavily on.

I wrote the following mail and tried (just for the heck of it) to mail stephen.elop@nokia.com with a description of my enjoyment with the Nokia N900.

Hello, i recently took part through media outlets that you criticize Nokia internally for not having something competitive enough for the iPhone or Android platforms.

I am personally an owner of the Nokia N900 since a year back, and several of my friends and colleagues have also purchased this phone. We believe that the openness of the underlying platform Maemo (which will be incorporated into Meego in your deal with Intel) is its greatest power.

What is lacking, perhaps, is the marketing of the N900 (or future models). It is already today a very powerful mobile computer phone with which you can do just about anything – which is definitely not the case with the tied down Android and iPhone alternatives.

The Linux-powered Maemo/Meego operating system is one of the best design choices Nokia has made. It means that already existing software for the entire, steadily growing, Linux community is easily portable. That enables actual, useful applications on the “smartphone” rather than irrelevant and pointless “apps”.

I am still incredibly happy with my N900, and anyone I hear who got it is too. Continue this trend and please don’t fall for the meaningless “apps” and a system of restriction and user lockdown. The iPhone sucks and the Android platform is far from capable of delivering the full potential of a free and open source system.

Sincerely,
Mikael Nordfeldth
mmn@hethane.se
+46705657637

http://blog.mmn-o.se/

Mmm, emailing people who probably don’t get (or rather read) the mail at all…

Update 2011-02-09: Stephen Elop (I assume) was quick to respond. I received the following e-mail just now:

Thanks for your note,
Stephen

Thus I encourage everyone who enjoy Nokia’s FOSS encouragement, which has brought the Nokia N900 to the market, to e-mail their opinions to him as I did. This could very well influence his view on the device and its successors. Perhaps you can be even briefer than me.

Ideological choices fuel the free software movement

Slashdot reported a long time ago from no-room-at-the-ecosystem dept. something which I’d usually just entitle “brainaids”.

“Mozilla has decided to stop development of a version of its Firefox mobile Web browser for phones running Windows Mobile. The reason is that Microsoft has closed the door to native applications on smartphones running its new Windows Phone 7 Series software. More reasoning can be found in a blog post by Stuart Parmenter, director of Mobile Engineering at Mozilla.”

Unfortunately most people seem to think that battery power, ease of use and stability are irrelevant. Or they don’t actually want something mobile but rather a cool gadget. This causes people to buy unstable, unusable and/or incredibly restricted phones from these three categories:

  • Apple iPhone
  • Random Google Android mobile
  • Random Windows 7 mobile

Despite high price-tags none of these choices are good, mostly due to their respective operating systems. All of these phones market themselves to be “powerful” and probably “versatile” and maybe even “usable”. Though none of them – of course – market the restrictions implied.

Apple iPhone

A cool, sleek interface. In these days a nice piece of hardware too. Probably easy to sell, because you have the backing of an “app store” and also the “cool factor” which means everyone has it and everyone is talking about it.

The downsides are: To legally distribute software for use on the iPhone, you need Apple’s approval. This approval implies that you accept Apple as a benevolent God who – when feeling the urge – can shut down software on your phone that you legally bought. The software approval thing also means that anything anyone does better than Apple will not be accepted into the App Store. Geez.

Android phones

None of these phones are other than slow and unstable when it comes to using then. Besides this the software distribution is messy and difficult to overview. There is no immediate logic in which Android version runs what software and on which phone.

My personal reason for disliking it is purely ideological. Marketing says it’s “open”, promotes “open source” and whatever. However, the platform doesn’t appeal to open source software and everything has to be written very specifically for the Android phone. Porting software is apparently not as simple as one could’ve hoped.

Lately Oraclesince the Sun acquiry, have been yelling that Google infringe patents and copyright. This because Google has their own Java virtual machine for the Android phones. The patent issue itself isn’t troublesome, I think it’s worse that Google didn’t just run Linux straight-up on their otherwise capable platforms.

Windows 7 phones

No one buys these for themselves… They’re probably just bought through companies who offer them to suffering employees. Same thing here applies as with Apple: Both companies are evil.

Latest news are that (as mentioned above) Windows 7 mobiles won’t allow native applications. This system of signed applications opens up for a system of Apple-like dictatorial “blessed apps”. It also obviously disables development by homebrew hackers.

The sum of it all

Besides this I recently saw an article on Australia planning to ban certain iPhone apps. Something which is only possible if there is a single, signed software repository (Apple) – or just an architecture which requires signed executables (Microsoft). This mere concept of centralistic control defies how the Internet happens.

Consider your everyday tasks which are either of private concern, some sort of communication or information access. These routines are all possible to do using libre (free) software. The Free software is in no way under usage control of neither private companies, your neighbor nor any governmental censorship bureau.

With libre licensing:
You control your device and software.
No one else can interfere.

The Nokia N900, runs the GNU/Linux operating system. This reflects the “ideological choice” of this post’s subject, the choice to run Free software. What is essential is the ability to share and – especially – modify the source code. Even if you won’t do it yourself.

Free software in practice disables an external dictatorship over the software your machine runs. This comes from the fact that any developer, through international copyright, is given the legal right to modify and distribute changes. This also means that even if all the world’s developers suddenly disappeared the current version would still be shared in a fine, working condition.

This causes the direct opposite evolution compared to proprietary (closed source) software companies who offer you only one choice – the latest version. They need you to update to increase the revenue while Free software is only interested in functionality and effectiveness. This is most noticable when an already fine, working proprietary software gets a new version: the update will most certainly include bloat and/or new restrictions.

This post not only encourages your informed choice for smartphones – a major business which fuels proprietary software. It is meant to persuade you to use Free software to the greatest extent possible. You’re probably already using OpenOffice or Mozilla Firefox – which is great because every single replaced software counts. If you like those, your next step may be Ubuntu – to replace the entire operating system.

Feel free to contact a local computer nerd for guidance.

Virtuell öl för miljoner

Möt iBeer, iMilk och iPint.

[youtube VqlpoUGeaEk]

Företaget bakom iPint har nu stämts av företaget bakom iBeer.

iPint är femhundranittioåttatusensexhundrasjuttiotre gånger bättre än iBeer och har endast en enda detalj (som de gjort mycket bättre) som går att jämföra med iBeer.

E24 rapporterar en stämning på 12,5 miljoner.

– Min klient är ett litet familjeföretag som bara vill skydda sitt tankegods, säger Hottrix advokat Jason Fisher till Wired.

[...]

Efter klagomål från Hottrix togs programmet bort av Apple i den amerikanska varianten av App Store.

Tydligen heter det “tankegods” på Aftonbladetsvenska, det där med “intellectual property” (intellektuell egendom).

Nämnas tåls att iBeer kostade $3 per kopia. iPint släpptes gratis som reklam. iBeer blev inte populärt förrän efter iPint togs ner från Apple store. Således har iBeer endast tjänat några egentliga summor (som inte ens lär vara i närheten av 12,5 miljoner). Det var iPint som gjorde konceptet känt genom att komma bland de tio i topp mest nedladdade av gratisprogrammen för iPod Touch/iPhone(?). iBeer kom in på topp 25 av mest sålda program efter att iPint togs bort från butiken av Apple.

iPint är fortfarande oerhört mycket bättre än iBeer. Se bara på videon. Det ser bättre ut och har t.o.m. ett spel.