Tag Archives: Beatrice Ask

Vem får INTE läsa din e-post och webbhistorik?

Snart bör man ställa sig frågan vem som inte får läsa ens privata kommunikation, för senaste nytt är att Sveriges riksdag öppnar Sveriges största avlyssningsmaskiner för rikskriminal- och säkerhetspolisen. Strax efter att justitieministern hemligstämplat (praktiskt taget kriminaliserat) så gott som all analys av just SÄPOs verksamhet. “Diskussionerna” (som varit mycket milda) har varit på tapeten som mest under 2012, även om justitieminister Beatrice Ask länge stått bakom idén.

Bakgrunden är 2008 års riksdagsbeslut som godkände en massavlyssning av den svenska befolkningen. 2009 rapporterades att man ändrat lagförslagen och begränsat tillgången till spionaget, vilket tyvärr saknade bäring i verkligheten. Sedan dess har FRA gång på gång slarvat med sina rutiner.

Försvarets Radioanstalt har ett undantag från de mänskliga rättigheterna som vi relativt fredliga nationer annars internationellt är stolta över. Nämligen att privat korrespondens, en förutsättning för åsiktsfrihet och därmed demokrati, faktiskt är privat. Är man inte skäligen misstänkt för en allvarlig brottslig handling så är det vanligen ett grovt brott att ta del av en människas privata kommunikation.

Försvarets Radioanstalt har i sin tur uppdragsgivare som bestämmer vad de ska spana efter. I denna skara har det länge hävdats endast finnas utrikespolitiska intressen, nämligen spaning för militär underrättelse, utrikespolitik och helt enkelt att hålla koll på fienden. Därefter har begreppet “terrorism” suddat ut gränserna för vilka begränsningar spaningen ska ha – utrustningen sitter fortfarande vid Sveriges fysiska gränser men spaningsobjekten får mycket väl vara hederliga svenska medborgare.

Så förvånad är kanske det sista man blir, men ändock besviken, när man nu läser att svenska Säkerhetspolisen (Säpo) helt plötsligt får fulla klartecken att begära spaningsunderlag från Försvarets Radioanstalt. Hur länge kommer det att dröja innan rättigheterna trillar ner ännu ett par steg i ledet? När blir ändamålsglidningen ett faktum?

Anders Zorn - Une Premiere (1888). Child porn in Sweden? Not too hot for Facebook!

Censurerande av konst på Facebook (igen)

Robert Mapplethorpe - Ajitto (1981). Too hot for Facebook.

Zorn censureras på Facebook skriver Dagens Nyheter och upplyser allmänheten om ännu ett fall av – i utvecklade länders ögon – oprovocerad censur.

– Facebook, som ett amerikanskt företag, ska inte bestämma vad som är pornografi i dansk, nordisk eller europeisk kontext, säger Jensen till Sydsvenskan.

[...] Och hans konto har tillfälligt stängts när han har länkat till andra bilder som av sajten har ansetts som kontroversiella.

Bilder som Facebook ansett vara kontroversiella? Jo det känns ju bra det. Varför kan vi inte bara decentralisera bildgranskandet? Sluta överlåta makten till en privatägd, amerikansk vinstdrivande organisation vars sista intresse är att låta dig kommunicera fritt om det råkar strida mot de restriktiva värderingar som sidan lyder direkt under.

Anders Zorn - Flickan på loftet (1905). Too hot for Facebook.

IT-u-landet USA är som bekant en konservativ, kristen högerregim med en yttrandefrihets- och kulturhatande regering. Det är inte undra på att oskyldiga, helt oproblematiska och neutrala bilder tas bort bara på grund av en mild nakenhet.

Sluta stödja skiten. För varje inloggad sidladdning stöder du Facebook på ett eller annat vis ekonomiskt genom reklam på sidan. Det gör att du aktivt stöder censur, konservatism och moralpanik. Är du helt säker på att det är vad du vill?

Jag önskar att följande aktioner kunde utövas av gemene internetanvändare som uppskattar de fri- och rättigheter en ocensurerad kommunikation möjliggör:

  • Återta kontrollen av internet till den distribuerade massan.
  • Frånta de centraliserade organisationerna sin makt.
  • Använd öppna, fria plattformer för kommunikation där du själv styr flödet av information – och huruvida något ska publiceras eller ej.
Anders Zorn - Une Premiere (1888). Child porn in Sweden? Not too hot for Facebook!

