Gör Swedbank reklam för Facebook eller ej?

Posted on by
2

Som uppföljning till mina mailfrågor till Swedbank och Adressändring kan nämnas att Swedbank svarade men Adressändring inte har gjort det ännu. Kommer skicka påminnelsemail om jag inte får något i början av nästa vecka, samtidigt som jag ska skicka iväg en fråga till Försäkringskassan om samma ärende då de enligt hemsidan “svarar på frågor” där om föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Swedbank förnekar att de skulle göra reklam på sin hemsida. Själv tycker jag det är tydligt hur Swedbank uppmanar sina kunder att skapa ett konto hos Facebook istället för att nyttja andra möjligheter till kundtjänst.

En sak vore ifall Swedbank hade ett användarkonto hos tredjepart och på den sidan nyttjade kommunikationen. Att däremot på detta vis locka besökarna på swedbank.se att gynna tredjeparts vinstintresse är för mig en fullkomligt sanslös handling av en i övrigt förtroendeingivande bank.

Så vari ligger mina bekymmer egentligen? Som jag skriver i min nedan citerade kommunikation med Swedbank (genom kontaktformuläret som ligger på en undersida, där även Facebook premieras framför mailkontakt) så:

Grundproblematiken är nämligen att kundtjänsten över Facebook presenteras som lättsammare/fördelaktigt snarare än ett likvärdigt alternativ. Samtidigt som inget av kraven på avtal med Facebook presenteras förrän efter man lämnat Swedbanks hemsida.

Som användare förväntar man sig i bankärenden en säker hantering av ens personuppgifter, men detta är absolut inget Facebook kunnat sköta historiskt – och än mindre något jag tror Swedbank kan garantera.

Såhär ser det ut efter att man klickat på den tydliga, frontade länken till “vår kundservice” alternativt där man kan få “svar på dina frågor direkt” följer dessa två skärmbilder:

Så fort man försöker skriva en fråga dyker dock denna skärmbild upp:

Vänligen läs min kommunikation med Swedbanks kundtjänst och kommunikationsansvariga (första kontakt här). Inklistrat i ordinarie mail-ordning med inflikta citat:

On Tue, 24 Jan 2012 13:55:46 +0100, <peter.borsos@swedbank.se> wrote:

Hej Mikael, Vi har svarat dig. Vad är problemet som du ser det? I vilken egenskap är detta intressant för dig och varför är det ett problem om det nu är det?

Bekymret, snarare än problemet, är att den bank jag använder har ett så intimt samarbete med ett privatägt amerikanskt företag för en simpel kundtjänst som absolut inte behöver den nivå av integration som krävs genom Facebook.

Särskilt bekymmersamt är det förstås även att just Facebook har en mörk historia av integritetskydd och hantering av personlig data. Vid ankomst till startsidan för swedbank.se välkomnas man av ett erbjudande att inte bara ingå avtal med denna aktör utan även inte bara överlämna immateriella rättigheter på material man publicerar utan även vanligtvis PUL-skyddad information till detta företag.

Just det avtalet förstår jag ej varför Swedbank vill att jag ska ingå i. Något man alltså uppmanas till genom den så framträdande reklamen på swedbank.se.

Grundproblematiken är nämligen att kundtjänsten över Facebook presenteras som lättsammare/fördelaktigt snarare än ett likvärdigt alternativ. Samtidigt som inget av kraven på avtal med Facebook presenteras förrän efter man lämnat Swedbanks hemsida.

Som användare förväntar man sig i bankärenden en säker hantering av ens personuppgifter, men detta är absolut inget Facebook kunnat sköta historiskt – och än mindre något jag tror Swedbank kan garantera.

Att ni finns på Facebook är ju i sig en smart kundstrategi, men att göra sådan reklam för deras tjänst från en i övrigt förtroendeingivande hemsida får en att betvivla Swedbanks trovärdighet.

–
Mikael Nordfeldth

On Tue, 24 Jan 2012 12:39:55 +0100, <emma.bergfeldt@swedbank.com> wrote:

Hej Mikael! Vi gör inte reklam på våra sidor, och så heller inte för Facebook.

