Tag Archives: Copyright

20120914-vasterbottens_kuriren-ordet_fritt-slang_inte_pengar_i_copyrightsjon-mikael_nordfeldth

Släng inte pengar i Copyrightsjön, Umeå kommun!

Publicerat i Västerbottens Kuriren 2012-09-14 på Ordet Fritt

Umeå kommun satsar 2 miljoner kronor på Festival 2014, som de kallar “open source” (öppen källkod). Vad festivalen har att göra med öppen källkod att göra är dock inte särskilt klart: Det enda som görs kollaborativt är insamlingen av pengar.

Festivalens “källkod”, det som bygger upp festivalen, är enligt alla planer hittills lika sluten som nästan vilken festival som helst. Upphovsrättsskyddat, inlåst och otillåtet (även om ingen bryr sig) att filma med mobilkameran och ladda upp på nätet.

Är det våra gemensamma medel i form av kommunens och “crowdens” pengar, bör inte då resultatet vara fritt för alla att sprida, remixa och bygga vidare på? Släng inte pengar i copyrightsjön och investera istället i ett kulturarv som faktiskt tillåter att vi bevarar det!

Informationstillgänglighet bör absolut vara en ledstjärna för en kulturhuvudstads investeringar. Kanske är det inte för sent? Annars är ju 2014 också ett valår, vill jag minnas, där Piratpartiet Umeå ställer upp för ett fritt framtida kulturliv!

Mikael Nordfeldth
Ung Pirat Umeå

open source. orly?

Lady Gaga song is still ALL RIGHTS RESERVED

A little more than two years ago I wrote on this topic. Back then it was related to Shakira, trying to promote herself (or rather her managers I suppose) by releasing a song free of charge. I.e. not free download, as you’re still obliged to follow the strict laws of copyright. No other licensing (such as either CC type) was mentioned and every part of the site yelled “ALL RIGHTS RESERVED”.

This time it’s Lady Gaga releasing a song on Soundcloud. Yet again, I can’t see any licenses on the release page. The Youtube copy lists it as default YouTube license. At least you don’t have to supply an e-mail and be automatically signed up to a mailing list with this release, or read a “privacy policy” by rootkit makers Sony – like you had to with Shakira – but my main question still stands:

What am I allowed to do with the file and its content?

This is why I emphasize that the file is downloadable free of charge rather than as a free download. Had it been a free download, I’d be allowed to do everything you’re allowed to do with physical objects someone gives you: use, distribute, modify and distribute the modifications. Or in short:

Is this a copyright infringement?

Btw, I added sane ID3 tag info. There wasn’t even an artist assigned to the metadata, so I went ahead and modified the file. Does that mean I just broke another part of copyright law? Or not? I don’t know. Please, music industry and its people with lots of money, please spend 10 more seconds in spelling out licenses and adding metadata. So the community doesn’t have to fix your errors while breaking the law.

I sista stunden

För er som missat detta i andra kanaler – Nina Paley håller i workshop på Humlab samt föreläsning på Move om fri kultur kultur utan upphovsrättsliga restriktioner (“fri kultur” låter ju som att det är speciellt, typ som “icke dödlig mat”). Mer info om hennes besök på CCOUs hemsida.

Nina har bl.a. producerat den animerade långfilmen Sita Sings the Blues som – trots upphovsrättstjabbel – är släppt under en Creative Commons-licens i formen “share-alike”. Det innebär att vem som helst får modifiera och distribuera filmen som man önskar – så länge upphovsmannens namn följer med och den nya versionen är lika fri.

Föreläsningen på lördag kostar 50kr enligt MOVEs bokningsschema genom Biljettcentrum, men det är gratis för medlemmar i den arrangerande föreningen Common Culture of Umeå. För att föranmäla sig som besökande medlem, maila mig på mmn@ccou.se eller bli medlem i föreningen.

kopimi_dialektik

Strömmande media är förlorad media

Spotify har på sistone skrivits om i media eftersom de handikappar användarnas gratiskonton (mer än reklamtvånget alltså). Sannolikt på grund av skivindustrin, vem som nu blir förvånad. Spotify har ju aldrig varit en hedersvärd eller särskilt revolutionerande tjänst. Spotifiering är väl snarare ett skällsord?

IDGs webbundersökning anno 2011-04-25

 

Många frågar sig vad man ska göra nu. Flertalet alternativ kommer på tal, särskilt Grooveshark är populärt. Själv identifierar jag mig inte ett dugg. Spotify har erbjudit strömmande musik, utan nedladdningsmöjlighet, med oerhört begränsat utbud av artister såväl som versioner av låtar. Grooveshark är väl det man använt när man inte hittat en torrent omedelbart, eller verkligen inte ids ladda hem permanent just för stunden.