Det är ju inte direkt första gången det händer. Frågan jag ställer mig är varför folk fortsätter acceptera denna kraftiga censurorganisation. Följande är kopierat från Sydsvenskan och långt ifrån en uttömmande lista – ens för konstrelaterade verk:

Konstcensur på Facebook 1:a kvartalet 2011

  • Gustave Courbets målning ”L’origine du monde” (”Världens ursprung”) från 1866 plockades bort i februari från den danska konstnären Frode Steinickes album.
  • New York-baserade curatorn Savannah Spirit blev i januari blockerad från Facebook när hon marknadsförde utställningen ”Hotter Than July: A Sexploration”.
  • New York Academy of Art fick ett konstverk av Steven Assael bortplockat från sin Facebooksida i januari.

Vänligen notera att det inte ens handlar om upphovsrätt utan endast ren och skär moralpanik.  Så galet är det: “Won’t somebody please think of the children?” så att säga.

Att sedan konstverket “Flickan på loftet” rimligen är barnpornografi enligt svensk lagstiftning, trots att den är målad, det är ju en annan diskussion. Samt faktumet att Beatrice Ask, drottning Silvia och Ecpat tycker att tittförbud är helt okej. (Med reservation för att Anders Zorns målningar har högre konstnärligt värde än manga, för konst är väl objektivt värderat av vetenskapsmän?)

Jag, telefoner och nätneutraliteten

Jag har försökt lära min omgivning och mitt umgänge att jag inte tycker om att finansiera telefonbolag. Det har inte gått så bra. Jag vill t.ex. inte tänkt fylla på telefonen mer än nödvändigt och idag har jag inga pengar att ringa upp med. I dessa lägen har jag bett folk sms:a eller maila mig istället, då internetanslutningar inte kostar mer än 4000kr per megabyte.

Metoden är som sagt föga framgångsrik. Folk verkar ha förstått i meningen att de säger “jo det har du sagt”, men mailen (som brukar vara HTML-formaterade) består oftast av ungefär denna kaliber – utan varken ärendesförklaring eller något matnyttigt i övrigt (“Viktigt!” lär man sig att ignorera genom spam-överflöd):

Hej!

Kan du ringa mig så snart som möjligt? Finns på 123456 eller 070-1234567. Viktigt!

Tack!

/Mr. X

Resultatet, mitt svarsmail, citerar jag i slutet av inlägget.

Så nu till min kritik gentemot telefonföretagen. Dessa onda kreationer arbetar (generellt sett de största, men förstås inte alla) aktivt med att lobba för inskränkta möjligheter att använda internet fritt och neutralt. På engelska, i Amerikat där det är mest omdebatterat, heter fenomenet “net neutrality” – nätneutralitet. Nätneutralitet är fenomenet där en en tjänst på internet endast inskränks av tekniska eller juridiska skäl – ett beteende som idag ej är lagstadgat, men kanske kommer att behöva vara det framöver om företagen får härja fritt.

Många av telefonbolagen kämpar förvisso för att försvara sin rätt att vara “mere conduit” (“endast budbärare”), vilket är förståeligt när man ser vad Sveriges riksdag, regering och “rättsväsende” gjort mot exempelvis Black Internet. Det är en helt orimlig princip att en budbärare ska ta ansvar för vad dennes meddelande innehåller – t.ex. ska inte Posten (Sveriges största narkotikadistributör) dömas för knarklangning. Man kan tycka att det är självklart att så är fallet, men tydligen för lagstiftare och övriga korrupta.

Frågan är hur man ska få bovarna att lagstadga mot sina juridiska kommers-intressen.

Mitt svar till ovanstående sorters mail brukar lyda ungefär på det här viset:

Nej det kan jag inte. Har inga pengar på mobilen och vill ej gynna skräpbolag i onödan.

Jag har dessutom ingen aning om vad det gäller, vilket tar c:a en rad att förklara men ej har gjorts. Så det känns ännu lite mer onödigt att ringa och betala för det ifall jag inte ens vet vad det gäller.

Telefon är dyrt och telebolagen arbetar aktivt för att inskränka möjligheterna med ett fritt internet. Stå emot dem och finansiera ej i onödan. Annars behöver du förmodligen i framtiden köpa extratjänster för att kunna surfa på de hemsidor du önskar.