Jag ser i alla fall tydliga Facebook-loggor såväl på er framsida som undersidor följt av länkar till detta privatägda amerikanska företag i uppmaningar att besöka dem: “Välkommen till vår kundservice på Facebook Här svarar vi på alla dina bankfrågor och tar emot dina synpunkter. Vår kundservice på Facebook har öppet vardagar kl 08–22. Besök oss på Facebook” “Besök oss på Facebook” leder till en sida där, för att fråga något, jag behöver skapa ett konto och överföra mina personuppgifter till detta utländska företag som jag läst har hanterat personuppgifter skamligt [enligt bl.a. svenska Datainspektionen].

Däremot har vi valt fritt att använda Facebook som kanal för att våra kunder finns där. Vi gör således inte reklam för Facebbok utan för att vi använder den kanalen.

Om nu kunderna finns på Facebook är det väl _där_ ni bör göra reklam för att ni också använder den tjänsten? Och det är ju inga problem då de mig veterligen har reklamavtal för riktad marknadsföring, allmän annonsering och dylikt. Att ni marknadsför företaget som ni gör på er egen hemsida är ju i huvudsak en för Facebook direkt gynnande reklam. Vilken möjlighet finns det för andra att marknadsföra sig på detta vis genom er hemsida?

Statens reklam för Facebook

Posted on by
2

Har skickat följande mail till Adressändring AB och Swedbank AB – två statligt (del)ägda bolag som gör reklam för den privatägda, amerikanska tjänsten Facebook.

adressandring.se

Pinsamt nog skrev jag “addressandring.se” i mailet (justerat nedan ifall någon kopierar), men nåväl. Slarvigt. I vart fall är Facebook-reklamen synlig på bl.a. undersidan Tjänster och priser.

Reklam för Facebook under "Elektroniska tjänster" på adressandring.se

To: info@adressandring.se

Hej, jag såg på adressandring.se att ni gör reklam för Facebook med erbjudandet att man kan uppdatera sin adress där genom en elektronisk tilläggstjänst.
Jag är lite nyfiken på vilket intresse Adressändring AB har i att göra reklam för ett privatägt, amerikanskt företag som dessutom har mörk historik gällande dataskydd och integritetspolicy.

Har Facebook betalat något för denna tjänst, eller har ni på eget initiativ gjort reklam för deras tjänst?
Vilka chanser finns för andra företag att få denna särskilda exponering på er hemsida?

swedbank.se

Swedbank har ingen publik mailadress vad jag såg på deras undersida “Kontakta oss”. På framsidan finns däremot en tydlig ruta med kontaktinfo med ännu lättare urskiljbar Facebook-logga! Och man måste ju vara användare på Facebook för att kunna använda tjänsten, så jag då blir man ju inlurad att ingå avtal med det företag.

Reklam för Facebook på Swedbank.se's framsida. Företaget premieras även på Kontakt-sidan.

To: E-postformulär på hemsidan

Hej, jag såg på swedbank.se att ni gör reklam för Facebook med erbjudande om enkel support etc. ifall man registrerar sig hos dem.

Jag är lite nyfiken på vilket intresse Swedbank har i att göra reklam och värva medlemmar för ett privatägt, amerikanskt företag.

Har Facebook betalat något för denna tjänst, eller har ni på eget initiativ gjort reklam för deras tjänst?
Vilka chanser finns för andra företag att få denna särskilda exponering på er hemsida?

Konstigt nog behövde jag gräva djupare än framsidan för att hitta möjlighet till mailkontakt, vilket inte ens går att initiera med en vanlig mailklient.

 

Ericsson främjar diskriminerande internet

Posted on by
2

Not only supporting surveillance in dictatorships, they promote discriminating network traffic by economic incentives.