Google, eller andra sökmotorer som The Pirate Bay har alltid varit stället där man hittat permanent nedladdningsbar musik. Som dessutom inte försvinner på grund av företagsekonomi.

Inte för att strömmande musik skulle vara mindre nedladdning för det, allt lagras ju ändå på din dator. Det handlar bara om ifall det tas bort eller inte – och på vems villkor. Även om det aktivt bränns pengar på att göra detta jobbigare, t.ex. med SVT Play som verkar ha försvårat att kopiera från lokal cache på sistone. [Uppdatering: spara från SVTPlay med SVTGet!]

Med tanke på hur enorma lokala musikarkiv vi kan ha på våra datorer idag, eller handhållna enheter för den delen, så är frågan varför man insisterar att använda strömmande musiktjänster. Utan permanent cache dessutom. Självklart är det en licensfråga, men det ämnas ju råda bot på när skivindustrin dör och Creative Commons-licensierat eller motsvarande får en rejäl uppsving i mediavärlden. På ungefär samma sätt som Vimeo idag, där man stärker platsen för fria licensieringsalternativ och erbjuder nedladdning av de klipp man tittar på. (Vilket i sig är ett starkt argument mot YouTube.)

Rubriken säger att strömmande media är förlorad media – vilket är en framtidsvision snarare än konstaterat faktum. För det är i framtiden som all musik, all kultur och all kunskap antingen kontrolleras av ett fåtal maktinstitutioner eller tillgängliggörs för allmänt bruk. Den strömmande musiken (och filmen etc.) av idag kommer nämligen att försvinna om den inte tillåts arkiveras av allmänheten (“the commons”). Denna slutsats drar jag av att vi, särskilt sedan 2000-talet, bör vara medvetna om att IT-bolag, data och annat därtill är förgängligt. Vad som dock består är de kollektivt framförda idéerna, gemensamt utvecklad infrastruktur och verktyg – samt de därav komna kunskaperna. Allt annat glöms.

Det säger ju sig självt. Om ingen har tillgång finns det ingen som kan bevara.

Kontenta av detta inlägg är nog att om du, säg, uppskattar en konstnär, musiker, filmskapare eller crewet till respektive verk – se till att bevara deras kreationer för framtiden. När du är äldre och ska presentera för kommande generationer hur världen var tidigare så kommer urvalet att vara mycket livfullare och förklarande ifall du har tillgång till vad du själv kopierat.

Jag vill inte behöva föreställa mig den dystopi där jag måste förlita mig på Spotify, Twitter, Facebook och andra upphovsrättsligt låsta, asociala medier för att visa vad som hände 2011 – på grund av upphovsrätt – istället för vår gemensamma historia, skapad med kopimi som värdegrund. Jag bekänner härmed min tro för Det Missionerande Kopimistsamfundet. Kopiera mig.

zenith_9UcAg7ak

Zenith, a cyberpunk thriller licensed Creative Commons

I received a news announcement from VODO.net recently regarding Zenith, one of the new film projects on the website:

A father and son, separated by decades and a cataclysm that has upturned the world, track a grand and elusive conspiracy in this cyberpunk thriller.

In the hellish future of 2044, human beings have become stupefied by the state of permanent happiness they’ve been genetically altered to experience. ‘Dumb’ Jack (Peter Scanavino) offers relief via drugs that bring his customers the welcome phenomenon of pain. But when Jack receives a mysterious videotape of his dead father, he sets out to unmask the dangerous conspiracy that has created this dystopian world.

Of course, it’s not necessarily the most original representation of a dystopian world. But considering how many movies these days are (not) original content – it’s a marvel that people still pay for the content. That’s why I’m very enthusiastic about this project, because it aims to be crowdfunded (VODO makes it easy) with $10,000 USD per episode (≃7000 EUR). Not only is that in itself rather punk and DIY, which keeps the production cost effective, but the result is that it may very well work given the possible global fanbase and the resulting long tail.

Zenith really shows the possibility to produce something at least on a par with professional studio productions. Even the actors are satisfyingly good, which is uncommon even for the usual TV show. And the full production is awaiting 3 more episodes to be fully produced and released.

Another show worth downloading and even directly supporting the production is Pioneer One, also released/distributed through VODO.net. It’s been mentioned before in comments on my blog but I’ve never dedicated a post for it. It is too a very well made – though only recently initiated – video production. Pioneer One is in the form of a TV series and will be releasing their third episode on March 28th.