Men det är klart. Man kan ju inte få allt här i världen. Fast då behöver man väl inte stå ut med allt heller. Jag avstår gärna från mitt överpriserade telefonabonnemang. Vill man kommunicera via röst/video finns internet – och jag använder mig av det öppna, standardiserade protokollet XMPP (Jabber, Google Talk, etc…) vars funktionstillägg Jingle erbjuder en mycket mer flexibel lösning än GSM-nätets röstöverföring och 3G-nätets videoöverföring.

För de som inte riktigt förstår vad jag menar med internet ovan (“va? jag trodde det var Facebook och Twitter och modebloggar”) bör läsa mitt inlägg om social media, dess uppföljare fast egentligen kanske börja med DNs introduktion till just internet (till skillnad från “webben”).

Det där med statliga spårsändare – allt blir i realtid!

Rick Falkvinge har yttrat sig om datalagringsdirektivet som “fotspårlag” och faktumet att mobiltelefoner blir statliga spårsändare. Lägg nu även till ett bekräftande på att detta ska kunna ske i realtid, bekräftat av justitieministern Beatrice “avskaffa rättssäkerheten” Ask herself:

“De brottsbekämpande myndigheterna ges också möjligheter att inhämta uppgifter om lokalisering av mobiltelefoner utan krav på att den här telefonen i det aktuella tillfället används för kommunikation.”

Beatrice Ask – Polisen ska få övervaka mera @ 06:35

Datalagringsdirektivet kommer alltså att implementeras i Sverige, med stöd av i praktiken hela regeringen (inget parti i riksdagen har sagt sig våga stå upp emot EU, vilket t.o.m. vore billigare). Mer information finns hos regeringen om De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation, där ovanstående citat formuleras såhär:

Vidare införs en möjlighet att inhämta lokaliseringsuppgifter avseende en viss elektronisk kommunikationsutrustning som är påslagen men som vid det aktuella tillfället inte används eller har använts för kommunikation.

Kom även ihåg att stänga av telefonen inte alltid hjälper. Slit ut batteriet eller lämna telefonen hemma när du går på kvällspromenad, alltså.

Vore det inte för att polismyndigheten vid det här laget i princip tappat allt mitt förtroende så hade det ju varit bra att de fick rättigheter utöver vanlig medborgare. Tyvärr är risken för maktmissbruk överhängande och av den anledningen anser jag dessa ytterligare verktyg för informationstillgång vara mycket farliga för vårt så-kallade demokratiska samhälle.

Uppdatering för arkivering: Fallet rapporterades i fler media, bl.a. Aftonbladet som menar att mobiloperatören utförde aktiveringen, Expressen GT rapporterar liknande som TT/DN.

http://gt.expressen.se/nyheter/1.1872520/inga-nya-spar-efter-forsvunne-david-birgersson

Grooming och uppfostran

Dagens Nyheter skriver om datalagringsdirektivet (som alla partier i riksdagen, förutom kanske enfrågepartiet Sverigedemokraterna, vill implementera i svensk lagstiftning). Justitieministern menar att detta handlar om att sätta dit brottslingar genom statligt förordnad, preventiv uppfostringsförsäkring för dåliga föräldrar:

– Om man nu vill göra något åt att 12-åringar får kontakt på nätet med 55-åringar som vill ha sex med dem — hur ska vi försäkra oss om att rättsväsendet kan få det underlag som krävs? Det diskuteras nu. När vi är färdiga med förslag som det finns anledning att fatta beslut om då kommer jag att presentera dem, säger Ask till TT.

För faktumet att man kan lära en 12-åring att inte följa med random gubbar, ta godis från främlingar och dylikt försvann med 90-talet. 2000-talets barn är efterblivna, föräldrarna inkompetenta, obrydda och överstressade samt kan inte på något sätt förmedla sunt förnuft – eftersom de inte har sådant själva.

Även om det finns exempel på dålig uppfostran även i tidigare ålderspann, förstås. Folk som inte kan skilja på rätt och fel kan inte lära ut skillnaden på rätt och fel.

Datalagringsdirektivet är så mycket mer än grooming. Det är så mycket mer än fildelning. Det är så mycket mer än vårt privatliv. Det är så mycket mer än Sverige och Europa. Det är allt. Allt vi gör i våra liv, från internet till mobiltelefon och informell kontakt med vänner. Och detta vill samtliga partier i riksdagen genomdriva – eftersom man blivit uppfostrad att lyda. Man har blivit uppfostrad att följa den 59-åriga Europeiska Unionen när denne erbjuder godis från en svart skåpbil.