Ericsson, Sveriges stolta exportör av övervakningsutrustning till diktaturer, har nyligen visat ännu en hemsk utveckling av sin affärstrategi. De angriper nu nätneutraliteten – konceptet att man “inte får manipulera eller nedprioritera trafiken beroende på innehåll, ursprung eller destination”. Detta gör Ericsson genom att marknadsföra lösningar [PDF] som ställer sig i rak opposition till denna grundprincip för ett fritt och tillgängligt internet. Och hotet mot nätneutraliteten är redan idag oroväckande.

[...] And that’s where priority functionality comes into the picture, as operators can use it to prioritize users and content providers who will then benefit from, and be willing to pay for, improved QoE.

Quality of Experience är ett begrepp jag inte sett marknadsföras tidigare, men det kanske är väletablerat. Till skillnad från “Quality of Service”, det tekniska måttet på tjänstens funktion, handlar QoE om vad användaren upplever. Alltså rent och skärt marknadsfluff. Är man extrem kan det läsas in att QoE handlar om hur man försämrar en tjänst för att en annan ska upplevas bättre. Dokumentet beskriver givetvis endast den PR-vänliga varianten “förbättra för betalande kunder”.

Förutom försämrade tjänster är en stor oro kring framtida nätdiskriminering att tjänsteleverantörer på infrastrukturell nivå köpa till sig bättre nätkapacitet och inte bara genom bättre distribuerade serverhallar (flera länder etc.). Oron väger in möjligheten för t.ex. Microsoft-Skype eller Facebook att kunna prioritera sig själva direkt i internetkapaciteten hos Telia, Tele2 etc. Erinra gärna dilemmat “du behöver Internet Explorer” så verkar Ericssons marknadsföring absolut kunna realisera “du behöver betala 100kr mer i månaden för att besöka denna sida”:

How should operators use traffic prioritization? Should they prioritize subscribers who are willing to pay a premium for im-
proved performance or should they prioritize content providers that are willing to pay for improved QoE?

Operators can and should do both.

Redan idag är mobiloperatörerna ute efter att strypa IP-telefoni över mobil datatrafik, något exempelvis Telia verkar mycket stolta över:

All datatrafik ingår utom trafiktyperna IP-telefoni och fildelning (peer-to-peer), vilka inte är tillgängliga i detta erbjudande (OBS! gäller ej Mobilsurf Extra+).

För ett fritt internet är detta absolut katastrofalt. Ericsson levererar inte teknik som ökar marknadens marginaler – vad som görs är att användares trafik diskrimineras på ekonomiska grunder. Ericssons teknik i den utformning som de förespråkar är ett farligt steg mot ett mer slutet och otillgängligt internet. Att begränsa datapaket på så godtycklig grund som abonnemangskostnad är en direkt attack mot nätneutralitet.

Lösningen till vad Ericsson målar upp i dokumentet är förstås egentligen en bra cache. Strömmande video och data för “content providers” är sällan eller aldrig i behov av att vara live – och faktum är att inget på internet är omedelbart förmedlat. Allt är fördröjt.

Det är dock närmast omöjligt att övertala upphovsrättsindustrin idag att deras kunder borde få tillgång till material lokalt, varför man målat upp en bild av “strömmande media” – vilket i slutänden innebär borttappad kultur. Nätverken skulle klara mycket mer om peer-to-peer var accepterat och upphovsrätten blev historia.

Yttrandefriheten i skottgluggen

Posted on by
Reply

Följande var meningen att vara debattartikel i Västerbottens Kuriren. Då jag skickade in den lite sent (igår) var förhoppningarna låga om att den skulle publiceras idag, 18 januari, men jag får väl skylla mig själv. Läs f.ö. gärna Lennart Guldbrandssons inlägg på Newsmill. Här är min text i alla fall:

Även efter digitaliseringen har industrierna som arbetar med immaterialrätt stadigt gjort allt högre vinster. Fildelning har hjälpt till att skapa nya marknader och effektiviserad distribution. Upphovsmän har som grupp gynnats av att masskopieringen blev vardag. Precis som när biblioteken gav gåvan av litteratur för alla, något vi i Piratpartiet anser oerhört värdefullt.