Should anyone who reads this go on and see either Zenith, Pioneer One (or take part of any other free culture) – I encourage you to donate support as well as talk and write about it. As with any Creative Commons piece of culture or art, it’s the responsibility of the commons to market it. Only the huge studios have enough money (and bad enough strategies) to waste time and effort on marketing and hunting filesharers. The professionality of much freely licensed material shows that the multibillion dollar industries are not a prerequisite for quality films or shows.


Three symbols of the philosophy of accessibility regarding culture in the future.

For Creative Commons and other free culture definitions to take off we must talk about copyright issues, consequences and future ways of distributing culture. One example is how VODO.net takes advantage of the free OpenBittorrent/The Pirate Bay tracker services to keep its distribution costs to a minimum. Another is encouraging content consumers to become content producers, in order to create a global society of cultural sharing, curiosity and acceptance.

In Umeå, Sweden, we have an organisation dedicated to encouraging and promoting free culture: Common Culture of Umeå

Littfest, upphovsrätt och förlagförakt

Jag befinner mig på Littfest i Umeå. En intressant festival som har sitt ursprung inom litteraturen, men det finns mycket där i kringområdet som bakas in väl här!

Min dag började med att lyssna på en paneldebatt om noveller (eller kortprosa som det heter hos lurande förläggare). Allmänt trevligt slölyssnande på PO Enquist, I say, men mitt intresse peakade vid nästa debatt: “Bokens framtid”.

Här diskuterades ungefär kvaliteten mellan läsplatta (Kindle etc.) och bok. Även skillnaden mellan print-on-demand och “riktiga böcker” (trådbundna t.ex.) togs upp. Bonnier kritiserades friskt, eftersom de har horribla avtal med författare etc. Förlag i allmänhet dissades förövrigt i novelldebatten, så jag misstänker en slags trend. Författare har genom alla tider behövt leva på dåliga avtal, så det är klart att ett visst förakt växer.

Paneldebatt om "bokens framtid" på Littfest i Umeå Folkets Hus. Moderator: Andreas Ekström

Så det intressanta för dagen dyker upp här. Det började diskuteras upphovsrätt gällande bokens framtid. Fast vad är upphovsrätt för gemene man? Jo, de ekonomiska rättigheterna. Diskussionen, med bl.a. författaren Daniel Åberg som släppt en bok gratis, kretsade mycket kring detta. För mycket. Trots att den är deklarerat död sedan ett par år tillbaka. Ekonomiska rättigheter betyder ju ingenting ö.h.t. för vad upphovsrätten faktiskt är tänkt att skydda – de ideella rättigheterna. Vad jag moraliskt får göra med ett skapat verk.

Andreas Ekström, författare av Googlekoden, var moderator och verkade greppa skillnaden. Jag ställde en fråga till författaren om licensiering – vad får jag göra med boken? Okej, den är gratis, men får jag ö.h.t. skriva ut den på papper själv? Får jag binda en egen bok? Får jag därefter sälja den, eller ge bort i julklapp för den delen? Mjo, författaren hade tänkt på licensiering men inte “hunnit med” att sätta den officiella Creative Commons-stämpeln.

Det är mot detta vi måste vinkla debatter und so weiter för att faktiskt komma någon vart. Påpeka att fritt och gratis är olika. Gamla nyheter, jag vet, men det verkar alldeles för lätt för randoms och obekanta i diskussionen att falla in i pengatänket.

Digital sales are up, DRM will bring’em down

Apparently a new copyright “protection” scheme DECE, entirely dependant on hardware, is in development. Unfortunately the people who decided on this don’t know that what can be done in hardware can be done in software. And Kopimi is unstoppable, mostly because of the analog hole. What’s interesting is how the article reflects on optical media versus digital sales:

DVD and Blu-ray revenues contribute significantly to Hollywood’s bottom line, but spending on those discs is dropping sharply. It declined 3.2 percent to $4 billion in the third quarter of last year. Digital sales were up nearly 20 percent in the quarter, but amounted to a relatively paltry $420 million.

Physical sales are down, digital sales are up. Profits are increasingly rising and every part of the music, movie and other types of media industry except the optical media part. Considering how bad optical media is for technology, the environment and for the purpose of generating a profit for creators, I see this as a good development.

It declined 3.2 percent to $4 billion in the third quarter of last year. Digital sales were up nearly 20 percent in the quarter, but amounted to a relatively paltry $420 million.

A bird once told me that distributing and storing digital material i by far less than 1/10 of doing the same with physical matter such as pieces of plastic and aluminum. The costs merely related to gasoline in optical media distribution probably outweighs the cost of digitally distributing the music to twice the amount of people at better quality. And that’s not counting production, storage and employees at supermarkets.