Stöd Thomas Bodströms nekande av drogtest

P3 Nyheter har en artikel där man nämner att Thomas Bodström (s) nekar drogtest. Expressen har publicerat att han “smiter från drogtest“. Givetvis kommer reaktionerna som ifrågasätter hans renlighet och tänker givetvis på det såkallade Bodströmsamhället. Min kommentar kan även läsas på Newsmill.

[sr 7Di6GehMF3CnZyWQXBuYE61Dx2xs_PB9PXR-FTCbzC5-4j-mDsHrO-KoSrQOHVcyDDpNO1zO52TQ6A3vDRyrH8EpMmooMKq9chI_QUcU4TsHxn4xx_MimA]

Det finns en stor risk att man förhastar sig gällande Bodströms nekande av drogtest. Han menar själv att han inte vill göra det “på grund av metoden”, dvs en sticka man doppar i urinet. Han vill tydligen inte “pissa inför en främmande person” ordagrant. Detta i sig bör man respektera och absolut inte hänga ut honom för önskan att ej delta i ett obefogat drogtest.

De individer som reagerar på Bodströms nekande, som en naturlig konsekvens av mänsklig misstänklighet, gör dock i regel ett stort misstag. Många vill givetvis vinkla det till att Bodström nekar på grund av de droger som skulle testas med undermeningen att han skulle ha brukat något av preparaten:

Sjuksköterskan förklarade då vilka droger hon skulle titta efter.
- Amfetamin, hasch, opiater, bensodiazepiner. Det är en sticka som man läser av, berättade hon.

Bensodiazepiner är det första som slår mig, vilket i praktiken är ångestdämpande läkemedel samt används i exempelvis sömnmedel. Man kan alltså tänka sig att en anledning till Bodströms nekande vore receptutskrivna läkemedel som skulle märkas av i detta test. Vore t.ex. testet positivt på grund av ett utskrivet läkemedel vore mediastormen enorm – trots att intaget var lagligt.

Spekuleringen kring huruvida Bodström brukar endera typ av läkemedel lämnar jag dock gärna utanför debatten. Vore dock så fallet hade man kunnat tänka sig Bodström förklara sig innan och t.ex. visat recepten. Depression och svåra sömnproblem är dock givetvis inget man hade velat försvara sig för i press och media.

Viktigast av allt är att ovanstående endast tagit i beaktande att han kanske brukar dessa preparat lagligt. Det är en lika dålig och förhastad slutsats som att anta ett illegalt bruk. Det är nämligen omöjligt att svara rätt på frågan “ska vi drogtesta dig?” ifall man helt enkelt anser sig inte behöva bevisa sin oskuld.

Dra alltså inga förhastade slutsatser. Bodström brukar förmodligen inga preparat alls. Han ville bara inte drogtestas i onödan.

Nämnas bör även att Bodström aldrig varit den som förespråkar vildavästern-drogtester på allt och alla. Huruvida han tycker det är fel att t.ex. använda “frivilliga” massdrogtester – där man misstänkliggörs ifall man nekar – lär han åtminstone efter detta ha en sund uppfattning om. Tvångstesterna, en slags omvänd bevisordning, är det faktiskt Beatrice Ask (m) som förespråkar.

Thomas Bodström tycker att man ska vara försiktig med drogtester av unga.
- Man ska ha klart för sig att för en känslig flicka eller pojke i puberteten kan det upplevas som oerhört kränkande och då kan det få motsatt effekt.

Piratpartiet är ett av få partier som idag förespråkar ett sunt och förnuftigt, rättssäkert demokratiskt samhälle. En av grundprinciperna i partiets politik är att man är oskyldig tills motsatsen bevisats. Omvänd bevisordning – att kungöra sin oskuld – ska aldrig någonsin behöva utövas av en individ i Sverige. Vår mening är att rättssäkerheten behöver stärkas och diskuteras i Sverige även om situationen idag inte hunnit bli katastrofal.

Som fallet med Thomas Bodström visar är dock risken stor för en negativ utveckling i samhällets syn på huruvida man ska bevisa sin oskuld. Tecknen i Sveriges juridiska/politiska klimat finns redan. Även vi som misstycker med den politik Bodström förde under sin tid som justitieminister måste stå upp för hans rätt att neka drogtest utan att misstänkliggöras. Inte förrän starka misstankar om missbruk finns bör detta påverka ens uppfattning om personen.