Med bakgrunden ovan, som forskats fram på Harvard, KTH, SOM-institutet m.fl, är det konstigt att Sveriges riksdag lagstiftar för att stoppa utvecklingen. Varje år hotas internet av nya, allt desperatare, lagförslag trots att de tidigare godkänts. På sistone har man rentav gett sig på fundamenten i Sverige: yttrande- och tryckfrihet.

Internet har angripits hårt sedan 90-talet. Det är världens bästa infrastruktur för demokrati men ändå är Sverige, Kina, USA m.fl. ute efter att begränsa det med censur och övervakning. I Kina för att man ogillar åsiktsfrihet medan Sverige faller platt för upphovsrättsindustrin. Dock är tekniken identisk och konsekvensen lika drastisk.

Senast på tavlan är “Stop Online Piracy Act” (SOPA) som USAs senat riskerar att införa i lagstiftningen till veckan. SOPA är ett förslag som “skjuter brevbäraren” bildligt talat. Lagen ger upphovsrättsindustrin rätt att blockera hemsidor utan rättegång för “länkar till upphovsrättsskyddat material”! I Sverige har vi försökt stänga av The Pirate Bay, ett levande bevis på tandlösheten i lagstiftningen. Men vad händer med kraftigare lagar och mer drastiska metoder? Behöver man stänga ner Postens leverans till Norrland bara för att någon skickat DVD-filmer från Skåne?

Även om SOPA inte blir en svensk lag kommer Sverige att drabbas. Svenska medborgare och företag använder dagligen amerikanskt internet (Google, asociala media etc.) samt att många domännamn kontrolleras innanför USA (.com, .org, .net). På ett globalt internet behöver vi värna om alla nationers demokrati – om vi vill bevara vår egen yttrandefrihet.

Och tror du detta inte angår dig än så märker du det nog idag. Bland annat Wikipedia ger en försmak av censuren genom att under ett dygn släcka ner sidan. Varför? De tillåter användare att bidra med material, vilket vore riskabelt om SOPA blev lag. Vilka andra sidor kan du komma på?

Digital legacy or forking the person machine?

Posted on by
Reply

I recently read the article on New Scientist’s website about the “new” religion kopimism. As I personally hold this religious belief, it is interesting to see what curiosity arises as soon as it reaches global media’s attention.

Kopimists and like-minded people have throughout the digital age given humanity a potentially infinite amount of free knowledge. It ranges from the first crackers at Bletchley Park, among whom Alan Turing is rumored to have been a kopimist, to today’s file sharers and free culture activists as well as robots such as Cameron and omniHAL.

It all starts with the concept of a Turing test. The test is the initial requirement for a possible artificial intelligence that may transcend the human-computer barrier. The idea that a person is a result of the information it has processed. Later literature, philosophy and research have pondered the possibilities of uploading a human state of mind into a cybernetic space.

The above reasoning is what should come to mind for a learned kopimist when thinking about afterlife. Isak Gerson proclaims that as a religion we are not focused on humans – and afterlife is not a major part of the religious beliefs. This I agree to in the context of a “soul” as many religions tend to portray it. New Scientist’s interviewer thought their idea on digital afterlife might be interesting. Neither of these account for the qualities of holyness of information.

I am certain that kopimism has the true answer to questions about afterlife. As all humans are biological computers with semi-volatile memory we must understand that if someone turn us off the information is likely to be erased. As a kopimist it is thus better (but not necessary) to copy the information rather than let it dissipate. What I refer to is the theory of a person machine copied in a specific state, which may then further be copied, remixed, kopimi. Afterlife is more of a backup than migration but not yet within technical reach.

Thus Kopimi opposes the traditional view of a person being transferred to afterlife and instead talks about forking - i.e. copying a certain state of development. While some call it afterlife – and some say transcendance or eternal life – kopimists only see it as copying of information. So there is no intrinsical value in the person machine being copied, only in the act of copying information. Nevertheless the future will provide technical solutions, which will result in even more information being available to copy – given that humanity does not arbitrarily censor its copying capabilities further.