What strikes me the most in the article is how consumers are portrayed (betrayed) by the person in focus in the article: Mitch Singer, the president of the DECE and chief technology officer of Sony Pictures Entertainment.

“Consumers shouldn’t have to know what’s inside,” he said. “They should just know it will play.”

Jeez. Consumers may be sheep in general, but can’t we at least try to enlighten people? Knowledge is power. Use this power to the greatest benefit. Stop buying DRM:ed crap. Or in this case, products that are part of the “Digital Entertainment Content Ecosystem”. There’s something much better out there, and it’s called the internet.

Creative Commons and the Capital of Culture

Umeå municipality was last year elected to become “Capital of Culture” in Europe during 2014. Every year two cities are elected this position, which are in turn granted funds and encouraged to promote cultural activites. “Open source”, “participation” and “accessibility” are three of the guiding phrases Umeå have used to describe its cultural stamina. However, the actual meaning behind these words seem to be slightly disregarded.

Downloading this image from here is illegal. Umeå 2014 probably wants you to do it, though. Photo: Darren Packman

Today I was linked a spectacular HDR photography (all HDR pics look spectacular…) of the logotype Umeå uses for its Capital of Culture campaign. I know I somewhat praised Flickr in my last post on Creative Commons, but truth be told most material there is still monopolistic. Such as this photo of Umeå’s former town hall, elegantly positioned behind the 2014 logo.

However, the photograph is not licensed specifically and thus falls into the claws of copyright. No one is allowed to share it without permission, except to ones closest friends and family. Please also note that Sweden does not have “fair use” laws.

This is not a complaint, apart from my general nagging, but rather an expressed wish that the group behind Umeå 2014 really sit down together and think about what they want. What does one really mean when using the phrase “accessible” culture? Or “open source” for that matter. Participatory culture (“The art of co-creation”) is even the subheader for part 1 of Umeå’s proposed application, which is efficiently eradicated through the use of “All rights reserved”.

Co-creation is at the heart of the Open Source software movement, where users have full access to the source code and are empowered to make their own changes and improvements to it.

Now, that sounds all fine and dandy. Sure, it’s mostly a rip-off from Gävle’s their portrayed view of the freedom to roam cultural life (“kulturell allemansrätt” in Swedish), but that’s what is encouraged. “Rip-off” is just a negative word – it’s actually a “spin-off”, or “development” of the phrase. I’d like it if they weren’t just throwing words around.

Umeå attitude to Open Source isn’t just empty talk. Umeå has a proven track record of co-creation, and this has lead to pioneering modes of expression.

…is how the application formulates it. Though none of the projects listed (operas/librettos, closed source library applications, architectural design, Cultumea.com) below really specify what one is actually allowed to do with the immaterial creations. As mentioned above this means the works are defaulted to a restrictive copyright which bans sharing, participation and even consuming. The only reflection on legal rights to works I can find is the mundane statement on Cultumea.com’s ToS: “Check that you have the legal right to post for example texts, images or audio. A lot of material is copyrighted and may not be uploaded to this site without permission from the copyright holder”.

My interpretation of actions taken by – despite the phrasing – are that culture is something one consumes. However. the slight glimpse of hope I can extract from the documents by the Umeå 2014 group is what I really support. The fact that culture is something one participates in. My definite recommendation is the use of Creative Commons licensing both as a means to an end, but also to be true to the written word. The fact that it might also encourage others to use the same sort of licenses is a purely good consequence.

The day I can proudly say that material produced by, for and during the Umeå 2014 campaign is encouraged to be shared (through its licensing) – not even the most bitter of cultural accessibility proponents would complain. Please, Umeå 2014, take into account that the nature of today’s copyright impedes cultural development. If sought for, I’d be happy to hold lectures on the possibilities of Free cultural licenses. Give me coffee for the evening and I’m yours. You can even copy my presentation and share it with anyone – legally.

Action Art feat. Walle från Wasalandia

Action Art People of Awesome (AAPA) tog en promenad idag på stan. Där stötte vi bland annat på Walle, Wasalandias maskot. Walle gillade idén med att surfa på surfingbrädan!

[youtube VpZuerhGpuc]
Awesome!

Vi passade även på att göra lite mer hiphop-gangsta-yoyo. Fast det här blev tydligen lite för mycket när vi skulle använda Gorillaz – Kids With Guns som soundtrack. Så dra åt helvete, WMG som klagade genom automatik på YouTube. Jag har överklagat det! Fuck the DMCA.

[youtube SbAsWBWlXJU]