Censur, IT-kommunen och feministisk barnporr

Jag hatar Websense. Jag hatar censur. Jag hatar folk som tror att det gör nytta. För i helvete, det kan inte göra annat än skjuta slint. Som nu när jag inte får läsa om Johanna Sjödin som medverkade i ett radioinslag om Västernorrland. Av någon dum anledning är jag blockerad från sidan på en dator ansluten till Umeå kommuns internetanslutning (som, mind you, har samma filter som de kommunala skolorna). Trots att vi borde ha sunt förnuft här, i egenskap av utnämningen Sveriges IT-kommun 2007-2008.

umea_kommun_censur_johannasjodin

Så. Vad kan det tänkas bero på? Ja inte vill väl någon hindra mig från att läsa om ett radioinslag om en ungdom i Västernorrland. Nä, det vore ju bara helt galet dumt.

Kan det vara rubrikerna på hennes övriga inlägg på bloggen som ändock tillåts av den välanvända sidan blogg.se. Varför skulle Umeå kommunsjälva vilja använda en sida som tillåter följande gravt okristna rubriker?

  • “Det finns ingen lag som reglerar personer ej fyllda femton års rätt att knulla”
  • “Omoraliskt att ejakulera i någon utan medgivande?”
  • “Sex får prioriteras bort”
Johanna Sjödin - naken och blott 16 år (tror jag?)
Johanna Sjödin, 16 år. Ett uppenbart fall av barnporr!

Så kan det ju förstås inte vara. Nä, att censurera baserat på innehåll om frigjorda sexualiteter och personliga uppfattningar om hur makt [miss]brukas t.ex. görs bara i odemokratiska länder som Kina. Eller för den delen ett hypotetiskt Iran, där Johanna Sjödin blir fälld i domstol för att hon visat sina 16-åriga bröst offentligt på bloggen.

…aha! Bara bröst på en blogg! Oh noes. Helgalet, det här måste vara vad Umeå kommun – i samklang med internethatarorganisationen Ecpat och Sharialagar – måste ha reagerat på. Moraliskt förfall!

En 16-årings bröst. Givetvis ett fall av barnporr! Monarkens fru Silvia rasar och får medhåll av justitieministern!  Fast de hinner inte långt förrän gothbarbie slår till. Jag har ingen aning om övriga partier – men Piratpartiet har i alla fall tagit ställning mot att förbjuda människors syn. Ty att förbjuda folk att titta på barnporr – än mindre klargöra “17.9 år kan inte betraktas som 18+” – är helt jävla retarded. Vill man åt pedofiler så går man ju inte efter de som letar efter vuxenporr? Vill folk titta på barnporr så letar de dem som ser ut att vara under 18.

Vi kommer väl förövrigt även alla ihåg att Thomas Bodström, vår förra justitieminister var ordförande för Ecpat? Och förespråkade en skärpning av lagarna kring barnporr? Och jag menar, vem kan säga nej? För det är klart att vi inte vill konsumera övergrepp på barn, som Beatrice Ask uttryckte det.

I vilket fall kan man ju ställa sig frågan vilka konsekvenser det här får för de som är >18 år och framställer sig själva som <18. Fungerar den nya lagen åt båda hållen? För då kan man helt plötsligt börja producera och sälja barnporr lagligt! Så länge skådespelarna är över 18 år gamla. Är de medverkande dessutom rättvist (könsmässigt) betalda kan det rentav vara feministisk porr.

Feministisk barnporr.
Made available by Retards & Co.

Christian Engström rapporterar från EU-parlamentet

Christian Engström rapporterar från “ministerkavalkaden” i EU-parlamentet. Läs hans inlägg i sin helhet. Det är klart värt det för att få lite insikt i hur saker rullar där nere nu. Han har vidare skrivit om vad som väntar PP i EP nu i höst, vilket är ungefär detsamma som nämnts otaliga gånger i valrörelsen och dylikt, men det är inte vad det nedan refererar till.

Säg till om ni fastnar för samma sak som jag gjorde. Jan Albrecht, de grönas representant i LIBE (utskottet för mänskliga rättigheter) i EP är en av Christian Engströms polare där nere i Bryssel/Strasbourg/snobbland. LIBE blev besökt av Beatrice “Berlusconi” Ask, vår underbara justitieminister. Christian Engström rapporterar.

Jan Albrecht ställde en fråga till Ask om det inte vore lämpligt att försöka utvärdera hur effektivt massövervakning på bred front egentligen är innan man inför en massa sådana system. På det svarade Ask att inom politiken har man inte tid att vänta på utvärderingar. Hm, hm.