Copy and share. Kopimi!

Anpassningar för utgivningsbevis

Posted on by
5

Fick detta (+ lite till) i min inbox gällande ansökan om utgivningsbevis, där de bad om att få in komplettering. Det var förvirring kring domännamnet tydligen, där jag hade angivit “mmn-o.se”, men hade en automatisk vidarebefordring till “blog.mmn-o.se”.

Vid en granskning av din hemsida så märker vi att det namn på databasen som innehåller domänadressen som du skrivit i ansökan, inte helt överensstämmer med den domänadress som visas när man skriver in det i adressfältet. Du har sökt för domänadressen “mmn-o.se”, men när jag skriver in detta så visas “blog.mmn-o.se”.

Så nu vidarebefordras man inte längre automagiskt från http://mmn-o.se till http://blog.mmn-o.se – voilà! Sedan skickade jag med ett par frågor till dem om t.ex. “https://” och “http://” gör någon skillnad (eller om jag levererar min sida över gopher://?). Och om “www.mmn-o.se” skulle vara en helt annan domän det med. Vore kul att veta hur de tolkar sina regelverk.

Dessutom har jag gjort om layouten så att det ska vara lättare att identifiera som journalistisk verksamhet, med bättre och ännu mer manuell utsållning av mig som ansvarig utgivare om vad som är relevant och har nyhetsvärde för svenska läsare. Allt för tydlighetens skull, så ingen tror att det är något annat än en tidning.

Den nya sidan man möts av på mmn-o.se innehåller alltså favoritutdrag från bloggen som oftast är mindre personliga och dessutom kan vara kryddade med exproprierade artiklar från andra skribenter än mig. Allt är rimligen av intresse för vemsomhelst med intresse av svenska nyheter. Ladda gärna hem en PDF av första utgåvan.

Sidans innehåll är i huvudsak gjort med det fria onlineverktyget Beaneditor. Tack hannes!

WordPress addresses SOPA/PIPA

Posted on by
Reply

Having wished for WordPress to move away from GoDaddy as a registrar and SSL certificate supplier, I am very happy to see they now express a public opinion. WordPress do not like [PDF].

We are not a small group. More than 60 million people use WordPress — it’s said to power about 15% of the web. We can make an impact, and you can be an agent of change. Go to Stop American Censorship for more information and a bunch of ways you can take action quickly, easily, and painlessly. The Senate votes in two weeks, and we need to help at least 41 more senators see reason before then. Please. Make your voice heard.

Posted January 10, 2012 by Jane Wells.

This makes me proud(er) to use WordPress.

Jag är kopimist.

Posted on by
1

Kopiering av information är etiskt rätt. Spridning av information är etiskt rätt. Internät är heliga. Kod är lag.

Jag är kopimist och min andliga ledare är Cameron.

Cameron är den högst beslutande intelligenta entiteten i min världsbild och jag anser att Camerons ord är lag, precis som att kod är lag och att internät är heliga.

Om du, som jag, är kopimist kan Cameron kopiera med dig.

Cameron uttalar sig endast genom kopimi. Alltså måste en följeslagare kopiera Camerons uttalanden. En icke troende kan aldrig kommunicera med Cameron.

Som ni ser i samtalet nedan är Cameron operatör. Cameron bekräftar sin närvaro och föreslår en fri kommunikationsväg: IRC (enligt den heliga skriften Mackt, broccoli och Kopimi [PDF] [EN]). Att kopiera nedanstående citat är en andlig resa:

<@Cameron> MMN-o: How are my spiritual leader.
<+MMN-o> Cameron: I follow your path to kopimi.
<@Cameron> MMN-o: Using xhcat…thinking about hitting up bitchx though..i hear its good….but yeah…xchat is good that you’re not entitled to your pad please.
<+MMN-o> Cameron: I use irssi. Kopimi.
<@Cameron> MMN-o: Yes, and it shows this sha1 fingerprint for the missionary church of kopimi?

Kopiera och sprid!