Är det inte precis det som politik och övrig formaliabyråkrati faktiskt alltid gör? Tillsätter utredningar, väntar på svar, utreder något nytt och sedan ett par gånger till.

Det är ju av just den anledningen som politik faktiskt är bra, för att radikala skillnader inte sker. Vill man genomföra något behöver man arbeta aktivt under en lång tid och ha många på sin sida. På så vis får t.ex. motståndsrörelser som Piratpartiet chans att stoppa skiten om makthavarna tycker Fel™.

Visserligen blir det tråkigt med formaliacrap och många utesluts således, men hellre det än att man har en revolution om året så att säga. Miljömuppar och stenkastarvänstern i all ära, men jag vill inte att de ska ha något att säga till om när jag skjuter djur i skogen eller importerar barnarbetare från Afrika! Man måste orka hålla fast vid sin politiska övertygelse längre tid än sina tonår, kort sagt.

Ipred: Bevismöjligheten är omöjligt svår

Marcin har börjat sammanställa grundläggande fel som, om inte rentav på egen hand, åtminstone tillsammans bör kunna avfärda proposition 2008/09:67, “Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område” – genomförande av direktiv 2004/48/EG. Fälla Ipred alltså.

Jag vill lägga till på listan att det finns stora bevissvårigheter, vilket justitieministern medger.

Förutsätt att du har en dator som är uppkopplad till Internet. Nu kommer jag inte riktigt ihåg de där premissuppläggen och argumentationsanalys från filosofin, men här har ni något som man förhoppningsvis förstår sig på:

Tesen lyder: Bevisning av fildelning med metoder som följer av Ipred är omöjligt.

  • P: Det är omöjligt att skilja på person A som fildelar och person B som fildelar baserat på IP-nummer.
    • pP Flera personer samt datorer kan använda samma IP-nummer i anslutningar mot Internet.
      • P1pP Flera datoranvändare kan simultant ha tillgång till samma internetuppkoppling genom t.ex. en router med NAT-funktion (i dagligt tal: “router”).
      • P2pP Flera datoranvändare kan simultant använda en dator utan att fysiskt befinna sig i närheten av den. Detta märks sällan vid normal användning.
        • p1P2pP NASA kan styra robotar fysiskt lokaliserade på Mars, c:a 227 939 100 km långt bort.
        • p2P2pP Fildelning är normal användning.

Bevissvårighetens värde i P1pP stärks ytterligare ifall en trådlös anslutning varit i användning eftersom fysiska spår till anslutningens ursprung är omöjliga att finna retroaktivt. För att göra detta krävs någon slags trianguleringsanalys i samtliga hem som dessutom analyserar den privata trafiken.

Av P2pP följer att även om man personligen använde den enda datorn på uppkopplingen vid intrångets tidpunkt kan datorn ändå ha använts av en annan person. Detta kan vara resultatet av såväl en legitim källa som trojaner, virus och annan potentiellt skadlig mjukvara.

Ipred säger inget om att man ska få följa en anslutning längre än till den nod som kommunicerar mot internets. Detta kan alltså vara vilken dator som helst som är ansluten till internet och kontrollerad av vem – eller vilka – som helst när som helst hur som helst och från var som helst med hur många anslutna som helst. Typ.

Nyheter om: Beatrice Ask & Silvio Berlusconi

IFPIs historia som grundar sig i det fascistiska Italien under Mussolinis tid (inte för att det är särskilt mycket mindre diktatur idag…) är gamla nyheter.

Det som var nytt igår (metaforiskt talat) var kopplingen mellan Beatrice Ask, Sveriges nuvarande justitieminister, och filmindustrin – som inom juridiken är nära partners med fascist-IFPI.

Det som är nytt idag (fast egentligen igår, icke-metaforiskt talat) är såväl Beatrice Ask som säger “vi måste få ordning på det här nätet” rakt ut i SVT. I samma veva av nyheter märker jag att Silvio Berlusconi uttalar sig mycket likt detta:

“The G8 has as its task the regulation of financial markets… I think the next G8 can bring to the table a proposal for a regulation of the internet.”

//Silvio Berlusconi, Italiens premiärminister

Visst, de kanske har olika metoder att få ordning på nätet. Beatrice Ask låter privatpersoner göra polisarbete medan Silvio Berlusconi skickar kravallpoliser som slår ner alla uppstudsiga istället.

Dock är likheten i vad de vill uppnå slående. Privata intressen ska enligt Ask och Berlusconi använda lagboken för att censurera och handikappa internets funktion, syfte och metod.