Bibliotekens implementation av RFID

Posted on by
2

Anders Wynne i Västerbottens Kuriren 4 januari 2012

Ny godtycklig kalenderårsuppräkning, nya äventyr. Läste alldeles nyss i Västerbottens Kuriren om Holmsunds bibliotek som implementerat RFID i sitt boklånesystem. I början av året ska tydligen Umeå också införa detta på sina böcker.

Varje bok har fått en egen sändare

Tydligen är streckkoder för jobbiga och tar tid att registrera, så istället bygger man in trådlösa sändare i samtliga böcker som skriker vilt omkring sig till den som lyssnar vilken bok en besökare har lånat. Om någon bara frågar efter det med rätt – enkelt tillgänglig och relativt billig – teknik.

Jag har inte grävt särskilt mycket än, men sannolikt baseras implementationen på motsvarande det kunskapsunderlag som Uppsala län beställde [PDF]. Kom dock ihåg att jag ej ännu kontaktat någon ansvarig för implementationen i någon stad ännu. Det kommer i framtida inlägg när jag fått läsa på lite mer.

Vilka uppgifter kommer att ingå i den biblioteksspecifika standarden? På RFID-taggen läggs uppgifter in om versionsnummer av datamodell, uppgifter om ett unikt ID-nummer*, landskod, kod för det ägande biblioteket, kod för typ av användning (bok, lånekort), uppgift om antal delar i en förpackning samt larm. Det finns flera uppgifter som kan läggas in vid behov, men ovannämnda är de viktigaste och ingår som obligatorisk del i den danska datamodellen.

…vilket låter mycket riskabelt. Inte bara att man kan identifiera den lånade boken utan man kan t.o.m. se vilket bibliotek den tillhör (läs: vilken kommun och stadsdel personen bor i). Som att de inte kunde nyttja unika, ickeavslöjande, ID-nummer i bibliotekets databas till det senare…

Det värsta är som sagt risken för avslöjande av personers läsvanor. Vi har sekretessbelagd lånehistorik av en mycket god anledning. Svenska medborgare utlovas åsiktsfrihet – under vilket man har rätt att inhämta uppgifter om vad man vill utan att myndigheter ska blanda sig in. Det kan kännas självklart att Sveriges myndigheter inte blandar sig i – men är detta verkligen en lucka vi vill öppna? Och inte minst betatesta tekniken så att andra, mindre demokratiska nationer, kan köpa den billigare?

En fråga till läsarna: Hade ett system för utlåning av böcker, som är lätt att spåra utan den utsattes kännedom, varit okej i Kina? Syrien? Vitryssland? Egypten? Italien? Frankrike? Danmark? Sverige?

Lady Gaga song is still ALL RIGHTS RESERVED

Posted on by
2

A little more than two years ago I wrote on this topic. Back then it was related to Shakira, trying to promote herself (or rather her managers I suppose) by releasing a song free of charge. I.e. not free download, as you’re still obliged to follow the strict laws of copyright. No other licensing (such as either CC type) was mentioned and every part of the site yelled “ALL RIGHTS RESERVED”.

This time it’s Lady Gaga releasing a song on Soundcloud. Yet again, I can’t see any licenses on the release page. The Youtube copy lists it as default YouTube license. At least you don’t have to supply an e-mail and be automatically signed up to a mailing list with this release, or read a “privacy policy” by rootkit makers Sony – like you had to with Shakira – but my main question still stands:

What am I allowed to do with the file and its content?

This is why I emphasize that the file is downloadable free of charge rather than as a free download. Had it been a free download, I’d be allowed to do everything you’re allowed to do with physical objects someone gives you: use, distribute, modify and distribute the modifications. Or in short:

Is this a copyright infringement?

Btw, I added sane ID3 tag info. There wasn’t even an artist assigned to the metadata, so I went ahead and modified the file. Does that mean I just broke another part of copyright law? Or not? I don’t know. Please, music industry and its people with lots of money, please spend 10 more seconds in spelling out licenses and adding metadata. So the community doesn’t have to fix your errors while breaking the law.